Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hovås – om politiska eliten själv får välja

Fem av Göteborgs 18 kommunalråd bor i den välbärgade villaförorten Hovås.
I Hovås bor 0,6 procent av göteborgarna, men 31 procent av ledamöterna i kommunstyrelsen.
Foto: Lovisa Waldeck / Lovisa Waldeck
Tidigare i sommar blev Hampus Magnusson, kommunalråd med ansvar för bland annat bostadsfrågor, det femte Hovåskommunalrådet.
Foto: CSABA BENE PERLENBERG
I förortsområden som Biskopsgården, Angered och Bergsjön bor inga av stadens kommunalråd.
Foto: Johanna Waak
Hovås är ett av Göteborgs absolut mest välbärgade områden - och populär hos stadens ledande politiker.
Foto: Johanna Waak
Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson beskriver det som en ”betydande koncentration” av kommunalråd i Hovås.
Foto: MICHAEL ERICHSEN / BILDBYRÅN
David Karlsson, professor vid Förvaltningshögskolan i Göteborg.
Foto: Göteborgs universitet
Hovås är ett av Göteborgs absolut mest välbärgade områden - och populär hos stadens ledande politiker.
Foto: JohannaWaak
Hovås är ett av Göteborgs absolut mest välbärgade områden - och populär hos stadens ledande politiker.
Foto: JohannaWaak
1 / 10

Fem av Göteborgs 18 kommunalråd bor inom en radie av 1,25 kilometer – i den välbärgade villaförorten Hovås.

Samtidigt bor inte någon av stadens mäktigaste politiker i stadsdelar som Angered, Bergsjön, Biskopsgården och Frölunda. 

– Det är klart att det spelar roll om det finns stora delar av kommunen som inte är representerade samtidigt som andra delar är väldigt överrepresenterade, säger David Karlsson, professor vid Förvaltningshögskolan i Göteborg.

Tidigare i sommar flyttade Hampus Magnusson, M, kommunalråd med ansvar för bland annat bostadsfrågor in i en 27-miljonersvilla i Hovås.

Och han är inte ensam. 

Av Göteborgs kommuns 18 kommunalråd, de avlönade heltidspolitikerna i den mäktiga kommunstyrelsen, bor fem i dag i samma område. 

Det betyder att mer än var fjärde kommunalråd bor i den välbärgade villaförorten vid havet där annars bara 0,6 procent av kommunens invånare bor.

Räknar man bara de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen är 31 procent skrivna i Hovås.

”Betydande koncentration”

Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson, M, beskriver det som ”en betydande koncentration”.

– Jag tycker det är olyckligt om man får för stora koncentrationer till vissa delar av stan. Vi har ett uppdrag att representera alla göteborgare. Då är det naturligtvis också en fördel om vi är bosatta, eller spridda över hela stan, säger han.

Tre av Hovåskommunalråden, två ordinarie och en ersättare, företräder Demokraterna, som också hade ett mycket starkt fäste i Hovås i valet 2018. Det lyfts fram som en tänkbar delförklaring till överrepresentationen hos dem.  

Demokraternas kommunalråd var också skrivna i stadsdelen redan på valdagen. 

Övriga två Hovåskommunalråd, centerns Emmyly Bönfors och moderaternas Hampus Magnusson, har flyttat dit under senare tid. 

Bönfors från Högsbo, Magnusson från en lägenhet på Kungsportsavenyn.

Hampus Magnusson personvalskampanjade i Hovås inför valet 2018. Nu har han, liksom flera ledande kommunpolitiker, flyttat dit.
Foto: CSABA BENE PERLENBERG

Legitimitetsproblem

– Jag och min tjej bestämde oss för att flytta ihop och det var inte med i boendekalkylen var demokrater, sossar eller andra allianspartners bodde. Det kan jag säga, det har jag inte reflekterat över, säger Hampus Magnusson.

David Karlsson är professor vid Förvaltningshögskolan i Göteborg och menar på ett rent generellt plan att var politiker bor har betydelse. Både för det politiska valsystemets legitimitet och som en av flera förklaringar till hur politiker värdesätter olika frågor. 

– Risken är att grupper av medborgare som ser att de inte är representerade i politiken kan börja fundera på det, och undra vad det beror på. Om man tror att det finns strukturer som gör att man är diskriminerad på något sätt så är det klart att systemets legitimitet kan sjunka hos medborgarna.

Här bor kommuntopparna i Göteborg

Axel Josefson (M), ordförande Linnéstaden

Helene Odenjung (L), 1:e vice ordförande Kungsladugård

Daniel Bernmar (V), 2:e vice ordförande Björkekärr

Blerta Hoti (S) Masthugget

Martin Wannholt (D) Hovås

Karin Pleijel (MP) Utby

Hampus Magnusson (M) Hovås

Marina Johansson (S) Kärra

Grith Fjeldmose (V) Backa

Jessica Blixt (D) Hovås

Jörgen Fogelklou (SD) Askim

Bönfors Emmyly (C) Hovås

Jonas Attenius (S) Torslanda

Nina Miskovsky (M) Eriksberg/Lundby

Jenny Broman (V) Majorna

Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) Älvsborg

Elisabet Lann (KD) Örgryte

Henrik Munck (D) Hovås

KÄLLA: Skatteverket 2020-08-20

Enligt David Karlsson finns det mycket forskning som visar att var politiker bor, liksom andra grupptillhörigheter och sociala band, kan spela roll. 

– Man är påverkad av den omgivning man befinner sig i, de man umgås med, de man samtalar med och de man känner sig som en del av och som man ingår i en grupp tillsammans med. Där uppstår åsikten om vilka intressen som är värda att driva. 

Avvisar slumpen

Varför har det då blivit en sådan överrepresentation? Till skillnad från kommunfullmäktige som är valt av väljarna på valdagen där de flesta partier försöker komponera sina vallistor utifrån företrädarnas olika bakgrunder så utses kommunstyrelsen efter valet, bland partiets internt ledande företrädare. 

Varje parti för då fram sina kandidater. 

– Ofta brukar representativiteten vara som bäst i kommunfullmäktige. Men ju högre upp man kommer i hierarkin, ju mer träder ofta de diskriminerande faktorerna in, det som värderas när man väljer ut sina ledare. Eliten är starkare i toppen, säger David Karlsson. 

I Göteborgs utsatta stadsdelar, som kommit att dominera debatten i politiken, är inga av de 18 politikerna i kommunstyrelsen bosatta.
Foto: Johanna Waak

Frågar vi politikerna själva varför många samlats ute i Hovås så är det ett ord som återkommer: Slumpen. 

– Jag tror det är ren slump faktiskt, säger Hampus Magnusson . 

– Jag har ingen annan förklaring än slumpen att flera bor just där. Jag kan annars inte finna någon förklaring, säger Henrik Munck, D, och tillägger att han också bor en del tid hos sin särbo i Majorna.

Social resursstyrka

– Det är väl ingen tillfällighet att Demokraterna har många härifrån för de har många väljare här, men jag hamnade här av en slump, säger Emmyly Bönfors, C.

Men slumpen är sällan vetenskapens gode vän. Professor David Karlsson lyfter snarare fram andra faktorer: 

– Det är en spegling av social resursstyrka. Var man bor är en spegel av hur rik man är, vilken ekonomisk ställning man har. Inte minst i en segregerad stad är det så. Det är inte konstigt, säger han och nämner särskilt diskussioner om lokalisering av olika typer av kommunal service som en typ av fråga där bostadsorten kan få betydelse. 

Ett exempel skulle kunna vara då Hampus Magnusson och Emmyly Bönfors i juni gick ihop och skrev en partiöverskridande debattartikel på GT Debatt, där de tillsammans med två partimedlemmar i Trafiknämnden argumenterade för att bygga ut möjligheten för också privatpersoner som samåker att ta bussfilen på Säröleden 158:an mellan Hovåsmotet och Brottkärrsmotet.

”Det hade gynnat både miljön och alla de som arbetar och bor runtom i Hovås, Billdal, Askim och Brottkärr”, skrev debattörerna. 

Hampus Magnusson och Emmyly Bönfors vill underlätta pendlingen från deras stadsdel Hovås med omnejd.
Foto: CSABA BENE PERLENBERG

”Fullt legitimt”

I förra veckan blev frågan ett särskilt yrkande till Kommunstyrelsen där Hampus Magnusson och Emmyly Bönfors partier nu också fått sällskap av Liberalerna och Kristdemokraterna och vill gå till Trafikverket för att underlätta pendlingen på 158:an.

– Geografisk representation är väldigt centralt i vår form av demokrati, säger David Karlsson. 

– Det är fullt legitimt att företräda den orten där man bor. Man förutsätts göra det. Så det är ingen som höjer på ögonen då det sker.

”Inte viktigast var man bor”

Demokraternas kommunalråd Jessica Blixt berättar att hon tidigare bodde i Majorna och menar att det viktigaste är att politiker är tillgängliga för medborgare i hela Göteborg. 

Liknande resonemang lyfts av flera Hovåspolitiker.

– För mig är det allra viktigaste inte var man bor, utan att man är tillgänglig för alla. Jag är tillgänglig och träffar medborgarna över hela stan, så mycket jag kan. Jag bryr mig otroligt mycket och svarar på allt och träffar så många jag bara kan. Det är så jag tycker man ska göra som politiker, säger Jessica Blixt. 

Hennes partikollega och gruppledare Martin Wannholt, som bor i Hovås sedan många år, är fåordig:

– Jag har inga kommentarer på var folk bor, jag är ledsen. Jag förstår intresset av att skriva om det så klart. Det kommer sälja bra. Vi hörs.

Hjälp oss granska makten. Tipsa GT.