Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kampanjen som gav riksdagsplats – riktad mot somalier

Foto: CALLE JERSHED, MP

Hon är doldisen som gick från en ersättarplats inom Angereds kommun till att sensationellt ta en plats i riksdagen. 

Men Leila Ali Elmis valframgång väckte också debatt om brister i personvalsystemet.

Expressens genomgång av hennes kampanjvideor visar succékonceptet som ledde till skrällplatsen i riksdagen – en riktad kampanj mot somalier i Göteborgs förorter.

– Jag hoppas att vi alla somalier stöttar varandra och röstar på oss som kandiderar, säger hon i en av filmerna.

För bara några dagar sedan var 30-åriga Leila Ali Elmi, från Göteborgsförorten Hammarkullen, ersättare i stadsdelsnämnden i Angered och arbetade som tolk.

Sedan vändes allt upp och ner när hon oväntat fick 1 467 av partiets totalt 5 486 personröster. 

En plats i riksdagen.

Till och med de egna partikamraterna verkade förvånade. Partiets politiske sekreterare och kommunikatör i Göteborg, Helena Munther, sade till Expressen/GT i fredags:

– Leila har jag faktiskt aldrig träffat.

Men valsegern var ett faktum och i några av Angereds valkretsar fick hon mer än 80 procent av Miljöpartiets personkryssröster.

Leila Ali Elmis valsuccé har rört om och väckt debatt i sociala medier.

Foto: Miljöpartiet

Hon har till stor del bedrivit sin valkampanj på somaliska och kritik har riktats mot att små grupper genom dagens personvalsystem kan få orimligt stort inflytande i riksdagen. 

Ledarskribeten Ivar Arpi skrev på Twitter att demokratin kan snedvridas om bara vissa grupper personröstar, eftersom det då finns en risk att ”små, organiserade grupper får oproportionerligt inflytande".

https://twitter.com/Ivarpi/status/1040903048074326017

Han fick mothugg, bland annat från DN-ledarskribenten Erik Helmerson:

"Uppriktigt nyfiken fråga: Har någon kunnat belägga Leila Ali Elmi (MP) med någon som helst oegentlighet?"

Utpekad som "somalisk klankandidat"

På söndagen publicerade sedan samhällsdebattören Rebecca Weidmo Uvell en text på sin hemsida där hon pekade ut Leila Ali Elmi som "somalisk klankandidat" och förespråkare för "somalisk nationalism", bland annat med hänvisning till en bild där hon träffar Somalias president.

På söndagen publicerade sedan samhällsdebattören Rebecca Weidmo Uvell en text på sin hemsida där hon pekade ut Leila Ali Elmi som "somalisk klankandidat". Foto: MICHAELA HASANOVIC

Debattörer har också menat att det är problematiskt med en valkampanj på somaliska, eftersom det försvårar granskning av kandidaten. 

Själv har hon dock sagt sig inte ha någon särskild målgrupp:

– Jag har riktat mig till alla göteborgare som delar mina och Miljöpartiets värderingar.

Expressen/GT har låtit översätta två av Leila Ali Elmis kampanjvideor som hon spridit via sin kampanjsida på Facebook.

I en av filmerna medverkar hon vid firandet av den somaliska nationaldagen, första juli 2018. Hon pratar inför en stor samling somalier om gemenskap och att nationaldagen är något som förenar somalier i Angered. 

”Vi måste stötta varandra och vara där för varandra.”

Foto: CALLE JERSHED, MP

Efter detta kommer hon in på valet 2018 och presenterar sig som riksdagskandidat för Miljöpartiet. Hon nämner också att ytterligare en person kandiderar för Miljöpartiet i kommunvalet i Göteborg. 

"Jag hoppas att vi somalier stöttar varandra och röstar på oss som kandiderar."

”Vi räknar med er röst.”

I en annan kampanjvideo är hon i Göteborgs förorter och berättar att hon ska besöka områden med många somalier. Besöken sker i Biskopsgården, Frölunda och Bergsjön. I klippet pratas inte mycket politik, i stället förklarar hon för de hon möter hur det svenska valet går till - och hur man gör för att välja Leila Ali Elmi från Miljöpartiet.

De kryssade sig in i riksdagen

Valmyndigheten har ännu inte släppt en officiell sammanställning med en jämförelse mellan personkryss och vilken plats ledamöterna hade på sitt partis riksdagslista. 

Men några namn är redan klara för riksdagen efter ett lyckat personval. 

Tidigare jordbruksministern Eskil Erlandsson, C, petades från partiets egen riksdagslista, men har samlat ihop tillräckligt med personkryss för att ta en plats i riksdagen. Likaså Amineh Kakabaveh, V, som får nytt förtroende efter att tidigare ha tagit strid mot partiledningen. 

Tidigare tv-ankaret Lars Adaktusson, KD, som sitter i EU-parlamentet tar en plats för Dalarnas län. 

Riksdagen får även sällskap av mer väntade namn – däribland språkröret Isabella Lövin, kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke och klimatminister Karolina Skog som alla får en plats för Miljöpartiet.

Ebba Busch Thor får också plats i riksdagen – men hade troligtvis klarat sig även utan personrösterna. 

Desto sämre gick det för kändisarna som ställde upp i valet.

Artisten Richard Herrey, M, Robinson-vinnaren och polisen Martin Melin, L, och debattören Ann Heberlein, M, misslyckades alla med att ta sig in i riksdagen. 

Spark i baken på övriga partier

Statsvetaren Jenny Madestam säger sig till viss del förstå debatten kring hennes valframgång, men att man främst ska betrakta Leila Ali Elmis succé som en "spark i baken" för övriga partier:

– Här är en muslimsk kvinna som har ett stort nätverk i de somaliska grupperna och då lyckas hon att mobilisera de grupperna. Man kan vända på det och säga att det är en spark i baken, en känga, till övriga kandidater som inte lyckats mobilisera lika väl.

Statsvetaren Jenny Madestam säger sig till viss del förstå debatten kring hennes valframgång, men att man främst ska betrakta Leila Ali Elmis succé som en "spark i baken" för övriga partier. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Om kritiken om att små grupper kan få orimligt stort inflytande säger Madestam:

– Det är klart att på ett sätt kan man tolka det som att det blir orättvist, en snedfördelning. Men det är också hela poängen med personvalsystemet. Man har gått från åsiktsbaserad representation mot mer social representation. 

– Det här är "part of the game" med ett personvalsystem.

Madestam förstår också kritiken om svårigheter att granska en kandidat som driver kampanj på somaliska. 

– Det kan man absolut ha en invändning mot eftersom vårt politiska system bygger på det svenska språket. En lösning kan vara att se till att ha textning på videoklipp man lägger ut. 

– Samtidigt är det inte ovanligt i övrigt med kandidater som vänder sig till invandrargrupper och detta blir ett demokratiskt inslag i det mångkulturella samhället.

Så vem är då nyblivna riksdagsledamoten Leila Ali Elmi? 

Och vad står hon för?

Hälsar förortsväljarna

Via pressekretare meddelar hon på måndagen att hon inte har möjlighet att göra fler intervjuer under dagen.

Till Aftonbladet sade hon tidigare på måndagen om kritiken att hon fått ”klanröster”:

– Det är osmakligt och tråkigt. Jag själv tillhör inte något klansamhälle och tar tydligt avstånd från det. Jag är en kvinna. Lever man i ett klansamhälle saknar kvinnor de rättigheter som män får.

– Att jag som kvinna i dag får kritik för klansamhället visar ju på att de som riktar den kritiken mot mig vet inte så mycket om det, för klansamhället exkluderar kvinnor. Som kvinna vore det omöjligt att bedriva en kampanj som är baserad på klan, säger Leila Ali Elmi.

På måndagen skrev hon också på Facebook-sidan, riktat till sina väljare:

”Jag kan inte med ord beskriva hur tacksam jag är för ert förtroende. Att bli den första kvinnliga riksdagsledamoten med somaliskt ursprung och från förorten, gläder mig och ger mig styrka.”

Hon avslutade med en direkt hälsning till förortsväljarna:

”Orten, this one is for you!”

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!