Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Klimathoten som kan drabba Västsverige

OSANNOLIK TUR. Ett flera hundra meter brett område uppstod när motorvägen delade sig. Men ingen skadades i skredraset i Småröd i Munkedals kommun 2006. Foto: Christian Örnberg
MYCKET VATTEN. FN:s klimatpanel menar att kustområden löper extra stor risk för översvämningar i framtiden. Foto: Anders Ylander
SPÅRAT UT. Järnvägsvagnen blev en symbol för Smårödskatastrofen 2006. Med ökad nederbörd kommer risken för nya skred att öka i framtiden. Foto: Lars Erik Linden
Så drabbar nya klimatet Västsverige.
POPULÄR BIL. Norges just nu populäraste bil heter Tesla Model S. Det är en elbil som i mars sålde i 1 493 exemplar. Höga skatter på vanliga bilar är den norska regeringens medel för att få mer bränsleeffektiva bilar. Foto: Ludvig Thunman
VATTENSKYDD. Utanför Älvsborgsbron kan det i framtiden byggas ett vattenskydd för att hantera den förmodade havshöjningen. Ett bygge som skulle kosta tiotals miljarder kronor. Foto: Anders Ylander

GÖTEBORG. Skredkatastrofer, översvämningar mitt i centrala Göteborg och aggressiva kammaneter som slår ut kustfisket.

GT har med hjälp av ledande klimatforskare sammanställt vad man tror är de värsta framtida klimathoten mot Göteborg och övriga Västsverige.

Risk för nya katastrofer

Småredskatastrofen inträffade 2006 när ett område utanför Munkedal drabbades av ett gigantiskt skred.

Ett flera hundra meter långt och bredd område uppstod när motorvägen delade sig.

Så sent som i december 2013 stoppades trafiken på E6:an i Bohuslän när 500 kubikmeter jord gled ner för en slänt och stannade vid vägkanten.

I framtiden ser man en ökad risk för skred i hela Göteborg eftersom staden delvis är byggd på lerjord, även Götaälvdalen ligger i riskzonen.

- Överhuvudtaget lermarker som ligger i sluttande terräng, säger Bo Lind, ställföreträdande generaldirektör vid Statens geotekniska institut.

"Rädda för kvicklera"

- Vi är särskilt rädda för kvicklera som finns ganska mycket i Götaälv och alla delar som varit täckta av det forna ishavet. För den leran har en sådan egenskap att den förlorar sin hållfastighet om den störs.

Bo Lind berättar att kvickleran är fast, men vid ett litet jordskred tappar den sin stabilitet.

- Den blir som filmjölk.

Det är vanligt med skred och ras under perioder då det regnat mycket.

Vanligast i regnperioder

Ökad nederbörd ger ökad avrinning i älvarna vilket ökar risken för erosion. Samtidigt ökar vattentrycket i marken.

- Då minskar jordens hållfastighet och du får sämre stabilitet, säger Bo Lind.

Mot detta kan man göra geotekniska åtgärder som att stoppa erosioner med erosionsskydd längs älvkanterna, förstärka marken geotekniskt och i vissa fall flytta eventuella verksamhet därifrån.

Utsatta områden

Områden som är extra utsatta: Hela Götaälvdalen särskilt förbi Lilla Edet och sträckan mellan Nygård och Trollhättan, Rödbo, Nol och Nödinge.

Även andra dalgångar är extra utsatta så som Kvillebäckens dalgång, Viskadalen och Örekilsälven.

Så hotar klimatförändringarna din hälsa

Som en följd av de kortare vintrarna kommer allt färre att frysa ihjäl eller skada sig vid halkolyckor. Men å andra sidan kan fler komma att dö på grund av värmeböljor. Risken är störst hos äldre över 80 år, hjärt-, kärl- och lungsjuka samt ensamstående med funktionshinder som vistas mycket inomhus i byggnader som lagrar värme och har otillräcklig ventilation.

Under varmare sommar månaderna ökar dessutom risken för matburna sjukdomsutbrott.

Varmare badvatten kan låta som något positivt men det kan även leda till ökade halter av toxinproducerande cyanobakterier, så kallade giftalger. Det kan ge hudirritationer samtidigt som småbarn och husdjur som sväljer vattnet kan få mag- och tarmbesvär och undantagsvis allvarligare förgiftningssymtom.

Kortare och mildare vintrar passar fästingar utomordentligt. Risken för att få fästingburna sjukdomar kommer därför att öka ytterligare samtidigt som risksäsongen förlängs.

Enligt 1177.se är områden runt Vänern, sydöstra Orust, i området Fjällbacka-Grebbestad och runt Göteborg riskområden i dag.

Mer regn hotar dricksvattnet

I Vänern finns det i dag problem med att leda bort vatten, enligt Naturvårdsverket. Forskarna bakom FN:s klimatpanels rapport är överens om att det kommer bli fler skyfall i framtiden. I samband med ökade temperaturer, ökar luftfuktigheten och så avdunstar det mer från havet, berättar Lars Bärring på SMHI.

Enligt SMHI:s prognos kommer årsnederbörden att öka med 10-30 procent vilket kan skapa ännu fler problem i just Vänern. Eftersom mer vatten måste passera genom Göta älv kan det ge ett baksug.

- Det kan göra så att avloppsvattnet kommer in i dricksvattnet, säger Sten Bergström, professor på SMHI.

Detta kan leda till att e-colibakterier i vattnet bli vanligare i framtiden, enligt Läkartidningen. Något som i sin tur skulle kunna ge problem med urinvägar, blodbanor, hjärnhinnor och tarmar.

30 november 1977 skakade marken under villasamhället i Tuve. Strax därpå gled hela området ner för sluttningen mot Kvillebäcken. Nio personer omkom, ett 30-tal skadades och 600 blev hemlösa då 67 hus krossades i en lerkrater i en av Västsveriges värsta skredkatastrofer någonsin.

Tuveraset var en följd av många dagars ihålligt regnande som gjort lerjorden mättad och är ett exempel på vad som kan komma som en följd av klimatförändringarna.

Och värre kan det bli. För forskarna i FN:s klimatpanel, IPCC, är överens - vi står inför stora klimatförändringar.

- Det är osannolikt att de är orsakade av något naturligt. Det är en klart mänsklig påverkan på klimatförändringarna, säger Richard Klein, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI) och en av huvudförfattarna bakom den nya rapporten från IPCC.

"Svåra påfrestningar"

Enligt rapporten som SMHI tagit del av har koncentrationen av växthusgaser inte varit så hög som den är nu på åtminstone 800 000 år. De skriver att de globala utsläppen ökar så mycket att om ingenting görs och utsläppen av växthusgaser fortsätter kommer temperaturen att öka med fyra grader innan slutet av detta sekel.

- I Sverige kanske till och med sex-åtta grader, säger Richard Klein och fortsätter.

- Riskerna är mycket större än de potentiella fördelarna med höjda temperaturer.

Även Lars Bärring, forskare på SMHI tror att en framtid där medeltemperaturen höjs blir mörk.

- Vi kommer få svåra påfrestningar på ekosystem, jord- och skogsbruk. Det är ingen rolig bild som målas upp, säger Lars Bärring.

Samtidigt kan värmen påverka människors hälsa.

- Vi har inte anpassat oss till förändringarna. Så varma sommardagar på upp till 38 grader kommer bli tufft för oss i väst, säger forskaren Lars Bärring.

Richard Klein är en av forskarna bakom IPCC:s rapport om klimatförändringarnas inverkan. Foto: Foto: Christian Örnberg Enligt en artikel i Läkartidningen kan fler svenskar komma att dö i värmeböljor. Risken är störst hos äldre över 80 år, människor med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar samt ensamstående med funktionshinder som vistas mycket inomhus i byggnader som lagrar värme och har otillräcklig ventilation.

Dessutom kommer nederbörden i Sverige att öka, som en följd av ökad luftfuktigheten och avdunstning från havet. Nya skred, liksom de i Tuve, på E6:an i Munkedal eller norska Tromsö, kan då bli ett faktum.

- Det är framför allt områden med sluttande lermark och det finns framför allt i dalgångar som är extra utsatta. Den allra värst drabbade dalgången är Götaälvs dalgång, säger Bo Lind, ställföreträdande generaldirektör vid Statens geotekniska institut.

Värre i framtiden

På grund av en havsnivåhöjning kommer även kustområden, som Västsverige, vara extra hotat av översvämningar i framtiden, enligt IPCC. Redan nu är delar av Göteborg utsatta.

- Vid extremt högvatten så står en del partier med vatten på sig, säger Ulf Moback, landskapsarkitekt vid Göteborgs stad.

I framtiden blir det värre och då ligger hela centrala Göteborg i farozonen.

- Det är en nobelprisfråga, men en bra bit in på 2100, säger han om när i tiden det ligger.

Göteborgs kommun utreder nu vad man ska göra för att vara beredda när detta väl sker.

Lars Bärring ser en enda lösning för att undvika alla dessa följder av klimatförändringarna.

- Utsläppen måste ner - och det radikalt.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!