Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Billdalsmannens telefonsamtal med polisen – när han spårats

Fallet Billdalsmannen.
Billdalsmannen höll sig undan i 24 år, men i somras dömdes han till sex års fängelse för grov våldtäkt mot barn. Den begick han under hösten 1995.Foto: Privat
I frysboxen hos Nationellt forensiskt centrum, förvarades DNA-spåren från Billdalsmannen innan han, 24 år efter att brottet begicks, kunde dömas. På bilden syns Ann Jangblad på NFC.Foto: Polisen

I 24 år höll sig den nu 59-årige flerbarnspappan undan – sedan hörde polisen av sig till honom.

Men när de ville topsa mannen i utredningen kring den grova barnvåldtäkten i Billdal som begicks i mitten på 90-talet vägrade han.

– Jag förklarade att åklagare kommer att fatta beslut om att du ska lämna DNA-prov och att målad polisbil och uniformerad personal kan komma hem till dig. ”Då får de väl göra det”, sa han, berättar kriminalinspektören Kirsten Ramming Bernhardsson i P3 Dokumentären ”Våldtäktsfallet i Billdal”.

Nu avtjänar mannen ett sex år långt fängelsestraff.

I september 1995 cyklade en åttaårig flicka hem från skolan i Billdal i södra Göteborg när hon blev överfallen och indragen i ett skogsparti av en man. Han våldtog och misshandlade henne innan han flydde från platsen.

I polisförhör har flickan berättat att mannen slog henne med flera hårda knytnävsslag mot huvudet för att hon skulle vara tyst under överfallet. Hon berättade även att hon spelade död.

Efteråt flydde mannen från platsen och höll sig undan i 24 år, innan han i fjol kunde spåras och dömas till sex års fängelse för grov våldtäkt mot barn.

P3 Dokumentär om fallet

Nu tar Sveriges Radios P3 Dokumentär upp fallet i programmet ”Våldtäktsfallet i Billdal”. Där berättas om polisens långa arbete för att finna våldtäktsmannen.

– Jag sa till flickans mamma att från polisens sida så vill vi inget hellre än att det här ska lösa sig. Men vi kanske måste ta till oss att det aldrig blir så. Gärningsmannen kan vara död, han kan ha flyttat utomlands, vad som helst, säger kriminalinspektören Karin Blegel i dokumentären.

Och länge såg våldtäkten ut att förbli ouppklarad. Hundratals män topsades utan framgång innan ärendet långt senare hamnade hos polisens grupp för kalla fall i Göteborg.

De gjorde ett rejält omtag och med hjälp av ny DNA-teknik beställdes fantombilder från ett företag i USA. Polisen funderade på att släppa bilderna, men valde i sista sekund att inte göra det, framgår av ”Våldtäktsfallet i Billdal”.

Flickans cykel och cykelhjälm i samband med polisens undersökning 1995.Foto: Polisen

Samtalet till våldtäktsmannen

Istället genomfördes en så kallad familjesökning, som blivit möjlig efter att en lagändring trädde i kraft vid förra årsskiftet. Det gav möjlighet att söka efter nära släktingar till misstänkta gärningsmän vars eget DNA inte finns med i registret.

DNA:t från brottsplatsen liknade en släkting till Billdalsmannen som fanns i systemet. Polisen bestämde sig då för att topsa honom, för att se om man kunde få en hundraprocentig DNA-matchning.

Men mannen, som i dag är 59 år och flerbarnspappa, var inte medgörlig.

– Det var han inte intresserad av. Då förklarade jag att åklagare kommer att fatta beslut om att du ska lämna DNA-prov och att målad polisbil och uniformerad personal kan komma hem till dig. ”Då får de väl göra det”, sa han, säger Kirsten Ramming Bernhardsson i dokumentären.

Åkte själva till NFC

Men efter det det samtalet försvann mannen. Polisen besökte hans bostadsadress flera gånger, men han var inte hemma.

Han anhölls i sin frånvaro och då beslutade åklagare om en husrannsakan. Där tog polisens tekniker bland annat DNA-prov från mannens tandborste, berättas det i P3 Dokumentär.

Till slut kunde han gripas – och samtidigt hade provsvaren från tandborsten kommit. Resultatet: DNA:t överensstämde.

Men för att vara helt på den säkra sidan valde polisen att också topsa honom. Sedan körde de själva med provet till NFC:s lokaler i Linköping.

– Normalt sett skickar vi in topsen som man har tagit i mungiporna och saliv, och sedan lägger man det på en speciell yta. Sedan skickas det till NFC som kör provet och då får vi ett besked. Men i och med att han var gripen och vi ville veta 100 procent att det var han så körde vi upp det själva och vi fick svar dagen efter, säger Kirsten Ramming Bernhardsson i ”Våldtäktsfallet i Billdal”. 

Brottsplatsen år 1995.Foto: Polisen

Dömdes till fängelse i sex år

DNA:t stämde också nu och polis och åklagare var säkra på att de hade fått tag på rätt person. Det var en åsikt som Göteborgs tingsrätt delade och i somras dömdes han alltså mot sitt nekande till fängelse i sex år.

Själv menade han att han inte har något minne av händelsen.

– Mitt minne är väldigt svagt och jag har inget minne av en sån här händelse, sa han i förhör, och fortsatte:

– Det måste vara någon annans sperma som har hamnat där... i så fall. Jag vet inte. Jag kan tyvärr inte svara på frågan.

Han dömdes också till att betala 115 000 i skadestånd till offret.

 

P3 Dokumentär, ”Våldtäktsfallet i Billdal”, går att lyssna på i podformat samt i Sveriges Radio P3 på söndag klockan 18.03.