Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Riksåklagaren överklagar friande dom mot NMR:are

Riksåklagaren överklagar nu till Högsta domstolen.
Foto: NORA LOREK
Demonstrationen i Göteborg hölls i september 2017.
Foto: NORA LOREK

Hovrätten friade nyligen 14 NMR:are från hets mot folkgrupp i samband med en demonstration i Göteborg 2017.

Nu överklagar Riksåklagaren till Högsta domstolen.

Demonstrationen hölls i Göteborg i september 2017. Senare dömde tingsrätten fem personer i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen för våldsamt upplopp.

Däremot friades samtliga åtalade från misstankarna om hets mot folkgrupp.

Såväl åklagare som de fem dömda personerna överklagade domen till hovrätten, som i december i fjol kom med sitt domslut.

Där slogs domen för de fem som dömts för våldsamt upplopp fast, samtidigt som en sjätte person dömdes för samma brott.

Friades för hets mot folkgrupp

Precis som i tingsrätten friades dock samtliga 14 NMR:are från åtalspunkten hets mot folkgrupp då rätten ansåg att det samlande agerandet under demonstrationen inte utgjorde hets mot folkgrupp.

”Att demonstranterna burit partijackor med symbolen tyrrunan och fanor med samma symbol avser tryckta skrifter som ska prövas i tryckfrihetsmål där justitiekanslern bestämmer om åtal ska väckas”, skrev hovrätten i sitt beslut.

Vidare menade hovrätten att NMR:s symbol tyrrunan i samband med demonstrationen inte var allmänt känd för att ha koppling till nationalsocialistiska rörelsen på 1930- och 40-talen.

Nu överklagar dock Riksåklagaren till Högsta domstolen. Riksåklagaren yrkar på att de 14 friade NMR:arna fälls för hets mot folkgrupp och döms till fängelse.

– Det finns tidigare fall som liknar detta där man dömt för hets mot folkgrupp. Det handlar om demonstrationer där deltagarna haft enhetlig uniformsliknande klädsel, burit en viss symbol och där man hållit tal. Den stora skillnaden är att man i det här fallet burit en symbol som inte är lika välkänd som nazistsymbol som till exempel hakkorset är och att man inte haft uniformer från 30- och 40-talen, säger riksåklagare Petra Lundh i ett pressmeddelande.

”Sammanhanget som ska bedömas”

Hon säger också:

– Min bedömning är att alla de samlade omständigheterna i det här fallet gör att personerna bör dömas för hets mot folkgrupp, trots att delar av materialet omfattas av tryckfrihetsförordningen. Det är sammanhanget som tyrrunan bärs i som ska bedömas. Särskilt viktiga omständigheter anser jag vara det tal som hölls och den uniformsliknande klädseln.