Utredningen visar att brukare har kraftigt överdrivit allvarliga sjukdomstillstånd eller simulerat sjukdom för att lura myndigheterna.
Brotten har enligt åklagaren pågått mellan 2012 och 2020 och varit systematiska.
Av de 22 åtalade sitter tre personer häktade och det rör sig huvudsakligen om grovt bidragsbrott, grovt bedrägeri och grovt penningtvättsbrott.
– Det har varit olika roller. Vissa har varit brukare och sedan har det varit assistenter som också är misstänkta för brott. Sedan finns det de som är huvudmän, huvudpersoner, som har anknytning till assistansbolaget. De har gett upphov till brottsligheten och planerat och utfört, säger Petter Lundgren, kammaråklagare.
Lagen förhindrar bevis
Brottsligheten har möjliggjorts genom att utnyttja fattiga arbetskraftsinvandrare. Genom att locka med uppehållstillstånd i Sverige har dess personer i vissa fall jobbat för de misstänkta till en väsentligt lägre lön.
Enligt åklagaren är den här typen av brott resurskrävande och de har inte lyckats få fram alla bevisuppgifter i utredningen.
– Vi är av lagen förhindrade att ta del av potentiellt avgörande bevisning. Det handlar bland annat om att vi inte får läsa av meddelanden mellan de misstänkta eftersom de är släkt eller familj, säger Alexander Malmgren, kammaråklagare, i ett pressmeddelande.
– De misstänkta kommer från olika länder på Balkan och olika orter. Men de ligger geografiskt nära varandra. Huvuddelen av de misstänkta är släkt med varandra, säger Petter Lundgren.
Omfattande fall
Förhandlingen planeras att starta den 27 april i Göteborgs tingsrätt och beräknas pågå i 41 dagar. Det är ett mycket omfattande brottsfall, berättar åklagaren.
– Jag skulle vilja tro att detta är ett av de största sådana här ärenden som funnits, säger Petter Lundgren.
