Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ingolfs pappa Rolf flydde från nazisterna i roddbåt

Rolf Jensen flydde nazisterna och kom i land på Brattön nära Marstrand.
Foto: PRIVAT
Ingolf Jensen i hemmet i Marstrand, i bakgrunden syns Carlstens fästning.
Foto: ANDREAS ANDERSSON
Ingolf Jensens pappa tog sig i land på Brattön för 78 år sedan. Ingolf har alltid trott att det var Klöverön som han kan se från balkongen.
Foto: ANDREAS ANDERSSON
Alf Havstam hjälpte till att rädda livet på sjömän under kriget.
Foto: Björn Lindsten
De tyska ockupanterna fängslade och i många fall torterade tusentals norrmän i Grini i Baerum nordväst om Oslo under kriget.
Foto: Grinimuseet

Runt 60 000 norrmän flydde till Sverige under andra världskriget.

En del av dem var sjömän som tvingades hjälpa den tyska ockupationsmakten.

En 20-årig yngling vid namn Rolf Jensen äntrade södra Bohuslän via en dramatisk flykt.

– Det känns tråkigt att jag aldrig fick träffa honom som vuxen. Det blev tyvärr aldrig så, säger sonen Ingolf Jensen.

Ingolf är sedan länge bosatt i Marstrand. Bara någon kilometer från bostaden ligger Klöverön där hans pappa ska ha simmat i land mitt under andra världskriget. Han ser ön från sin terrass.

Men det kommer att visa sig att flykten undan nazisterna skedde på ett annat sätt och på en annan ö i närheten.

Rolf Thorbjörn Jensen föddes 1922. Han fick i likhet med nästan alla andra krigsflyktingar politisk asyl i Sverige.

Snart träffade han Irma. Paret gifte sig 1945 och fick två söner. Ingolf föddes 1947 och hans lillebror Jan året efter. Familjen bodde vid Slottsberget på Hisingen i Göteborg.

Flyttade till USA

– Pappa jobbade på Lindholmens varv, men mina föräldrar skilde sig när jag var liten. Sen gick pappa ut på sjön igen. Han flyttade senare till Portland, Maine, i USA och bildade en ny familj. Han ska ha avlidit 1993 och året efter gick min mamma Irma bort, berättar Ingolf.

Mamma Irma med sönerna Ingolf och Jan.
Foto: PRIVAT

Han träffade aldrig sin pappa efter skilsmässan i början av 50-talet och har inga minnen av att Rolf talade om den dramatiska flykten. Ingolf har fått berättat att hans pappa ska ha varit fängslad. Via ett fartyg var han på väg från Norge till Tyskland för att sättas i koncentrations- eller arbetsläger innan han lyckades fly.

Ingolf har dock inget som vidimerar det som han hört om sin pappas flykt undan nazisterna, så vi försöker oss på att ta reda på så mycket som möjligt.

Krigets fasor är väldokumenterade i Norge via en mängd register över på olika sätt drabbade medborgare. Det finns också handlingar kring alla norrmän som sökte asyl i Sverige under krigsåren.

Varför flydde Rolf?

Vi tar en mängd kontakter i Norge och får snabbt veta att Rolf Jensen inte finns med i det norska registret över krigsfångar 1939–1945, Fanger.no. Vi hör också av oss till Grinimuséet nordväst om Oslo för att dubbelkolla. Grini var det stora fånglägret under kriget där nazisterna internerade och ofta torterade norska motståndsmän och andra politiska fångar.

Men inte heller här finns några spår efter Ingolfs pappa registrerade, meddelar Søren Aagard på museet.

Så varför skulle Rolf Jensen tagit sig i land i Sverige under kriget? Vi vänder oss till Sveriges störste expert på norska krigsflyktingar.

Lars Hansson, doktor i historia vid Göteborgs Universitet.
Foto: Göteborgs Universitet

 – Jag skulle tro att han var sjöman som tvingades arbeta för de tyska ockupanterna, säger Lars Hansson som skrivit en avhandling och doktorerat om den norska flyktingströmmen till Sverige under andra världskriget.

Delar av den norska handelsflottan, den som fanns i Norge eller i andra tyskkontrollerade hamnar vid ockupationen, konfiskerades av nazisterna. Fartygen i ”Hjemmeflåten” transporterade i många fall förnödenheter, krigsmateriel, manskap och fångar mellan Norge och Tyskland.

Riskerade döden på havet

Varje resa var en fara för livet. Man löpte stor risk att bli attackerade av flygplan eller krigsfartyg och stora delar av vattnen längs Sveriges kust var fyllda av minor. Förhållandena ombord var många gånger hemska. Ofta tog sjömännen risken att fly trots att de visste om riskerna.  Om de upptäcktes betecknade tyskarna dem som desertörer vilket ledde till en plats i koncentrationsläger eller omedelbar avrättning.

En Rolf Jensen född 1922 finns registrerad i databasen över norska sjömän under världskriget, Krigsseilerregistret. Men uppgifterna om hans mönstringar stämmer inte. Han kan inte vara Ingolfs pappa.

Dokumentet om flykting nummer 8 774.
Foto: Arkivverket.no

Men via norska Arkivverket får vi fram handlingar om en Rolf Thorbjörn Jensen. Han är registrerad som nummer 8 774 bland de cirka 60 000 norrmän som flydde till Sverige under kriget.

Här är han, Ingolf Jensens pappa, och nu kommer vi snart att få veta detaljerna om hans flykt.

Alf Havstam räddade sjömän

I Lars Hanssons avhandling framgår att 573 norska sjömän flydde från båtar och tog sig levande till Bohusläns kust under kriget.

Alf Havstam har från vardagsrummet i bostaden i Lysekil en makalös utsikt över vattnen där han hjälpte till att rädda norska sjömän under andra världskriget.
Foto: BJÖRN LINDSTEN
Minnesstenen i Kyrkvik i Lysekil.
Foto: BJÖRN LINDSTEN

En som hjälpte till att rädda en del av dem är Lysekilsprofilen Alf Havstam som var åtta år när kriget bröt ut och 14 när freden kom 1945. 89-åringen har många och skarpa minnesbilder från krigsåren.

– Jag såg till att åka med många gånger när larmet gick och lotsbåten gav sig ut från Lysekil. Jag bodde nära och rusade till kajen för att starta motorerna. Ofta fick jag gå med ut.

I vattnen utanför Lysekil var Alf med om dramatiska räddningsaktioner.

– Jag hjälpte till och drog upp norska sjömän som flytt från båtar ett antal gånger. Jag har också starka minnen från några tillfällen när det var jag som först upptäckte folk som simmade för livet i havet.

Fick hjälp av svenskarna

Alf blev betydligt senare i livet bland annat ordförande i Lysekils vänner. Föreningen har låtit resa en minnessten över de lokala sjömän som blivit havets offer strax nedanför Lysekils pampiga granitkyrka.

Så flydde Rolf Jensen och hans två kamrater undan nazisterna

Alla de cirka 60 000 norrmän som flydde till Sverige kom en stor majoritet via landgränserna mot Bohuslän, Dalsland och Värmland. Men 573 sjömän flydde från båtar och tog sig i land längs Bohusläns kust.

Tre av dem flydde från MS Halse som lagt sig för ankar i Hakefjorden nordost om Marstrand i oktober 1942. Hon hade varit i Hamburg och skulle tillbaka till Bergen i Norge med salt i lasten. Rolf Thorbjörn Hansen, 20 år, och Karl-Johan Andresen, 25 år, hade i månader planerat att fly. När tillfället dök upp invigdes också Magnus Hansen Trones, 32 år, i planerna. Man behövde vara tre för att få i flyktbåten.

I handlingarna från Norge är Andresens berättelse om flykten mest utförlig. Han berättar bland annat att tio tyskar ingick i besättningen för att hålla vakt på sjömännen. Man lyckades ändå ta sig ner i den lilla livbåten utan att bli upptäckta.

Därefter rodde man i 45 minuter innan man var i säkerhet på svensk mark.

I de svenska förhörsprotokollen upprättade den 3 oktober 1942 framgår det att Halse låg förtöjd i Hakefjorden ”mellan Nätten och Katten” och att trion landsteg på Brattön. 

Flyktingarna förhördes av landsfiskalen i Stenungsunds distrikt, Anders Martell. Denne överlämnade sedan de tre norska flyktingarna till kriminalpolisen i Göteborg som sedan transporterade dem vidare till Kjesäters Herrgård i Vingåkers socken i Södermanland.   

Sjömännen som flydde från de tyskkontrollerade båtarna fick nästan undantagsvis hjälp av svenskarna. Lars Hansson berättar i sin avhandling: ”Kustbefolkningens mottagande av rymlingarna var också genomgående positiv. När exempelvis 33 sjömän under en enda vecka i oktober 1942 rymde från fartyg i Lysekils hamn startades genast hjälpaktioner bland personalen på Sveriges Förenade Konservfabriker, de affärsanställda och köpmännen i staden.”

M/S Halse låg för ankar i Hakefjorden i oktober 1942. Då flydde tre av de norska sjömännen från båten och blev politiska flyktingar i Sverige.
Foto: Mandal sjømannførening / Krigsseilerregistret

Samma månad, bara några mil söderut, flydde Ingolf Jensens pappa Rolf för sitt liv. I handlingarna från norska Arkivverket berättar han om flykten från båten M/S Halse: 

”Lördag den 3 låg båten för ankar utanför Marstrand i Sverige. Tillsammans med 8 773 Andresen och 8 776 Hansen rodde jag i land med en liten båt som tillhörde tyskarna ombord. Detta skedde klockan 14.30. Jag rymde för att jag inte ville arbeta mer för tyskarna.” 

Från Brattön till Portland

I förhörsprotokollet med den svenska landsfiskalen Anders Martell finns mer exakta uppgifter om flykten. Man rodde i Hakefjorden nordost om Marstrand och landsteg efter 45 minuter på Brattön. 

Rolf Jensen föddes 25 mars 1922 på Kirkøy i Hvalerarkipelagen som är belägen strax nordväst om Strömstad. Han gick tidigt till sjöss och vara bara 20 år när han flydde från nazisterna.

Efter att ha blivit förhörd av svensk polis transporterades han i likhet med runt 42 800 andra norska flyktingar till Kjesäter i Södermanland. Slottet blev en uppsamlingsplats där flyktingarna vilade ut innan de fördes vidare. Rolf Jensens första adress blev enligt handlingarna på Norge Ytterhogdal i Härjedalen.

Knappt ett år efter flykten, i september 1943, flyttade han till Göteborg.

Vad hände då med Rolf efter skilsmässan med Ingolfs mamma? Efter några år på sjön bildade han 1955 en ny familj i Portland, Maine, längst upp i nordöstra USA. Rolf hann med ett tredje äktenskap innan han avled 1993 i en ålder av 70 år, allt enligt släktforskningsdatabasen My Heritage. Och efter våra kontakter med norska myndigheter finns han numera också registrerad som en av hjältarna bland krigsseglarna.

– Det känns tråkigt att jag aldrig fick träffa honom som vuxen. Det blev tyvärr aldrig så, säger sonen Ingolf Jensen.