Trenden är tydlig: svenskarna lämnar kyrkan i allt större omfattning.
När Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 var 82,9 procent av Sveriges befolkning medlemmar. Siffran var vid förra årsskiftet nere på runt 63 procent. Kyrkan räknar med att trenden fortsätter och inom en tioårsperiod har sannolikt en majoritet gått ur.
Jan-Olof Rehnlund från Skepplanda i Ale kommun hävdar att det är hög tid att anordna alternativa begravningar fullt ut som inte har någon som helst koppling till kyrkan.
– 40 procent av svenskarna har lämnat kyrkan. Det är dags att ordna minnesplatser som inte är kopplade till kyrkan för alla oss som tagit det steget, säger han och fortsätter:
– Alla betalar fortfarande en begravningsavgift. Men jag och många andra som lämnat kyrkan vill inte begravas på en plats som förvaltas av kyrkan.
Avgift styrs av inkomst
Begravningsavgiften för 2019 bestäms av hur stor inkomst man har. Avgiftssatsen för 2019 blir 25,3 öre per skattad hundralapp. För en person som tjänar 250 000 kronor i år innebär det en avgift om 633 kronor per år, enligt uppgifter på Svenska kyrkans hemsida.
75-årige Jan-Olof Rehnlund, som hoppas han har många år kvar att leva ännu, vill se minnesplatser för avlidna utanför Svenska kyrkans domäner i hela landet.
– Jag har kollat med länsstyrelsen och sådana här platser finns bara på tre platser i Sverige i dag. Det är dags att man tar tag i detta rejält. Sådana här platser bör finnas i alla kommuner, menar Jan-Olof Rehnlund.
Själv vill han kremeras och låta askan strös ut på någon vacker plats. Men någon begravning i form av att läggas i kista som sedan ska grävas ner i jorden är han inte intresserad av.
– Det är helt onödigt. Dels miljömässigt, dels ekonomiskt, anser jag.
Nio i Göteborg – alla på kyrkogårdar
Men var ska vänner och anhöriga som vill minnas dig göra det?
– Vid minnesplatsen som inte får ligga allt för långt ifrån där man levt, det är viktigt. I min kommun med runt 30 000 invånare skulle det nog räcka med en minnesplats, men i stora kommuner kan det krävas flera.
Många väljer redan i dag att göra vad Rehnlund planerar.
Men de minneslundar för askgravlund utan markerade gravar som står till buds i dag är med några få undantag inom kyrkans domäner. Bara i Göteborgs stad finns nio sådana minneslundar på olika kyrkogårdar.
– Det är det jag vänder mig mot, jag vill ha minneslundar som inte har någon koppling till kyrkan. Varför ska vi som gjort ett aktivt val att lämna kyrkan tvingas tillbaka dit efter vår död?
Detta gäller vid begravning
Det finns en begravningslag som i detalj styr vad som gäller. Men det finns en mängd alternativ till vanlig traditionell begravning i kyrka. Det mesta står att läsa här. Borgerlig begravning är tillåten i Sverige sedan 1926. Också vid en sådan, och alla andra typer av begravningar, är Svenska kyrkan ”huvudman”.
I de fall stoftet ska spridas för vinden på annan plats än en begravningsplats krävs tillstånd av länsstyrelsen.
Så många inträder och utträder
2017 var omsättningen rekordstor: 93 093 gjorde aktiva utträden medan 9328 valde att gå in i Svenska kyrkan. 2018 är motsvarande siffror (reservation för att de kan komma att revideras) 67 605 respektive 8 227 enligt Svenska kyrkans statistik.
2010: 6 002 in, 56 458 ut.
2011: 7 440 in, 52 534 ut.
2012: 7 636 in, 54 625 ut.
2013: 8 003 in, 70 516 ut.
2014: 7 542 in, 46 177 ut.
2015: 8 199 in, 45 895 ut.
2016: 7 553 in, 85 848 ut.
2017: 9 328 in, 93 093 ut.
2018: 8 227 in, 67605 ut.
