Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Spridningen av film kan ge fyra års fängelse

Det var fredagen den 9 juli som en man sköts till döds på en frisörsalong i Högsbo, Göteborg. Enligt polisen har den skjutne kopplingar till gängmiljön.
Anna Göransson, presstalesperson vid Polisen, säger att upplevelsen är att filmandet på brotts- och olycksplatser har ökat.
Foto: Polisen
Filmer har spridits efter mordet på en frisörsalong i Högsbo förra veckan.
Foto: Linnea Lundström

Efter skjutningen i en frisörbutik i Högsbo läckte filmer på både händelsen och offret. 

Att filma vid brotts- och olycksplatser i sig är inget brott, men den som sprider filmer eller foton där någon befinner sig i en utsatt situation riskerar böter – eller flera års fängelse. 

– Grovt brott kan ge upp till fyra års fängelse, säger Robert Klackenborn, advokat.

Efter skjutningen i en frisörsalong i Högsbo där en man dog, läcktes en övervakningsfilm som visar hela händelseförloppet. Men även en annan film, uppenbart filmad av en person, som visar offret spreds på sociala medier och i alternativa nyhetsmedier. 

Anna Göransson, presstalesperson på polisregion Väst, vill inte kommentera videon specifikt men kan konstatera att folk generellt ofta filmar både vid olycksplatser och vid brottsplatser. 

– Det går inte att se exakta siffror för det finns ingen anmälningsstatistik, men upplevelsen är att det har ökat, säger hon. 

Filmandet i sig är inte olagligt och Anna Göransson vill vara tydlig med att det är en demokratisk rättighet. Anledningen till att det filmas mer tror hon kan vara något så enkelt som att det är lätt.

– Det är spekulationer, men jag tror att det dels är lättillgängligheten som gör det. Det händer saker, det är lockande att filma en räddningsaktion.

Ny lag infördes

Under 2018 infördes en ny lag, olaga integritetsintrång. Den säger att man inte får göra intrång i någons privatliv genom att till exempel dela filmer, bilder eller privat information om och med en person. 

– Lagen kom till av flera olika anledningar, bland annat för att Sverige skulle uppfylla sina krav enligt Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, där det finns en del om skydd för privat- och familjeliv, säger Robert Klackenborn, advokat på Ejder Advokatbyrå i Göteborg.   

– De flesta var nog överens om att det fanns en lucka i lagen.

”Tidigare hade vi ett antal bestämmelser som överlappade och inte täckte alla situationer,” säger Robert Klackenborn, advokat, om lagen som den såg ut innan 2018.
Foto: Lena Öritsland

Trots att lagen är relativt ny har den börjat få praxis, efter en dom i Högsta domstolen där en man dömdes till dagsböter efter att ha fotograferat sin kompis som låg avsvimmad och lagt ut bilderna på sociala medier. 

– Det domstolen resonerade kring i det här HD-fallet var vad man har för förväntan om att inte bli fotad i den typen av utsatta situationer, säger Robert Klackenborn. 

Han förklarar att om brottet är grovt riskerar den åtalade upp till fyra års fängelse.

– Lagen tillämpas på två nivåer, antingen brott av normalgraden där man kan få upp till två års fängelse och grovt brott, som kan ge upp till fyra år i fängelse.

”Folk kan dra sig för att anmäla”

Även under skjutningen av en polis i Biskopsgården, uppmärksammades att förbipasserande filmade räddningsinsatserna. Även det kan vara olagligt. 

Men det finns några krav, som att filmen eller bilderna måste spridas och att den som är utsatt själv anmäler det. Och det, menar Robert Klackenborn, är inte alltid säkert att det görs. 

– Det kan vara så att folk drar sig för att anmäla sådana här brott, för att de skäms själva. Är det normalgrad måste personen som blivit utsatt anmäla det till åtal, det är inget som vi kan grunda allmänt åtal för. 

Anna Göransson säger att filmning generellt blir vanligare, inte bara för att det filmas av civilpersoner, utan också för att fler övervakningskameror sätts upp. 

Filmer är ett bevismaterial och polisen kan använda sig av allmänhetens videoinspelningar. 

– Absolut, det händer. Vi kan uppmana folk att lämna in bilder och filmer. Av den anledningen kan det också vara olyckligt om videor sprids tidigt i en förundersökning, säger Anna Göransson.

Hon tillägger att det naturligtvis inte är försvarbart att hindra blåljuspersonal från att genomföra sitt arbete bara för att kunna filma. 

– Om man är vid en olycksplats ska man först och främst hjälpa till om man kan. Annars ska man hålla sig ur vägen för räddningspersonalen, säger hon.     


Olaga integritetsintrång

Kapitel 4, Brottsbalken


6 c §  Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida

  1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,

  2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,

  3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,

  4. bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller

  5. bild på någons helt eller delvis nakna kropp

döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år.


Källa: riksdagen.se

SE MER: Pappan efter sonen Andreas död: Allt är bara tomt

Han hette Andreas Danman. Den 33-årige polisen vars liv släcktes av kulorna från en pistol när han var i tjänst i Biskopsgården.