Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Inbrotten minskar kraftigt – polisen hyllar husägarna

Daniel Hjerpe, kommunpolis i Kungälv. Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN

Villainbrotten i Kungälv minskar drastiskt. Polisen tackar medborgarna och det stora antalet grannsamverkansgrupper för det.

– Det är den enda evidensbaserade metod som finns, säger Daniel Hjerpe, kommunpolis i Kungälv.

Hjerpe tycker sig också se en minskad förekomst av utländska stöldligor. 

Bostadsinbrott var den brottstyp som minskade mest under 2018. Det står klart efter att Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterat den preliminära statistiken över antalet anmälda brott under året. 

Kungälv är en av de kommuner där inbrotten i villor och radhus minskat rejält, vilket Kungälvs-Posten var först med att rapportera. 

2015 anmäldes 78 inbrott i kommunen, och sedan dess har kurvan pekat brant neråt. 2018 fick polisen endast in 20 anmälningar – en minskning med nästan 75 procent.  

– Det är glädjande att våra medborgare slipper bli utsatta för inbrott i mindre utsträckning. Det brukar kännas väldigt olustigt att någon har varit inne i ens hem. Det ökar otryggheten, säger Daniel Hjerpe, kommunpolis i Kungälv.

Den positiva trenden, tillskriver Hjerpe främst det stora antalet grannsamverkansföreningar i kommunen.

Ökar den sociala kontrollen

– Vi anordnar hela tiden möten för de som är intresserades av grannsamverkan, och erbjuder utbildning om hur det fungerar och vad man ska tänka på. Sedan håller vi kontakten, och de hör av sig till oss om de lägger märke till suspekta företeelser eller personer, säger Daniel Hjerpe, och fortsätter:

– Det är den enda evidensbaserade metod som finns.

Grannsamverkan har, enligt en undersökning som Brå tagit fram, visat sig kunna minska brottsligheten med i genomsnitt 16 eller 26 procent, beroende på vilken mätmetod man väljer.  

Grannsamverkan har, enligt en undersökning som Brå tagit fram, visat sig kunna minska brottsligheten kraftigt. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Förutom inbrott kan en väl genomförd grannsamverkan minska en rad andra så kallade vardagsbrott, exempelvis skadegörelse och vissa personbrott. I många fall leder arbetet med grannsamverkan också till en starkare gemenskap mellan grannarna, enligt Brå.

– I dagens samhälle kommer vi längre och längre från varandra, men med grannsamverkan ökar den sociala kontrollen och de boende blir mer på tårna, säger Daniel Hjerpe, som ger förslag på vad man kan göra för att minska risken för inbrott i det egna kvarteret.

– När grannen åker på semester kan man till exempel skotta uppfarten eller ta in posten. Man gör vad man kan för att få bostaden att se bebodd ut, helt enkelt. Man kans också flytta undan stöldbegärliga saker från trädgårdarna och se till att låsa in stegar som tjuvarna kan använda sig av.

Grannsamverkan fungerar – enligt tjuvarna själva

I en intervjuundersökning med personer som begått inbrott, svarade 19 av 20 att de var mer försiktiga eller helst undvek områden med grannsamverkan. Detta uppger Brå.

Daniel Hjerpe tycker sig också ha sett en minskad aktivitet från en viss typ av inbrottstjuvar.

– Man kan säga att vi ser tre klientel av inbrottstjuvar: Spänningssökande ungdomar, missbrukare som behöver finansiera sitt bruk, och folk som kommer hit från andra delar av världen och som använder Sverige som brottplats, säger Hjerpe.

– Jag har inga siffror på det, men känslan är att den senare gruppen har minskat. 

Förklaringen är, enligt Daniel Hjerpe, att den svenska polisen har ökat sin samverkan med myndigheter inom Sverige och med polisen i våra grannländer.

– Det tar tid att bygga ut nätverk och hitta vägar för att utbyta information, men nu har vi kommit en bra bit på väg och kan vara mer effektiva än tidigare. 

 

Därför fungerar grannsamverkan

Utbildning. Utbildningen av kontaktombuden och polisens brottsförebyggande information gör att de boende blir bättre på att skydda sina tillhörigheter.

 

Social kontroll. När man känner varandra i området vet man också vem som inte bor där — mångas vaksamhet blir ett effektivt skydd.

 

Trygg miljö. När de boende trivs i miljön rör de sig ofta mer ute, vilket ökar möjligheten att upptäcka brottslingar.

 

Sociala stabilitet. Nätverket kan öka den sociala stabiliteten i området. Den ökade sociala kontakten kan göra området lugnare och minska eventuell brottslighet även bland de boende.

 

*Källa: Brottsförebyggande Rådet (Brå)