Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hotet mot Bohuslän – stränder av plast

Därför är plast i havet farligt.
Therese Karlsson doktorerar på marint skräp. Foto: NORA LOREK

Att det finns mycket plast längs Bohuskusten är ett välkänt faktum. Men mängden är till och med större än forskarna befarat.

I ett kilo strandmaterial hittade man en miljon partiklar mikroplast.

– Det finns ställen där det ser ut som en sandstrand av plast, säger Therese Karlsson som doktorerar på marint skräp.

Varje timme, året runt, flyter det i land skräp motsvarande fem fulla badkar på Bohuskusten. Majoriteten av skräpet, omkring 90 procent, är plast av olika slag.

Totalt rör det sig om cirka 7 000 kubikmeter plast per år, enligt stiftelsen Håll Sverige Rent, vilket gör Bohuskusten till en av de skräpigaste kuststräckorna i hela Europa.

Men påsar och annat plastbråte som är lätt för ögat att se, är bara toppen på isberget. Det blev tydligt när forskare vid Göteborgs universitet nyligen samlade in prover från sex stränder längs Bohuskusten.

Platsen för de undersökta stränderna

Göteborg

Stenungsund

Uddevalla

Gåsö

Skaftö

Ramsvik

– Vi har varit på flera av stränderna tidigare och var hyfsat förberedda på vad vi skulle hitta. Men när man sätter ihop siffrorna och inser hur höga koncentrationer det handlar om, då blir det ändå ganska extremt, säger Therese Karlsson, marinbiolog.

7 000 kubikmeter plast flyter varje år i land längs Bohuskusten. Foto: Jens Marklund

Stränder av plast

Therese Karlsson och hennes kolleger hittade i snitt mellan 4 000 och 100 000 partiklar mikroplast per kilo strandmaterial. Allra mest hittade man på Gåsö – en miljon partiklar mikroplast per kilo strandmaterial.

– Det är inte representativt för stränderna i undersökningen, men det visar att det finns områden där det är väldigt illa. Det finns ställen där det ser ut som en sandstrand av plast, säger Therese Karlsson.

– Det gör mig bedrövad, samtidigt vet jag ju att plasten finns där.

Hur människor påverkas av mikroplaster i miljön och i den fisk vi äter är det ingen som riktigt vet. Men under alla omständigheter är det svårt att bli av med plasten, eftersom naturen inte klarar av att bryta ner den helt och hållet. Att samla upp alla småpartiklar låter sig inte göras.

– Det är inte realistiskt med dagens teknik att städa upp det. Bara man tar i plast som legat länge i havet så faller det isär i mindre bitar. Pratar man om lösningar bör man i stället prata om hur vi kan minska ytterligare tillströmning av plaster, säger Therese Karlsson.

Och tillströmningen är stor. 

Det ser ut som sand, men är i själva verket plast. Foto: NORA LOREK

Ökad medvetenhet

Det tillverkas omkring 350 miljoner ton plast i världen varje år, och enligt World Economic Forum hamnar drygt 30 procent av det i våra hav. Det motsvarar en fullastad sopbil med plast, varje sekund. Enligt en flitigt citerad larmrapport från Ellen MacArthur Foundation kommer det – om inget görs – att finnas mer plast än fisk i havet år 2050.

Problemet med plast i världshaven har fått stor uppmärksamhet de senaste åren, och så sakteliga har den ökade medvetenheten även lett fram till politiska beslut.

i början av 2017 deklarerade FN att man "förklarar krig” mot plast i haven, och på en konferens i Nairobi i slutet av samma år skrev samtliga medlemsländer under en resolution med syfte att eliminera plastföroreningen av jordens hav.

– Vi har ignorerat problemet alltför länge, och dess omfattning har bara ökat. Det måste ta slut nu, fastslog Erik Solheim, dåvarande chef för FN:s miljöprogram, UNEP.

Samtliga av FN:s medlemsländer har skrivit under en resolution med syfte att eliminera plastföroreningen av jordens hav. Foto: EMIL WESOLOWSKI

Vill se meningsfulla åtgärder

Enskilda länder sätter också upp ambitiösa mål och genomför långtgående åtgärder i kampen mot plasten. I Indonesien har man lovat att minska sitt marina avfall med 70 procent innan 2025, Uruguay har infört en skatt på engångsplastpåsar, i Rwanda är plastpåsar förbjudna, och i Frankrike har man klubbat igenom en lag som förbjuder försäljning av plastglas, plastmuggar och plasttallrikar.

LÄS MER: Fiskaren Johans fångst: Plaststol & kräftor

I Sverige satsar regeringen 100 miljoner kronor per år till och med 2020 för att minska problemen med plast i haven och naturen, och i början av 2018 lanserade EU en plaststrategi med syfte att "begränsa plastavfallet i Europa, stoppa nedskräpningen till havs och driva på för förändringar i hela världen."

Den ökade medvetenheten är positiv, säger Therese Karlsson, samtidigt som hon efterlyser det hon kallar ”ordentliga och meningsfulla åtgärder”. 

Det finns exempel på sådana men än så länge är de alltför få. 

– Plast är egentigen ett fantastiskt material, men mängden som produceras och förbrukas gör det svårt att hantera. Att vi har plast i haven är en konsekvens av vår konsumtion, och det är bara genom att minska den som vi kan lösa problemet.

Therese Karlsson är försiktigt positiv, men efterlyser mer strukturella förändringar. Foto: NORA LOREK