Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Anna-Lena höggs ihjäl – skuldfrågan utreds inte

Åklagaren har hävdat att den misstänkte pojken i själva verket är straffmyndig – men det har utredningen inte kunnat fastslå.
Anna-Lena Lernhede, 56, knivhöggs på väg hem från en väninna. Hon avled 12 dagar senare på sjukhuset.
Foto: PRIVAT
Det var på en gångbro i Kungälv som dådet skedde.
Foto: LINUS OLSSON / PHOTOLSSON

Den 10 maj förra året knivhöggs 56-åriga Anna-Lena Lernhede till döds på en gångbro i Kungälv.

En vecka senare greps en minderårig pojke misstänkt för dådet.

Nu meddelar åklagaren att skuldfrågan inte kommer prövas i domstol.

– Jag har fattat ett beslut om att inte inleda bevistalan, utan att i stället då avsluta den här utredningen, säger Caroline Fransson. 

Natten mot den 10 maj förra året hade Anna-Lena Lernhede hälsat på en väninna i Kungälv och var på väg hemåt.

Men hem kom hon aldrig.

När hon gick över en gångbro möttes hon av en främmande person, som enligt misstanken försökte råna henne på hennes mobiltelefon. När hon försökte värja sig blev hon knivhuggen i hjärtat, och hon avled tolv dagar senare på sjukhus. 

Det skulle dröja ungefär en vecka efter dådet innan en pojke greps, misstänkt för gärningen.

Pojken uppgavs då vara tolv år gammal, men senare i utredningen skulle det framkomma att det funnits skäl att tro att pojken i själva verket är äldre.

Väcker inte bevistalan

En ålderutredning av den misstänkte har pågått sedan dess, och den har dragit ut på tiden. Men i våras stod det klart att det inte gick att fastställa att pojken varit straffmyndig när gärningen begicks.

I ett pressmeddelande från åklagarmyndigheten framgick det att ärendet därför fortsatt skulle bedrivas som en LUL-31-utredning (lagen om unga lagöverträdare).

Sedan dess har både den misstänka pojken, hans företrädare samt berörd socialtjänst delgetts utredningsmaterial.

Dessa parter har oberoende av varandra möjlighet att begära att åklagare ska väcka bevistalan vid tingsrätten. Och under förra veckan inkom den så kallade bevistalan från socialtjänsten. 

– Jag har fattat ett beslut om att inte inleda bevistalan, utan att i stället då avsluta den här utredningen enligt LUL-31, säger vice chefsåklagare Caroline Fransson under tisdagen.

Åklagare: ”Väldigt ovanligt”

Barn som är under 15 år och begår brott kan inte dömas till straff.

En domstol kan dock pröva skuldfrågan genom en så kallad bevistalan, som bara får ske om det begärs av till exempel socialnämnden.

– Socialtjänsten har så klart en utredning när en ung person är misstänkt för ett brott, ännu mer när det är ett allvarligt brott, säger Caroline Fransson och fortsätter: 

– Det kan ju vara om de tycker att det finns behov på att utreda omständigheterna kring händelsen mer för att kunna sätta in rätt åtgärder mot den unge.

Det är åklagare som bedömer om bevistalan väcks eller inte. I den bedömningen ska åklagaren bland annat värdera om bevisningen hade varit tillräcklig för ett motsvarande åtal mot en straffmyndig person.

Vid bevistalan tar domstolen ställning till om barnet har begått brottet eller inte, men någon påföljd utdöms inte.

– Det är väldigt ovanligt att man väcker bevistalan, avslutar Fransson. 

Så kan släktforskning användas för att gripa gärningsmän