Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Krav på bättre vård av PMDS: ”Inte okej”

Flera kvinnor med diagnosen PMDS bemöts illa av vården.

Det uppger både PMS-förbundet och SVT Nyheter Väst som har talat med ett tiotal patienter med PMS-besvär.

Trots att drygt fem procent av alla fertila kvinnor i Sverige lider av premenstruellt dysforiskt syndrom, förkortat PMDS, är bristen på kunskap kring diagnosen stor – både hos allmänheten och inom vården.

Flera patienter vittnar nu om nonchalant bemötande av vårdpersonal och feldiagnostiseringar. I stället för PMDS har kvinnor fått psykiska diagnoser som borderline eller bipolär sjukdom.

– Kvinnorna har berättat om allt ifrån att bli klappade på huvudet, till att läkarna inte vet vad det handlar om, till att bli skrattade åt. Och det är ju inte okej, säger intresseorganisationen PMS-förbundets ordförande Ulrika Engmér Sandström till SVT.

Kräver förändring

PMS-förbundet kräver nu en förändring. Forskaren Elias Eriksson menar att en orsak till kunskapsbristen inom vården beror på att PMDS hamnat i gränslandet mellan två olika kunskapsområden – gynekologi och psykiatri.

Det i kombination med att det finns läkare som förringar åkomman genom att tvivla på diagnosens riktighet påverkar hur kvinnor med PMDS-besvär bemöts av vården förklarar Elias Eriksson.

– Doktorer kanske kan tänka att ”ja, ja, det där är väl bara PMS, det har ju alla människor”. Därför har man inte tagit detta på allvar, tror jag, säger han till SVT.