Tidigare i år börsnoterades Volvo Cars som därmed blev ett av de stora bolagen på Stockholmsbörsen. Mycket av debatten kring bolaget och börsnoteringen har handlat om det kinesiska inflytandet.
Företaget China-Euro Vehicle Technology, även kallat ”Cevt”, grundades 2013 och är Geelys största verksamhet i Sverige.
Bolaget har främst varit verksamt i Göteborg med som flest 2 000 medarbetare. Tanken med bolaget har varit att utveckla grunden för en stor del av framtidens Volvo- och Geelybilar.
Den senaste tiden har dock fokus legat på uppkopplade och självkörande fordon, mjukvara och molntjänster, vilket bland annat innebär att en stor mängd data måste hanteras. En känslig och informationsfylld verksamhet.
En annan förändring som enligt GP:s granskning inte nämnts i varken Volvo Cars börsprospekt, i lagstadgad rapportering till myndigheterna eller i Cevts egen årsredovisning är att det skett en förändring i ägarstrukturen.
Har tillgångar på över en miljard
Maktbolaget Zhejiang Geely Holding Group Co, där Li Shufu är huvudägare, är den största ägaren av Cevts direkta moderbolag. Men Li Shufu och hans son äger endast 74 procent.
Volvos vd, Håkan Samuelsson, har hävdat att bolaget är helt privat – men GP:s granskning på onsdagen visar nämligen att det finns andra ägare. Detta trots att det hos svenska Bolagsverket framstått som att det är Li Shufu och hans närmsta partners som är de slutgiltiga ägarna.
År 2017 gick nämligen ett anonymt bolag, Hubei Jiyun Yangtze River Industry Partnership, in som ägare i Cevts moderbolag. 2018 kom ett annat kinesiskt bolag, Xi’an Jixiang Automobile Industry Partnership, in. De två bolagen äger nu tillgångar i bolaget värda över en miljard kronor, det är information som GP fått fram genom att gräva i det kinesiska bolagsregistret.
Ägarstrukturen är enligt tidningens granskning snårig och består av en konstruktion av fonder och investeringsbolag i flera led. Men de visar att det i slutändan är den kinesiska staten som står bakom bolagen. Det betyder att den kinesiska staten kontrollerar över 22 procent av Cevt.
När GP frågar Håkan Samuelsson om det statliga ägandet svarar han:
– Jaha, vi måste titta på den frågan.
Geely: ”Det är historia”
Men när GT når Geely går de till motangrepp mot GP:s uppgifter – och menar att de har fel.
– Det är historia. Så såg det ut tidigare, säger Stefan Lundin, presstalesperson för Geely i Sverige.
Lundin säger att Cevt sedan i somras inte har något statligt ägande och uppger att bolaget i dag ägs av det nystartade bilmärket Zeekr.
Bland ägarna här finns Zhejiang Geely Automobile som till största del ägs av Zhejiang Geely Holding Group – ägare till Volvo Cars.
Stefan Lundin säger också att det tillkommit flera investerare i Zeekr som totalt gått in med 500 miljoner USD.
Här finns Intel Capital – dotterbolag till det amerikanska elektronikföretaget Intel, den kinesiska batteritillverkaren CATL, onlineunderhållnings-företaget Bilibili, investmentbolaget Cathay Fortune Group och riskkapitalbolaget Boyu Capital.
Ägarsiffrorna ser ut så här: Geely Automobile äger 48 procent, Zeekr äger 46,4 procent och investerarna ovan som äger 5,6 procent.
Finns det statligt kontrollerade bolag i Geely-koncernen i övrigt?
– Geely i övrigt finns bolag som har offentliga bolag som delägare i olika former, självklart. ”Statligt kontrollerade bolag” har vi inte mig veterligen, säger Lundin.
GT har sökt GP:s chefredaktör och ansvarige utgivare Christofer Ahlqvist.
Kinas intressen i Västsverige
GT har tidigare rapporterat om hur diktaturen Kinas intressen av att äga företag i Sverige ökar. En sammanställning från 2020 visade att kinesiska investerare köper allt fler bolag – varav en tredjedel finns i Västsverige.
Ett faktum som är politiskt känsligt.
Tidningen Fokus har tidigare avslöjat att den kinesiska investeraren ”The Sunbase Group” ville bygga Nordens största hamn i Lysekil. Bolaget hade mycket nära band till såväl Kinas kommunistparti som den kinesiska militären. Planerna skrotades senare efter massiva protester, men frågan om varför kinesiska staten och militären hade intressen av en hamn i Sverige kvarstod.
En annan kinesisk affär som ifrågasatts är landets begäran om att bygga ett nytt konsulat i Örgryte.
– Svenska myndigheter har vid flera tillfällen uppmärksammat att utländska aktörer försöker förvärva svenska företag som utvecklar känsliga teknologier eller bedriver säkerhetskänslig verksamhet, till exempel inom kritisk infrastruktur. Sådana förvärv kan innebära risker för Sveriges säkerhet, har förre inrikesministern (nuvarande finansministern) Mikael Damberg tidigare sagt i samband med att regeringen tillsatte en utredning kring de utländska investeringarna.
