Göteborgs-Posten har tagit del av brevet som skickats ut från Jensen, det har rubriken ”Klädkod elever – En riktlinje om vad skolan eftersträvar” och innehåller formuleringar som att skolan uppmuntrar föräldrar att se till att barnen är klädda propert: ”Det ger enligt erfarenhet god effekt på prestation, trygghet och självkänsla.”
De skriver samtidigt också om kläder som skolan inte vill se: ”kläder som vi anser skapar ett sämre klimat eller en negativ bild av eleven”
Det skolan menar, skriver GP, är kläder som associeras med saker som machokultur, utanförskap och kriminalitet.
Där nämns då mjukisbyxor och mag- eller midjeväskor, så kallade becknarväskor.
Kan ha rätt att reglera klädsel
Skolverket skriver på sin hemsida att ”rätten att ha på sig de kläder man vill kan också, åtminstone i viss utsträckning, omfattas av den grundlagsskyddade yttrandefriheten.”
De nämner att skolan har ett pedagogiskt och ett tillsynsansvar där det kan ingå att se till att elever har på sig kläder som är lämpliga, det kan vara baserat på säkerhet, väderlek eller aktivitet
”Andra faktorer som gör att skolor kan få inskränka elevers rätt att ha på sig vad de vill är andra elevers rätt till trygghet och studiero och behovet av en god arbetsmiljö. Det finns därför vissa möjligheter för skolor att reglera klädsel i sina ordningsregler, men ordningsreglerna måste följa lagen och andra författningar”, slår Skolverket fast.
Kommunpolitikern: ”Segregerar skolan”
Daniel Bernmar, vänsterpartistiskt kommunalråd i Göteborg, reagerade på GP:s artikel och skrev flera inlägg om det på Twitter.
Han kallade det bland annat för moralpanik och odemokratiskt.
– Det är signalpolitik som segregerar skolan för vinstens skull, säger han och fortsätter:
– Den här typen av formuleringar, det handlar mer om att signalera något än att införa ett regelverk. Det är formulerat lite flytande som att det inte verkar som en klädpolicy att se proper ut, men vem bestämmer vad som är propert? Att det håller undan elever som inte tillhör toppskiktet på något sätt.
Daniel Bermar återkommer till det Skolverket har som riktlinje, att kläder är en del av yttrandefriheten och att vi inte har skoluniform i Sverige.
Skolans svar: En rekommendation
Mats Rosén är skolchef för grundskolorna inom Jensen Education, han säger att liknande information har gått ut till alla skolor företaget har i landet.
Han menar att det handlar om att vara ”hel och ren” och ”ordentligt klädd”, han säger att det inte finns några förbud eller påföljder.
– Det här är en klädkod som gått ut på alla våra grundskolor i landet, det är en rekommendation att tillsammans med föräldrarna om hur man ska vara klädd i vissa situationer på samma sätt som vilka jargonger eller språkbruk man har. Våra medarbetare har en dresskod och det är naturligt i vårt koncept.
Men det här handlar om barn?
– Det är barn och ungdomar, det är upp till årskurs 9. Förvisso är det barn men som går åt det vuxna hållet, det är träning inför det som komma skall och ett resonemang om hur man blir uppfattad.
Men är inte det här att sätta extra press på en redan pressad grupp?
– Det är inte vår uppfattning, utan det är ett resonemang om oavsett vad man kommer ifrån, vilket område, så är man här för att fokusera på studierna. Det handlar om att vara hel och ren och ordentligt klädd, inga specifika saker.
Vad har studier med kläder att göra?
– Det handlar om att ställa sig frågan om att elever vill tillhöra en viss grupp av individer och fokuserar på att tillhöra den gruppen av individer snarare än att fokusera på skolarbetet.
Utbildningsministerns svar
Utbildningsminister Anna Ekström, S, blev upprörd då hon fick läsa om rektorns formulering. Precis som vissa av elevernas föräldrar blev.
– Jag ställer samma frågor som dem – vill man bara ha ungar från ”fina familjer”? Vill man locka elever som behöver lite stöd och som kostar skolan lite att undervisa och som därmed faktiskt genererar hög vinst till skolans ägare?, säger hon till DN.
