"Jag trivs som dagisfröken"

Skaparlust. Anders Alander i lokalerna där han tidigare var magister. Nu är han kommunens enda manlige dagisfröken och hjälper barnen att snickra med drivved. Jag undervisar inte nu, jag lär ut, säger han för att förklara skillnaderna mellan jobben.
Foto: THIM ÅKE

ÅSTOL. Efter trettiofem år som magister lades hans skola ner.

Då bytte Anders Alander, 62, yrke. Till dagisfröken.

Havsdoften ligger tung över Åstol. Ön ekar ödsligt bortsett ljuden från ett fåtal fiskebåtar som stilla lämnar hamn. Det är en blåsig septemberförmiddag. Anders Alander sitter med fyra dagisbarn på golvet. De klistrar snäckor på drivved. Dagiset har fått låna  skolans gamla lokaler där Anders tidigare var lärare för mellanstadiebarnen.  I brist på elever lades skolan ner. Öborna flyttar in till stan. 

Hård kamp för skolan

 Anders började arbeta som lärare på Åstol 1970. Bortsett från ett par år på andra ställen har han varit här nästan hela sitt liv.  - Det känns som mina lokaler, vi kämpade med näbbar och klor för att få ha skolan kvar, berättar Anders. Det var inte en självklarhet för honom att byta yrke. Han var skeptisk till en början.   - Jag visste inte om jag skulle klara omställningen.  Det är lättare att anpassa sig till äldre barn än till de yngre. Små barn har ett annat ordförråd, jag tror säkert jag ofta använder mig av ord de inte förstår än, säger Anders och ler. Vilket han gör ofta. Anders trivs bland barnen, det märks. - Även om mycket påminner om mitt tidigare arbete, så är det också stora skillnader. Jag undervisar inte nu, jag lär ut. Vilket är annorlunda, förklarar han bestämt.

Slöseri med resurser

 Efter tre veckor tyckte skolchefen det var slöseri med resurser att ha Anders, med så mycket erfarenhet som dagisfröken. - Han ville att jag skulle börja arbeta som specialpedagog. Men jag trivdes bra och ville inte byta jobb, berättar Anders. Istället gick han med på en kompromiss. Nu arbetar han deltid på dagiset två dagar i veckan, resten som stödlärare i Rönnäng. Arbetskamraterna är glada över att Anders börjat, även att de var nära på kollegor redan tidigare. Anders Alander är nämligen inte unik endast tack vare omskolningen, han är dessutom den enda manliga dagisfröknen i kommunen.  - Äntligen en karl! Han är duktig musiker och har ett annat tillåtande än vi kvinnor här, förklarar kollegan Angela Myrberg glatt.