Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hotet från kvickleran: Fler ras i Västsverige

Raset skedde i samband med att byggarbetare pålade för ett husbyggeFoto: ADAM IHSE/TT
Jordskredet i Lökeberg utanför Kungälv, där flera hundra meter mark drogs ner i havetFoto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN
Enligt SGI:s kartläggning finns det en sannolikhet att sorterna längs Göta älv, ligger på kvicklera. Foto: HANNA BRUNLÖF / GT/EXPRESSEN

Flera hundra meter mark drogs ner i havet vid ett jordskred i Lökeberg i Kungälv och två och ett halvt dygn senare är området fortfarande avspärrat.

Nu varnar Statens geotekniska institut, SGI, för den förrädiska kvickleran som kan ha orsakat raset.

– Det finns tankar kring att det kan vara kvicklera, säger Per Bolin, chef för delegationen vid SGI.

På onsdagsmorgonen påbörjade Statens geotekniska institut (SGI) arbetet med att undersöka hur mycket kvicklera det finns längs Göta älv med hjälp av en helikopter.

Bara någon timme efter att helikoptern lyfte från marken rasade en landremsa på hundra gånger tvåhundra meter med berg och stenstrand ner mot havet i Lökeberg i Kungälvs kommun.

Raset skedde i samband med att byggarbetare pålade för ett husbygge. Den exakta orsaken till inträffade är oklar – men enligt en kartläggning som SGI gjort kan det finnas kvicklera precis vid husbygget. 

– Det är för tidigt att säga innan man har gjort mer noggranna undersökningar, men i och med att det är ganska omfattande så finns det tankar kring att det kan vara kvicklera. Men det har även regnat mycket och det var ett pågående byggarbete, säger Per Bolin, chef för delegationen vid SGI.

Ytterligare ras i Kungälv

Lyckligtvis kom ingen person till skada vid raset, kring vilket det snabbt upprättades stora avspärrningar.

På torsdagseftermiddagen, ett och ett halvt dygn senare, höll myndigheter och andra berörda ett stormöte.

– Vi vågar inte utesluta ytterligare ras, så vi har genom SGI valt att vara kvar på platsen samt ha kvar avspärrningarna på 500 gånger 500 meter, sa Anna Kylén, insatsledare på Bohus Räddningstjänstförbund, efter det.

På fredagskvällen kunde räddningstjänsten meddela att avspärrningarna och övervakningen fortsätter. 

– Det råder en osäkerhet om det fortfarande finns rasrisk, därför väljer vi och stanna kvar i alla fall ett dygn till, säger Kristoffer Gottlieb, insatsledare på Bohus Räddningstjänstförbund

Tuveraset kostade nio människors liv

Kvicklera har bidragit till att många jordskred blivit omfattande och medfört dödsfall.

Inte minst ”Tuveraset” år 1977, där 300 000 kvadratmeter förflyttades med leran, nio personer dog och 436 personer blev hemlösa. Jordskredet i Tuve, på Hisingen lede till ett ökat medvetande om risken för ras och skred i Sverige.

– Leran består av mineralpartiklar och saltpartiklar. Leran i sig är tät, men i leran finns det ofta lager med grövre jord som sand och där kan grundvatten strömma in. Då följer saltpartiklar med det söta vattnet. Det innebär att det bli en öppen struktur eller tomrum, säger Hjördis Löfroth, forskningssamordnare på SGI. 

Ju mer salt som försvinner från leran, desto ”kvickare” blir den. 

– När det urlakade, kvicka, leran störs då kan leran falla ihop nästan som ett korthus, den blir flytande, säger Hjördis Löfroth. 

Tuveraset 1977. Nio personer dog och 436 personer blev hemlösa.Foto: JACKY LEISSNER / GT/EXPRESSEN
Jordskredet i Tuve på Hisingen krävde nio dödsoffer och är därmed en av de värsta naturkatastroferna i Sverige, modern tid.Foto: SVEN-ERIK JOHANSSON

Kan bli svårare att få bygglov vid kusten

I Lökeberg, där onsdagens jordskred inträffade skulle det byggas ett nytt fritidshus. 

Enligt en geoteknisk utredning som lämnades in till Kungälvs kommun i samband med att fastighetsägaren ansökte om bygglov visar beräkningarna att ”stabiliteten ej är betryggande inom området”. Marken består till stor del av lera.

Kungälvs-Posten frågade Sonny Hellman, bygglovshandläggare på Kungälv kommun – om skredet kommer påverka hur de handlägger framtida bygglov: 

– Det är för tidigt att svara på, vi har inte hunnit prata om det ännu. Men jag förmodar att det kommer att bli så genom att vi kommer att se över såväl kartskikt på olika jordarter och rutiner vid byggande i kustnära områden, säger han till tidningen. 

Klimatförändringar ökar risken

Mätningen längs Göta älv som inleddes på onsdagen utförs på uppdrag av regeringen. Helikoptern flyger på cirka 70 meters höjd över marken, med en mätram hängande under sig. Det är en relativt ny metod som hjälper forskarna att se var det finns störst risk för jordskred. 

I samband med de förväntade klimatförändringarna kan risken för ras öka.

– Generellt sett så är det ju så att med klimatförändringarna som förväntas. Kommer det kanske mer regn och kan det bli högre grundvattennivå. Och då ökar risken för skred generellt, säger Per Bolin vid SGI.

Göteborg ligger på kvicklera 

Enligt SGI:s kartläggning finns det en sannolikhet att hela stadskärnan i Göteborg ligger på kvicklera, samt stora delar av Skaraborg och orterna längs Göta älv – men enligt Hjördis Löfroth behöver man inte vara alltför skraj.

– Jag tycker inte att man ska vara rädd, men man ska vara medveten om att du behöver göra undersökningar när man ska göra olika typer av byggnadsarbeten för att ta reda på om det finns kvicklera. Men så länge leran bara ligger där, behöver man inte vara orolig, säger hon.

Hur ofta sker stora jordskred i Sverige? 

– Det är inte så vanligt. Större skred med lera sker kanske en gång vart tionde år. Senast var i Småröd 2006, som drabbade E6.

Hjördis Löfroth är forskningssamordnare på SGIFoto: SGI / SGI

Tidigare jordskred i Sverige

1950 Surteraset

 

Skredet ägde rum den 29 september i Surte, cirka en mil från Göteborg. En uppskattad jordvolym på tre miljoner kvadratmeter som vägde cirka tio miljoner ton kanade delvis ner i Göta älv.

En person omkom och över 450 personer blev hemlösa.

 

1953 Guntorpsraset 

 

60 meter av banvallen på järnvägen som i dag benämns som Norge/Vänerbanan, sjönk sex-sju meter ned mot Göta älv. Inga personskador är kända. 

 

1957 Götaraset

Fredagen den sjunde juni försvann två kilometer av älvstranden, vid Göta i Lilla Edets kommun. Jordskredet skedde huvudsakligen inne på ett fabriksområde där tre personer omkom och flera personer skadades. 

 

1977 Tuveraset 

 

Jordskredet i Tuve på Hisingen krävde nio dödsoffer och är därmed en av de värsta naturkatastroferna i Sverige, modern tid. Ett område stort som 37 fotbollsplaner förflyttades i leran. Förutom dödsoffren, skadades över 60 personer, 67 hus rasade samman och över 400 blev hemlösa. 

 

1993 Agnesbergsskredet 

 

Raset inträffade i strandkanten av Agnesbergs industriområde, norr om Göteborg, den 14 april. Det var på morgonen som en lots på ett fartyg upptäckte att ett cirka 20x50 meter stort område glidit ut i Göta älv. Inga personskador. 

 

1997 Skredet i Vagnhärad 

 

Jordskredet inträffade den 23 maj i Ödesby, i Trosa kommun. Skredet omfattade en cirka 200 meter lång sträcka längs Trosaån och sträckte sig cirka 60 meter upp i en bebyggd lerslänt. Sju villor påverkades och trots att de befann sig människor i de berörda husen, inträffade inga allvarliga personskador. 

 

2006 Vägraset vid Småröd

 

28 personer sveptes med när en bit av E6:an, söder om Munkedal, drabbades av ett jordskred. En krater bildades vid rasområdet på cirka 400 meter i diameter. Men trots omfattningen av raset blev ingen allvarligt skadad.