Hotet från kvickleran: Fler ras i Västsverige

På onsdagsmorgonen påbörjade Statens geotekniska institut (SGI) arbetet med att undersöka hur mycket kvicklera det finns längs Göta älv med hjälp av en helikopter.

Bara någon timme efter att helikoptern lyfte från marken rasade en landremsa på hundra gånger tvåhundra meter med berg och stenstrand ner mot havet i Lökeberg i Kungälvs kommun.

Raset skedde i samband med att byggarbetare pålade för ett husbygge. Den exakta orsaken till inträffade är oklar – men enligt en kartläggning som SGI gjort kan det finnas kvicklera precis vid husbygget. 

– Det är för tidigt att säga innan man har gjort mer noggranna undersökningar, men i och med att det är ganska omfattande så finns det tankar kring att det kan vara kvicklera. Men det har även regnat mycket och det var ett pågående byggarbete, säger Per Bolin, chef för delegationen vid SGI.

Ytterligare ras i Kungälv

Lyckligtvis kom ingen person till skada vid raset, kring vilket det snabbt upprättades stora avspärrningar.

På torsdagseftermiddagen, ett och ett halvt dygn senare, höll myndigheter och andra berörda ett stormöte.

– Vi vågar inte utesluta ytterligare ras, så vi har genom SGI valt att vara kvar på platsen samt ha kvar avspärrningarna på 500 gånger 500 meter, sa Anna Kylén, insatsledare på Bohus Räddningstjänstförbund, efter det.

På fredagskvällen kunde räddningstjänsten meddela att avspärrningarna och övervakningen fortsätter. 

– Det råder en osäkerhet om det fortfarande finns rasrisk, därför väljer vi och stanna kvar i alla fall ett dygn till, säger Kristoffer Gottlieb, insatsledare på Bohus Räddningstjänstförbund

Tuveraset kostade nio människors liv

Kvicklera har bidragit till att många jordskred blivit omfattande och medfört dödsfall.

Inte minst ”Tuveraset” år 1977, där 300 000 kvadratmeter förflyttades med leran, nio personer dog och 436 personer blev hemlösa. Jordskredet i Tuve, på Hisingen lede till ett ökat medvetande om risken för ras och skred i Sverige.

– Leran består av mineralpartiklar och saltpartiklar. Leran i sig är tät, men i leran finns det ofta lager med grövre jord som sand och där kan grundvatten strömma in. Då följer saltpartiklar med det söta vattnet. Det innebär att det bli en öppen struktur eller tomrum, säger Hjördis Löfroth, forskningssamordnare på SGI. 

Ju mer salt som försvinner från leran, desto ”kvickare” blir den. 

– När det urlakade, kvicka, leran störs då kan leran falla ihop nästan som ett korthus, den blir flytande, säger Hjördis Löfroth. 

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

Kan bli svårare att få bygglov vid kusten

I Lökeberg, där onsdagens jordskred inträffade skulle det byggas ett nytt fritidshus. 

Enligt en geoteknisk utredning som lämnades in till Kungälvs kommun i samband med att fastighetsägaren ansökte om bygglov visar beräkningarna att ”stabiliteten ej är betryggande inom området”. Marken består till stor del av lera.

Kungälvs-Posten frågade Sonny Hellman, bygglovshandläggare på Kungälv kommun – om skredet kommer påverka hur de handlägger framtida bygglov: 

– Det är för tidigt att svara på, vi har inte hunnit prata om det ännu. Men jag förmodar att det kommer att bli så genom att vi kommer att se över såväl kartskikt på olika jordarter och rutiner vid byggande i kustnära områden, säger han till tidningen. 

Klimatförändringar ökar risken

Mätningen längs Göta älv som inleddes på onsdagen utförs på uppdrag av regeringen. Helikoptern flyger på cirka 70 meters höjd över marken, med en mätram hängande under sig. Det är en relativt ny metod som hjälper forskarna att se var det finns störst risk för jordskred. 

I samband med de förväntade klimatförändringarna kan risken för ras öka.

– Generellt sett så är det ju så att med klimatförändringarna som förväntas. Kommer det kanske mer regn och kan det bli högre grundvattennivå. Och då ökar risken för skred generellt, säger Per Bolin vid SGI.

Göteborg ligger på kvicklera 

Enligt SGI:s kartläggning finns det en sannolikhet att hela stadskärnan i Göteborg ligger på kvicklera, samt stora delar av Skaraborg och orterna längs Göta älv – men enligt Hjördis Löfroth behöver man inte vara alltför skraj.

– Jag tycker inte att man ska vara rädd, men man ska vara medveten om att du behöver göra undersökningar när man ska göra olika typer av byggnadsarbeten för att ta reda på om det finns kvicklera. Men så länge leran bara ligger där, behöver man inte vara orolig, säger hon.

Hur ofta sker stora jordskred i Sverige? 

– Det är inte så vanligt. Större skred med lera sker kanske en gång vart tionde år. Senast var i Småröd 2006, som drabbade E6.