Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Högste chefens sambo fick jobbet – väcker kritik

Totalt finns det fyra kammarrätter i Sverige.
Dag Stegeland.
Foto: Johan Wingborg/pressbild
Kammarrätten i Göteborg.
Foto: Björn Lindsten
Kammarrätten i Göteborg.
Foto: Björn Lindsten

Det har stormat på kammarrätten i Göteborg under våren.

Anledningen är att sambon till högste chefen, kammarrättspresidenten Dag Stegeland, anställts som administrativ jurist.

Andra chefer och anställda på kammarrätten har reagerat och pekat på jäv.

– När det finns en relation där en är chef och en är medarbetare så blir det alltid en diskussion, men jag tycker vi har hanterat detta så professionellt som det nånsin bara går, säger Dag Stegeland.

Tjänsten som administrativ jurist utlystes 1 februari. 

I samma veva berättade Stegeland för sin kanslichef, Josefine Natt och Dag, att han sedan i januari har ett förhållande med kvinnan som har lånats ut från en annan domstol i väntan på att man själva ska kunna anställa en administrativ jurist.

– Jag fick informationen den 8 februari, säger Josefine Natt och Dag.

20 februari sökte kvinnan som kammarrättspresidenten är i ett förhållande med tjänsten. Hon hade bättre meriter än de övriga fyra (varav en drog tillbaka ansökan) som sökte, men kom ändå att ifrågasättas.

8 mars får lagmännen, avdelningscheferna på de dömande avdelningarna på kammarrätten, samt medarbetarna på den administrativa avdelningen informationen: Att kvinnan som lånats in, och nyligen sökt tjänsten, har en relation med högste chefen. Något lagmännen i sin tur informerar medarbetarna på sina respektive avdelningar om.

Facket tackar nej

Kammarrätten är en stor arbetsplats med cirka 110 anställda. Snart är händelserna en snackis i juristkretsar långt utanför lokalerna på Stora Nygatan i centrala Göteborg.

Den lokala fackföreningen erbjuds i slutet av mars att delta i rekryteringsprocessen.

Kammarrättsrådet Sonja Huldén är fackligt ombud för Saco-S. Hon förklarar direkt att facket inte vill ha någonting att göra med rekryteringsprocessen.

– Anledningen att vi valde att inte vara med i urvalsprocessen är att det inte är vår uppgift, anser vi. 

Hur ser facket på jävssituationen här?

– Ja… Jag vet att det är enskilda personer som har varit missnöjda.

Hur ser facket på det då?

– Ja, vi har väl sett vissa farhågor. Som har med jävsproblematiken att göra.

Har facket agerat med anledning av detta?

– Vi har sagt att vi inte vill vara med i rekryteringen.

Ska man se det som en markering?

– Ja, det tycker jag att det är.

Har ni haft något medlemsmöte kring detta?

– Nej, men vi har haft styrelsemöte där detta varit uppe.

Skickar kritiska mejl

Kammarrättspresidenten Dag Stegeland har tre lagmän och tillika avdelningschefer närmast under sig. Två av dessa författar under mars och april månad ett antal mejl till Stegeland och/eller kanslichefen Josefine Natt och Dag där man uttrycker skepsis. Både hur man själva ser på rekryteringen, men det framgår också tydligt att ett stort antal medarbetare på kammarrätten är kritiska.

Gertrud Forkman, Kammarrättslagman avdelning 1, mejlar bland annat följande till sin chef den 18 mars: ”Nu har jag klargjort på avdelningen att alla känner till att du och YY har en relation... Ifrågasättandena gäller dels lämpligheten av anställningsförfarandet, dels lämpligheten av att ni båda arbetar här om det blir så... Raymond och Petter (övriga lagmän, reds tillägg) bekräftar att det finns sådana ifrågasättanden på deras avdelningar också.

Cheferna ber om möten med Dag Stegeland om detta. Men oron lägger sig inte på Kammarrätten.

Tvärtom.

22 mars mejlar Petter Classon, Kammarrättslagman avledning 3, bland annat följande till sin chef: ”...tycker jag det är fel att anställa en person som lever i en relation med myndighetschefen.... är övriga sökande informerade om att YY har en relation med Dag?”

Av den intensiva mejlväxlingen under mars-april framgår det tydligt att det råder turbulens på kammarrätten till följd av rekryteringen.

Domstolsverket kopplas in

Josefine Natt och Dag är närmaste chef till den administrative juristen i ärendet. Hon vänder sig till Domstolsverkets HR-avdelning för att få rådgivning. Också den kritiske Petter Classon har mejlkontakt med samma tjänsteman på Domstolsverket. Han vill få besked om hur Domstolsverket ser på jävsfrågan, men något rakt besked får han inte. Detta för att verket inte har som uppgift att utöva tillsyn över domstolarna. Det är JO och JK som ska göra det.

Maria Isaksson, HR-direktör på Domstolsverket.
Foto: Fotograf Patrik Svedberg

– Det finns inga formella regler som hindrar att en sambo till en verksamhetschef anställs inom samma myndighet. Man får som ansvarig använda sitt eget omdöme. Men själv skulle jag inte velat ha en nära anhörig på min avdelning, säger Maria Isaksson, HR-direktör på Domstolsverket.

Rådde chefen dra tillbaka tjänsten

GT har tagit del av ett stort antal mejl som Kammarrättslagmännen Folkman och Classon skriver i ärendet under våren. De uttrycker kritik och ibland frustration. Man råder också duon Stegeland och Natt och Dag att ta ett steg tillbaka och inte besätta tjänsten alls. Dels på grund av jävsoron, dels för att arbetsplatsen fått strama åt ekonomin, bland annat vad gäller tillsättandet av andra tjänster.

Men Stegeland och kanslichefen Josefine Natt och Dag backar inte. Natt och Dag skriver 27 mars ett mejl till avdelningschefgerna: ”Jag noterar era synpunkter att avbryta rekrytering. Det är dock inte aktuellt...”

Gertrud Folkman säger:

– Jag rådde min chef (Stegeland) att överväga att ta ett steg tillbaka och inte tillsätta tjänsten.

Men det gjorde han inte?

– Nej. Det är väl ungefär det jag har att säga om det här i dag.

Också Petter Classon är sparsmakad med kommentarer kring vårens turbulens på arbetsplatsen.

– Jag förstår att du tagit del av mina mejl och det som står där har jag ju skrivit. I övrigt väljer jag att inte uttala mig i det här läget. 

Efter turbulensen under delar av mars och april lämnar Josefine Natt och Dag ifrån sig rekryteringsärendet. Den 8 april får i stället Stegelands kollega i Stockholm, Kammarrättspresident Tomas Rolén, uppdraget att avgöra vem som ska ha tjänsten.

Handlingarna i ärendet visar att endast en av de sökande intervjuats, Stegelands sambo.  

I mitten av maj erbjuds hon tjänsten, tackar ja och börjar sin nya anställning 1 juni. Enligt kontraktet uppbär hon en grundlön på 45 500 kronor i månaden.

Sambons anställningsbevis.

Dag Stegeland själv nekar inte till att anställandet av hans sambo har väckt frågor på kammarrätten när GT når honom i ärendet. Under en telefonintervju ger han sin syn på saken, men hänvisar många av frågorna till sin kanslichef Josefine Natt och Dag. 

Ny kravprofil på tjänsten

Kanslichefen Natt och Dag säger:

– Den här tjänsten som administrativ jurist är inte ny. Men vi hade delvis en annan kravprofil på tjänsten nu utifrån de behov som finns på arbetsplatsen. Det handlar främst om att personen vi sökte behövde ha HR-kompetens och kunna hantera informationsfrågor.

Kravprofilen har satts utifrån en utredning, som kallades ”Översyn av kammarrättens centrala administration”, som Josefine Natt och Dag själv gjorde under 2018. 

Var Dag Stegeland med i processen för tjänstens utformning?

– Nej, det var jag som satte denna kravprofil tillsammans med den före detta administrativa direktören.

Men Stegeland fick information om detta?

– Jo, han blev informerad så klart.

Hur uppfattar du reaktionerna i kammarrätten när informationen om att högste chefen var i ett förhållande med en av de sökande?

– Detta tas emot för vad det är, så att säga. Detta är ingenting som är förbjudet, det är du medveten om? Det finns inga som helst regler att man inte får ha relationer i statlig tjänst. Men det är ju så att relationer mellan människor, det väcker ju alltid känslor, så är det. Det måste man beakta och vara lyhörd för.

Får inte gynna eller missgynna

Men vad som händer är ju faktiskt att avdelningscheferna på de dömande avdelningarna går i taket och tycker att man ska ta tillbaka tjänsten på grund av jävsproblematiken men du eller ni väljer att inte göra det. Varför?

– Det är ju så här när en jävsituation uppstår, som det är här, det är ju ett tydligt jäv från myndighetschefen, att han ska inte delta i denna process och det gör han inte heller. Men vad som är väldigt viktigt och som du behöver ha med dig, det är ju att du får inte lov att gynna en person på grund av en relation men du får heller inte missgynna en person på grund av av en relation, säger hon och fortsätter:

– En jävsituation kan ju uppstå av många olika skäl. Det kan vara att man har en relation med en person, men det kan ju också vara att man ligger i en intressekonflikt med en person. Det skulle inte heller vara skäl att avbryta en rekrytering. Det är viktigt att ha med sig båda de här perspektiven, förklarar Josefine Natt och Dag.

Kammarrättspresident Dag Stegeland  svarar så här på frågan om han inte sett eller ser några problem med jävsproblematiken:

– Jo, men det är klart att det blir komplicerat, det är ju inte optimalt. Här måste man vara uppmärksam på det och det är just därför som jag för min del tagit ett kliv åt sidan och inte befattat mig med den här anställningen.

Din sambo har fått tjänsten, ångrar du något i den här processen från det att ni utlyste tjänsten till att hon fick den?

– Det medför en del komplikationer utifrån att det blir ett ifrågasättande. När det finns en relation där en är chef och en är medarbetare så blir det alltid en diskussion, men jag tycker vi har hanterat detta så professionellt som det nånsin bara går.

Kammarrättens uppgifter

Kammarrätten i Göteborg är en allmän förvaltningsdomstol. Dess främsta uppgift är att döma i förvaltningsmål, det vill säga att avgöra tvister mellan enskilda och myndigheter.


Andra uppgifter som kammarrätten har är att som remissinstans yttra sig till regeringen över bland annat lagförslag. Man utbildar också yngre jurister som genomgår domarutbildning.


Det finns tre instanser i allmänna förvaltningsdomstolar: först förvaltningsrätterna, sedan kammarrätterna och slutligen Högsta Förvaltningsdomstolen.


De vanligaste målen i de allmänna förvaltningsdomstolarna är skattemål och socialförsäkringsmål samt mål om bistånd, körkort och mål enligt kommunallagen. Andra vanliga mål är mål om tvångsvård av barn, missbrukare och psykiskt sjuka.


Kammarrätten i Göteborg behandlar huvudsakligen mål som har överklagats från förvaltningsrätterna i Göteborg, Karlstad och Malmö. 


Kammarrättens domar och beslut kan överklagas till Högsta Förvaltningsdomstolen, som främst prövar prejudikatfrågor. Det innebär att Högsta Förvaltningsdomstolens avgöranden ska ge vägledning för hur andra liknande mål ska bedömas. I praktiken är kammarrätten sista instans i de flesta målen eftersom Högsta Förvaltningsdomstolen endast prövar några få procent av de mål som överklagas dit.


Källa: Kammarrätten i Göteborg