Tätorterna är i det närmaste lika stora, 28.000 invånare i Falkenberg och 34.000 i Varberg. Båda har ett attraktivt läge vid havet och en liknande befolkningssammansättning.
Men när det kommer till antalet grova brott upphör likheterna. Det framkommer av siffror som Hallands Nyheter har tagit fram för de senaste fem åren.
Under tidsperioden har det inträffat åtta skjutningar i Falkenberg, i Varberg bara en. De grova eller synnerligen grova vapenbrotten är tolv till antalet i Falkenberg, dubbelt så många som i Varberg. I Falkenberg har det anmälts 112 bilbränder under de senaste åren, i Varberg 30.
– Att det föreligger stora differenser visste vi om, men kanske inte att skillnaderna är så pass stora, säger Christer Bartholdsson, polisområdeschef i Falkenberg.
Förklaringen hittar man, enligt polischefen, i den demografiska sammansättningen i stadsdelarna Sloalyckan och Falkagård, som Christer Bartholdsson beskriver som ”problematiska”.
Grundproblematiken finns kvar
– Tittar man på det vi beskriver som riskfaktorer så finns ju alla varningssignaler där. Där bor alldeles för många unga i förhållande till antalet äldre människor, du har en låg studienivå, du har en hög arbetslöshet och andelen utrikesfödda är extremt hög. Sammantaget gör det att det finns goda förutsättningar för att det ska bli ganska dåligt, säger Bartholdsson, och gör en jämförelse med Varberg, där han jobbade som nybliven polis och där han fortfarande bor.
– För 30 år sedan i Varberg hade man också två problemområden, men där har man successivt vidtagit åtgärder under ganska lång tid. Bland annat har man byggt höghus med attraktiva bostadsrätter mitt i alltihop, så problemen har egentligen löst sig av sig själva.
Någon etablering av nyare och attraktiva bostäder har däremot inte skett i mljonprogramsområdena Sloalyckan och Falkagård, berättar Bartholdsson. Och bristen på proaktiva åtgärder har gjort polisens arbete reaktivt.
– Vi har egentligen aldrig ändrat grundförutsättningarna. Vi har bara hanterat effekterna av något som inte fungerar, säger Bartholdsson.
Han är dock optimistisk inför framtiden. Kommunen jobbar med att ta fram en ny detaljplan för Sloalyckan, för att minska bostadssegregationen, och polisens samarbete med det kommunala bostadsbolaget har också burit frukt.
”Lyckats sätta press på dem”
– Vi har skapat ett välfungerande samarbete med allmännyttan och förser dem med information om vilka som inte sköter sig på ett bra sätt, och så gör de en bedömning och utfärdar skriftliga varningar som kan leda till vräkning. Det har gett jättegod effekt, säger Christer Bartholdsson, och fortsätter:
– Väldigt många av dem som vi har mest problem med är i 25-årsåldern och bor fortfarande hemma hos mamma och pappa. Så nu har de utsatt mor och far för en möjlighet att faktiskt bli vräkta från sina bostäder. På så sätt så har vi tillsammans med allmännyttan lyckats sätta ganska bra press på dem.
Bartholdsson understryker att den absoluta majoriteten av de boende i Falkenbergs problemområden är ”bra människor”, och med tålamod och uthållighet tror han att den negativa utvecklingen går att vända.
– Man ska inte förvänta sig att se några resultat från vecka till vecka, men kan vi få till stånd allt det som är planerat, ja då är jag ganska optimistisk och tror att det här faktiskt kan bli ganska bra.
