Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

58 gängkriminella gripna – ändå fortsätter skotten

Här är Göteborgs största kriminella nätverk
En ledarfigur inom ett av nätverken i Biskopsgården poserar med ett vapen i en utredning om bland annat vapenbrott från 2020.
Utredningen kring ett gängmord i Gamlestaden i maj förra året räknar polischefen Jörgen Thorén till en av förra årets största polisiära framgångar. Skottlossningarna har dock fortsatt.
Foto: HENRIK JANSSON

Polisens storsatsning mot gängen blev en succé.

Och ett fiasko.

Nya siffror visar att var tredje gängkriminell i Biskopsgården satts bakom lås och bom. 

Ändå fortsätter skjutningarna.

– Sådana frågor, om vi arbetar rätt, måste man ställa sig hela tiden, säger polischefen Jörgen Thorén.

Det var en stor stund för Göteborgspolisen.

På Landvetters flygplats, fredagen den 27 november 2020, greps en av polisens viktigaste måltavlor. 

En 29-årig man, ledarfigur inom ett av nätverken i Biskopsgården, steg av ett flygplan från Gambia och greps genast.

Efter internationellt samarbete innebar gripandet att ytterligare en av Biskopsgårdens utpekade kriminella ledarfigurer plockats bort från gatan. 

Enligt en dagsaktuell siffra från polisen sitter just nu var tredje gängkriminell i Biskopsgården bakom lås och bom.

Det är en siffra som kan få många av landets gängutredare att avundsjukt snegla mot polishuset på Hisingen i Göteborg.

58 av 175 utpekade gängkriminella i stadsdelen som antingen är häktade eller i fängelse. 

En imponerande siffra.

Med ett inte lika imponerande resultat.

Skjutningar fortsätter 

För trots alla tillsatta resurser och polisära satsningar fortsätter skjutningarna i stadsdelen, som i många år varit särskilt utsatt för gängkriminalitet. 

Det senaste exemplet kom så sent som i onsdags förra veckan. Mitt på eftermiddagen sköts två unga män som nu vårdas med allvarliga skador. Fyra personer sitter häktade misstänkta för mordförsöket. 

I onsdags förra veckan inträffade en av de senaste skottlossningarna som kopplas till gängkonflikterna i Biskopsgården.
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

Jörgen Thorén är polisområdeschef på Hisingen och lyfter gärna fram succésiffrorna med närmare 60 gängkriminella som lyfts bort från gatan.

– Vi hade 54 men med de fyra som vi fick häktade är vi nu på närmare 60 som plockats bort. Det här är personer som i olika grad påverkar lokalsamhället i Biskopsgården. Även nationellt sett så är det här extremt starka siffror.

Det finns dock invånare i Biskopsgården som sannolikt inte delar den entusiasmen.

Under den gångna helgen demonstrerade nätverket ”Föräldrar i Biskopsgården” mot våldet.

Genom en ”gosedjursparad”, där hundratals kramdjur placerades på platsen för onsdagens skottlossning, protesterade de mot våldet.

Nätverket skrev på sin Facebook-sida:

”I onsdags blev två unga personer skjutna på Väderlekstorget. Klockan var fem och vi vill kunna gå trygga hem. Vi är barn, föräldrar, vuxna, unga och vi vill visa att Biskopsgården också är värme, vilja och solidaritet.”

Tre nätverk i konflikterna

Trots polisens framgångsrika insatser har skottlossningarna fortsatt.

Skjutningen vid Väderlektstorget förra veckan kopplas till en konflikt mellan ett nätverk i norra, och ett annat i södra Biskopsgården.

Ytterligare en konflikt finns mellan nätverken i södra Biskopsgården.

En triangel av nätverk och konflikter mellan tre nätverk, två i den södra stadsdelen och ett i den norra delen.

Bara ett stenkast från platsen för den senaste skottlossning på Väderlekstorget, på Sommarvädersgatan, inträffade den senaste skottlossningen så sent som den tredje januari. Dessförinnan innanträffade en serie våldsdåd kopplad till gängkonflikterna under september och oktober. 

Då inträffade också ett sprängdåd. En ung flicka fick splitterskador och ett 40-tal fönsterrutor skadades vid en kraftig explosion i Länsmansgården.

Men Jörgen Thorén på polisen ser ingen anledning att ompröva sin arbetsmetod mot gängen. 

De arbetar enligt den så kallade cylindermodellen, som fokuserar på vilka individer som skapar problem i området.

– Sådana frågor, om vi arbetar rätt, måste man ställa sig hela tiden. Men vi jobbar med stöd av evidens och vi började tidigt jobba enligt cylindermodellen och det har varit framgångsrikt för oss.

Gamlestaden-fallet viktigt

Det enskilt största ärendet som han lyfter fram är den omfattande utredningen kring ett gängmord i Gamlestaden i maj förra året. Det tidigare nämnda Landvetter-gripandet är en del av denna utredning. Runt 20 personer är misstänkta i ärendet. 

Men även det stora polisgenombrottet med Encrochat, krypteringstjänsten som många yrkeskriminella använt och som myndigheterna lyckats knäcka, har varit bidragande för det stora antalet gripna i Biskopsgården.

I en utredning som har flera beröringspunkter med Gamlestaden-fallet lyckades polisen ta del av ett stort antal Encrochat-meddelanden med koppling till fallet. En av gängmedlemmarna använde sig där av det till synes avslöjande namnet ”Thuglifestyle”.  Utredningen ledde förra veckan fram till att en 38-årig man dömdes för grovt narkotikabrott. 

Men trots dessa polisiära framgångar har skjutningarna alltså fortsatt.

Det har visat sig att just gripandena i sig är en del av problemet. 

En av de 58 personerna på listan är den utpekade gängledaren Eddie Jobe.

När polisen slår till mot kriminella ledare, Thorén tar Eddie Jobe som ett exempel, uppstår ett vakuum som gör att andra aktörer vill flytta fram sina positioner. 

– Vi har egentligen plockat bort hela den södra sidans ledarskikt och det har skapat turbulens. 

– Tyvärr finns det alldeles för många som är beredda att göra kriminell karriär i det vakuum som uppstår när andra försvinner. Man vill visa sig på styva linan och vara våldsam. Det är unga män utan impulskontroll. 

”Komplexa samhällsproblem”

– Detta är också komplexa samhällsproblem som kräver långsiktigt arbete. Det finns även en rad med olika sociala riskfaktorer som tillsammans med kriminogena miljöer skapar en grund för nyrekrytering. Det finns inga enkla lösningar och polisen är inte ensamt lösningen på alla problemen.

Jörgen Thorén lyfter fram att polisens satsning på den så kallade cylindermodellen varit framgångsrik.
Foto: POLISEN

Thorén lyfter också fram att skottlossningarna på det stora hela blivit färre. 

Han jämför 2019 och 2020, med sex respektive nio skjutningar, med tidigare års serier av våldsdåd. 2014 var det exempelvis 50 skottlossningar i Storgöteborg. 

Planen är, trots fortsatta skjutningar, att fortsätta på den inslagna banan med fokus på fortsatta gripanden och fokus på individer.

58 gripna räcker inte. 

Med ytterligare tio personer borta från gatan kommer en tryggare stadsdel, tror Thorén.

– Vi behöver plocka bort ett tiotal individer till för att det ska bli lite lugnare. Vi har koll på dem. Men vi kan inte vara överallt hela tiden. 

De fyra unga män som häktades för den senaste skottlossningen häktades i söndags. De är misstänkta på sannolika skäl, den högre misstankegraden, men nekar alla till brott. 

SE OCKSÅ:

Två män skjutna i Göteborg – stor insats