Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kerstin tvingades amputera båda sina händer och fötter

Kerstin Joelson, våren 2018, några månader innan hon drabbades av sepsis och fick amputera både händer och fötter.Foto: Privat
Foto: VILHELM STOKSTAD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: SANNA WIKSTRÖM
Kerstin Joelson kan fästa bestick vid handproteserna och klarar att äta själv. Annars behöver hon hjälp med i stort sett allt, säger hon.Foto: Privat

Kerstin Joelson, 78, i Fiskebäckskil, fick amputera både händer och fötter efter att hon drabbats av sepsis.

När hon blev sjuk fanns ingen ambulans – maken Erling fick själv lyfta henne till bilen och köra den långa vägen till sjukhus.

– Jag är övertygad om att jag hade haft händer och fötter kvar om jag fått vård snabbare, säger Kerstin Joelson.

Nu kritiseras sjukvården av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Innan sjukdomen slog till levde Kerstin Joelsson och hennes man Erling Joelson ett aktivt liv med golf och resor. Paret, som bor i Fiskebäckskil i Lysekils kommun, promenerade och var ute på sjön.

Nu är tillvaron en annan. Hon kan inte längre laga mat, sy i en knapp, klä på sig, duscha eller göra andra vardagliga och för henne viktiga saker som att föna håret eller sätta på mascara. Och några promenader blir det inte mer.

Hon behöver helt enkelt hjälp med allt. Hemtjänsten kommer tre till fyra gånger per dag.

– Det här är en mardröm som aldrig kommer att ta slut. Att vakna på morgonen och inte ha fötter och kunna gå ur sängen. Bara det är gräsligt, säger Kerstin Joelson och konstaterar att hela familjen är drabbad. Maken har förstås också fått en helt förändrad livssituation.

Blev plötsligt sjuk i 40 graders feber

Det var i slutet av juni 2018 som Kerstin Joelson plötsligt blev mycket sjuk i njurbäckeninflammation.

Hon hade 40 graders feber när hon försökte komma i kontakt med vårdguiden 1177. 

– Det var 50 före i kön och medan jag väntade stängdes det bara av. Jag var väldigt dålig och orkade inte fortsätta ringa. Jag gick och lade mig och fick frossa på natten, berättar hon.

Kerstin blev allt sämre och svimmade. 

På morgonen ringde hon 112 och fick då höra att det inte fanns någon ledig ambulans som kunde hämta henne. De hänvisades till egen transport trots att Kerstin förklarat att hon kanske inte klarade av att ligga i bilen.

– Min man visste inte vad han skulle ta sig till. Han blev tvungen att bära och släpa ut mig till bilen, säger hon.

”De gjorde allt de kunde”

Resan från Fiskebäckskil till Norra Älvsborgs länssjukhus, Näl, tog en timme och under färden svimmade Kerstin flera gånger. På sjukhuset konstaterades att hon drabbats av sepsis, blodförgiftning.

– Det var inget fel på akutvården när jag väl kom dit. De gjorde allt de kunde. Jag låg på intensiven i tre veckor. De trodde inte att jag skulle klara mig. Alla organ var utslagna. Men jag överlevde i alla fall. Det är rätt fantastiskt att åtminstone hjärnan, ögon och öron är intakta, säger Kerstin.

Läkarna räddade Kerstins liv, men fötterna och händerna fick hon inte behålla.

– I slutet av juli amputerades båda fötterna mitt på vaden. I augusti amputerades bägge händerna. I början var jag väldigt chockad. 

Kerstin beskriver en lång process innan hon fick proteser för sina händer och fötter. Hon tycker inte att hjälpmedlen fungerar särskilt bra.

– De skaver, och jag kan bara gå utomhus om jag har två personer som hjälper mig och en särskild rullator framför. Men jag kan sätta bestick på handproteserna så att jag kan äta själv, berättar hon.

Sjukvården får kritik av Ivo

Kerstin är säker på att hon skulle ha sluppit amputationerna om hon fått hjälp av sjukvården snabbare.

– Det är min fulla övertygelse, säger hon.

Kerstin gjorde en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, där hon bland annat klagade på hur larmcentralen gjorde sin prioritering.

Nu har Ivo fattat beslut i ärendet och sjukvårdens larmcentral, SVLC, i Västra Götalandsregionen, kritiseras.

Ivo skriver i sin bedömning att ”anmälaren inte fått en sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård vid kontakten med sjukvårdens larmcentral”.

Chefläkare: ”Kritiken är riktig”

Per Gyllén är chefläkare på Regionhälsan för Västra Götalandsregionen. Han beklagar det sorgliga som har hänt.

– Det var alldeles uppenbart att personen skulle till sjukhus och det är precis som Ivo skriver i kritiken. Deras kritik är riktig och vi borde ha gjort på annat vis. Ingen vill att det här ska hända och vi ska göra allt för att minska upprepningsrisken, säger han.

Ivo slår också fast att slår fast att merparten av samtalet till larmcentralen på morgonen bestod av ”andra frågor än att fastställa hälsotillståndet hos patienten”. 

Vad säger du om det?

– Man hade behövt följa med in till samtalet i stället för att ringa upp nästa. Vi skulle tagit kontakt med ambulansenheten och ordna med detta. 

Frågan om händerna och fötterna kunnat räddas om Kerstin fått vård tidigare är svår att svara på. 

– Jag kan inte svara på det. Det går inte att kommentera den typen av detaljer i det enskilda ärendet, säger Per Gyllén.