Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

IS-terroristens svärfar: ”Jag känner inte hat mot honom”

Patricio Galvez och hans sju barbarn i Syrien. Foto: PRIVAT
Michael Skråmo. Foto: Expressen
Patricio Galvez, svärfar till den döde ISt-terroristen Michael Skråmo. Foto: Expressen

ERBIL. Hans dotter dog i ett bombanfall.

Hans sju barnbarn är föräldralösa.

Men Patricio Galvez känner inget hat mot sin svärson, den nu döde IS-terroristen Michael Skråmo, för det som hänt.

– Jag tror att hat ger mer hat. Alla sådana extrema rörelser och sekter kan motarbetas med kärlek. Man måste uppfostra barnen med att säga att man aldrig vinner genom att hata andra, säger han.

Stanken är outhärdlig i Patricio Galvez hotellrum i staden Erbil i norra Irak. En stor soptunna står vid dörren och är överfylld med blöjor. Patricio Galvez och några andra vänner hjälps åt för att se till att barnen omhändertas. Nu har det gått några dagar sedan han och hans sju barnbarn lämnat Syrien för Irak.

– Jag hoppas att UD och i det här fallet Göteborgs kommun hanterar det här snabbt. Jag och mina barnbarn är i ett främmande land och en främmande kultur. Jag behöver hjälp för att komma hem fort. Det enda som behövs är att de ge barnen sina resehandlingar, säger Patricio Galvez som är nyduschad och trött. 

Här i Erbil har Patricio Galvez haft fullt upp med att ta hand om barnen. Nu har det kommit ytterligare ett par volontärer som ställer upp för att hjälpa honom. 

Lämnade Sverige för Syrien

Det var under 2014 som Amanda Gonzales sa till sin pappa Patricio att hon, hennes man Michael Skråmo och deras barn skulle åka på semester till Turkiet.

Hon sa att de kanske skulle stanna kvar där om Michael hittade ett jobb, berättar han. Patricio Galvez trodde på henne. Tre månader senare skrev hon till honom.

– Hon skrev att de var i Syrien. Sedan dess återvände hon aldrig till Sverige. Sista gången jag pratade med henne var den 30 december förra året. Då befann de sig inne i Baghuz. Hon sa att situationen var väldigt svår. De hade ingenting att äta och åt ibland gräs. Hon berättade inte om hon ville hem eller inte. Jag vet inte hur fritt Amanda kommunicerade med mig, säger Patricio Galvez.

Det enda han fick veta var att Amanda dog av ett bombanfall. Patricio Galvez berättar att barnen inte säger så mycket, och att han inte pratar med dem om det som hänt dem. Det enda barnet som säger något är den stora pojken. 

– Han säger att mamman är i himmelen, säger Patricio Galvez. 

Kampanjen lades ner

Debatten om vem som ska finansiera Patricio Galvez resa går på högvarv hemma i Sverige. När han åkte ner till Syrien och hittade barnen startade internetbaserade plattformen GoFundMe en insamling för att hjälpa barnen. Enligt Patricio hann man få ihop 80 000 kronor i insamlingen. Men innan pengarna skickades vidare till Patricio Galvez lades kampanjen ner och pengarna skickades tillbaka till givarna. Han räknade med att pengarna skulle hjälpa honom med uppehälle och resa. 

Har staten hjälpt dig ekonomiskt?

– Nej, staten har inte betalat någonting. De kommer inte heller att betala något. Det är jag själv som kommer att bekosta allt. Det här kommer skattebetalarna aldrig att stå för. Absolut inte. Det här betalar vi i familjen och våra vänner, säger Patricio Galvez.

Patricio Galvez vill hjälpa andra familjer som har barn i Syrien när han kommer hem till Sverige: 

– Alla barn måste ut från lägret al-Howl, säger han. 

Känner inte hat mot Skråmo

Enligt Patricio Galvez har inte svenska konsulatet hört av sig om när barnen kan komma hem. Han hoppas och tror att han och barnen kan vara hemma redan nästa vecka. Galvez har hört att Göteborgs kommun vill hjälpa barnen. 

– Min dröm är att barnen ska bli professionella. Kanske någon blir musiker. Jag tror det kommer att gå bra för dem. 

Barn är barn. Jag tycker att man ska hjälpa alla barn – från båda sidor.

När du tänker på det som hände din dotter Amanda, känner du hat mot Michael Skråmo?

– Nej, jag känner inte hat. Jag tror att hat ger mera hat. Alla sådana extrema rörelser och sekter kan motarbetas med kärlek. Man måste uppfostra barnen med att säga att man aldrig vinner genom att hata andra. 

Det finns de som säger att i stället för ta hem IS-barn ska man ta hem barn till IS-offer.

– Barn är barn. Jag tycker att man ska hjälpa alla barn – från båda sidor. 

– Om man inte tycker att de här barnen, som i det här fallet är fiendens barn, skulle vara mänskliga, så tycker jag att man själv hamnar i barbariska tankar.