Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Historiker skeptisk till teorierna

VARBERG. - Owe Wennerholm fantiserar för mycket.
Det säger Pablo Wiking, historiker och ansvarig för projektet om Bockstensmannen.
- Pablo Wiking rör sig i fablernas värld, kontrar Wennerholm.
Visserligen är det mycket experterna ännu inte vet om Bockstensmannen, men Pablo Wiking skrattar lite när han hör historien om Sasser Clementii. - Förut var det 1400-talet som gällde för Wennerholm och nu 1200-talet... Det är dock inte omöjligt att han kan ha varit präst, men ingenting tyder på det. Struthättan bars av alla.

Skeptisk till miniskölden

Owe Wennerholms minisköld är Wiking också skeptisk till. - Om den där skölden verkligen funnits hade dåvarande museichefen Albert Sandklev bombsäkert använt sig av den, säger han. Men han sade hela tiden att det rörde sig om en tumnagel. Museets nyaste rön baseras på en rad undersökningar och placerar Bockstensmannen på 1300-talet.

Analysen intakt

Kol 14-analysen av skelettet är dock mycket inexakt. 1996 gjordes en större undersökning. Sammanlagt fick man fram två möjliga perioder för Bockstens-fyndet, 1270-1320 och 1350 - 1390. Museet har i dag fastnat för 1350-1370. - Det har vår dräktexpert kommit fram till efter att ha studerat tusen bilder av klädedräkter från den tiden, säger Pablo Wiking. Men hans största trumfkort är den ekpåle som naglades genom offrets kropp. Eken från år 1299 - Undersökningen av årsringarna visar att eken fälldes år 1299, plus minus sju år. Då faller Wennerholms präst bort. Men Owe Wennerholm har svar på det också: - Pålen kan ha slagits genom kroppen efteråt. Gärningsmannen kan ha velat visa sin botfärdighet och slagit ner ett ekkors i mossen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!