Hon är sjukvårdens "dåliga publicitet"

Foto: Per Wissing

Efter flera självmordsförsök både hemma och när hon var inlagd på avdelningar inom psykiatrin stod hon denna gång på en bro. Hon ville bara dö.

Hon berättar att hon stoppades från att hoppa och fördes tillbaka till den psykiatriska avdelningen. I journalen beskriver personalen henne som "en marionett inför sina egna impulser".

Där bad hon om tvångsvård, hon var rädd för sig själv.

I stället blev hon klassad som dålig publicitet för sjukhuset.

Under de senaste 10 åren har den 28-åriga kvinnan varit inlagd på sjukhus i sammanlagt två år. Hon vill inte berätta vad hon heter, men hon kan berätta att det började tidigt. Redan i åttaårsåldern började hon skära sig på benen och på privata ställen där ingen kunde se.

– Det var ärr jag inte fick plats med inuti. När jag skar mig försvann smärtan från det som jag nu förstår var ångest. Det gjorde ont på andra ställen, säger hon.

Tidningen Faktum har genomfört en stor granskning av missförhållanden inom den svenska psykiatrin som publiceras i september. När ett missförhållande skett skrivs en avvikelserapport. Där beskriver sjukhuset konsekvensen för sin egen verksamhet, som bland annat kan vara "dålig publicitet". 28-åringen är dålig publicitet.

I mars i år hade hon redan legat inne ett tag på en psykiatrisk avdelning för att hon var suicidal. Ändå lyckades hon flera gånger med att försöka ta sitt liv. Men hon dog inte. Varken när hon medvetslös hittades hängande i en handduk eller när hon svalde över 100 tabletter.

"Ville bara dö"

Den här gången hade hon bestämt sig.

– Jag gick bara ut från avdelningen och gick till en bro. Tog av mig skorna och skrev mina avskedsbrev. Med solen i ögonen kände jag bara frid, det var en lätt känsla i bröstet, ångesten försvann och jag ville bara dö, jag började klättra över räcket.

Men hon stoppades. Efter ett samtal i panik till avdelningen kom räddningstjänst och polis. Hon slets ner från broräcket men lyckades ta sig tillbaka. Händerna blödde när hon krampaktigt höll sig fast för att få fullborda självmordet. Den enda utvägen hon såg.

– Sen blev jag rädd. Rädd för mig själv och vad jag höll på att göra. När de väl fick tillbaka mig till avdelningen bad jag om att få tvångsvård. Jag litade inte på mig själv.

Det blev ingen tvångsvård. Hon nekades och därefter följde veckor av skräck berättar hon.

– Jag var rädd för att gå ut, för vad jag skulle göra då. Och i och med att jag var där frivilligt så kan ju ingen tvinga mig att vara kvar. Sen kände jag mig totalt värdelös, hjälplös. Man är hjälplös när man är rädd för sig själv.

Kände kaos

Tillslut kom vändningen. Extra personal sattes in av sjukhuset och hennes familj fick henne att inse att hon hade ett värde.

– Jag insåg att jag inte bara ville överleva. Jag ville leva. Om de trodde på mig då skulle jag själv kanske också tro på mig, säger hon.

Men sen kom nästa smäll i ansiktet. Hon är en av de människor som sjukhuset i sina avvikelserapporter klassar som dålig publicitet för den egna organisationen.

När GT på torsdagen pratade med Sahlgrenska om formuleringen hade de svårt att förklara, men att den nu kommer att tas upp för diskussion. Men att katalogiseringen ingår i ett regionalt system och därför måste diskuteras på den nivån.

– Jag förstår hur folk tänker och att det kan uppfattas negativt när det handlar om en tragisk händelse, säger Joakim Kenndal vid Sahlgrenskas pressjour.

28-åringen tycker däremot att det är ett kränkande misstag som redan skett.

– Det jag kände var kaos, smärta och att jag var helt värdelös. Är det dålig publicitet? Det känns som om de ignorerade hela min mänsklighet, jag var bara en vara, säger hon.

Här kan du söka hjälp

Att tänka på självmord är inget ovanligt, men ibland blir tankarna allvarliga och upptar större delen av ens tid. Det är ett tecken på att man behöver hjälp! 



■ Våga berätta för anhöriga. Håll inte dina tankar för dig själv. När vi ensamma bär på ett problem kan det kännas omöjligt att lösa. Det hjälper ofta att dela känslorna och tankarna. 

Finns det någon anhörig du kan dela tankarna med? Finns det någon på jobbet? Våga prata om hur du tänker.



■ Ring en hjälplinje. Det finns kloka människor som vill hjälpa dig. Det finns alltid andra vägar än att välja självmord, även när det känns som mörkast, och det finns hjälp att få! Du har ingenting att förlora. 



■ Välj livet. Känns allt hopplöst? 

Tänk på att du förmodligen är inne i en djup depression, i ett sjukdomstillstånd och att du behöver hjälp. Stressa inte fram ett förhastat beslut om att ta ditt liv. Skjut upp det beslutet. 



Prova alla andra utvägar först. 



Ge dig själv den chansen! 



■ Akuta suicidtankar? Ring 112 och berätta vad du heter, var du bor och berätta om dina tankar. Du får hjälp direkt 





Spes

■ Spes (Riksorganisationen Suicidprevention och efterlevandes stöd) har telefonjour kl 19-22 varje kväll året runt. Telefonnummer 08-34 58 73

Nationella hjälplinjen 



■ Nationella hjälplinjen erbjuder kris- och stödsamtal på deras jourtelefon 13-22 alla dagar. Telefonnummer 020-22 00 60. Mer information finns på 1177.se. 





Kyrkans jourtjänst 



■ Kyrkans jourtjänst (öppen kl 06-24) 031- 800 650 bemannas av frivilliga medarbetare som utan ersättning gör en medmänsklig insats.

Så kan du rädda liv

TA ORON PÅ ALLVAR 



Om din anhöriga pratar om självmord eller om du är orolig för att han eller hon går i suicidtankar - reagera. Ta hotet på allvar. Förutsätt inte att det går över. Reagera. 

Prata med personen. 





VÅGA FRÅGA



Det kan kännas svårt att fråga om någon tänker på självmord men du visar att du har lagt märke till att något är fel och att du bryr dig om personen.


VÅGA LYSSNA



Inge hopp genom att visa att du är engagerad och vill förstå. 



TA HJÄLP 

Ring en expert, få stöd i hur du kan hantera samtalet med din anhörig som inte mår bra. 





VÅGA TIPSA VIDARE 



Ge din anhöriga telefonnummer till hjälplinjer, psykologer, experthjälp (se telefonnummer i rutan ovan). Det kan vara skillnaden som gör att han eller hon orkar ringa och försöka få hjälp.

Fem myter om självmord

1. Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig.



Helt fel! Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök dör inte av självmord senare i livet. 





2 Självmord grundar sig ofta på rationella tankar om livets värde.



De flesta självmordshandlingar inträffar under inflytande av psykiska störningar eller missbruk. 





3 De som talar om att ta livet av sig gör det inte.



Jo, de flesta som begår självmord har tidigare pratat om det





4 Samtal om självmord kan "väcka den björn som sover". 



Att slumrande självmordstankar kommer upp till ytan kan vara bra. När tankarna blir medvetna, blir vi nämligen också medvetna om att vi behöver söka hjälp. 





5 I Sverige begås flest självmord i världen.



En svårutrotad myt. 

Sanningen är att Sverige ligger i mitten bland EU-länderna när det gäller självmordsstatistik