Fynden som gjordes vid mordplatsen i Ulricehamn var viktiga när en gärningsmannaprofil togs fram. Foto: HENRIK JANSSONFynden som gjordes vid mordplatsen i Ulricehamn var viktiga när en gärningsmannaprofil togs fram. Foto: HENRIK JANSSON
Fynden som gjordes vid mordplatsen i Ulricehamn var viktiga när en gärningsmannaprofil togs fram. Foto: HENRIK JANSSON
Mordet i Lassalyckans friluftsområde i Ulricehamn såg ut att kunna bli ouppklarat. Foto: HENRIK JANSSONMordet i Lassalyckans friluftsområde i Ulricehamn såg ut att kunna bli ouppklarat. Foto: HENRIK JANSSON
Mordet i Lassalyckans friluftsområde i Ulricehamn såg ut att kunna bli ouppklarat. Foto: HENRIK JANSSON
En kvinna i 60-årsåldern hittades mördad vid motionsspåret i slutet av oktober i fjol. Foto: HENRIK JANSSONEn kvinna i 60-årsåldern hittades mördad vid motionsspåret i slutet av oktober i fjol. Foto: HENRIK JANSSON
En kvinna i 60-årsåldern hittades mördad vid motionsspåret i slutet av oktober i fjol. Foto: HENRIK JANSSON

Hemliga arbetet: Så spårade polisen misstänkta mördaren

Publicerad

Spaningsledaren erkänner att det såg mörkt ut.

En månad senare hade polisen hittat den unge man som de är övertygade om mördade en kvinna i motionsspåret i Ulricehamn – efter hjälp från sin särskilda expertgrupp.

– Alla involverade är lättade när man klarar upp grova våldsbrott, säger deras chef Eva von Vogelsang.

En kvinna i 60-årsåldern hittades en tisdagskväll i slutet av oktober i fjol död vid motionsspåret i Lassalyckans friluftsområde i Ulricehamn.

Redan på fredagen samma vecka verkade polisen ha gjort ett stort genombrott när en man hämtades in och anhölls som skäligen misstänkt för mord.

 

LÄS MER: Misstänkte mördarens sista tid – gick på fest

 

– Initialt hade vi olika infallsvinklar och det fanns vissa tips som vi följde upp. När vi åkte hem till mannen och besökte honom så framkom det en del tveksamheter som vi var tvungna att kolla upp, säger Göran Arvidsson, biträdande spaningsledare vid Boråspolisen.

Men polisen var fel ute och mannen släpptes snabbt. Det var då läget var som värst i mördarjakten, säger Göran Arvidsson till Borås Tidning.

Det tog nästan tre månader från det att mordet begicks till det att det den misstänkte mördaren hittades.Foto: HENRIK JANSSON

Polisens experter kallades in

I ungefär samma veva kallades polisens särskilda experter för utredningar kring grova våldsbrott in:

Gärningsmannaprofilgruppen, som leds av kriminalkommissarien Eva von Vogelsang.

– Jag vill framhålla att gärningsmannaprofilgruppen inte klarar upp brott och vi hittar inga misstänkta personer. Vi är bara en liten del av allt det här. Utredarna i regionen har gjort ett fantastiskt jobb och i det här fallet handlar framgången av att man har haft en väl avvägd utredningsresurs som man behållit över tid, säger hon.

Kriminalkommissarie Eva von Vogelsang är chef över polisens gärningsmannaprofilgrupp.Foto: ULF BERGLUND/TV3

Gärningsmannaprofilgruppen har varit med vid flera av landets mest uppmärksammade polisutredningar, som den kring serieskytten Peter Mangs och den kring mordet på dåvarande utrikesministern Anna Lindh.

Den består av åtta experter.

– Vi har en rättsläkare och en rättspsykiatriker som arbetar deltid inom polisen. Sedan har vi en kriminaltekniker och en beteendevetare. Vi andra har erfarenhet av våldsbrotts- och sexualbrottsutredningar, säger Eva von Vogelsang.

Polisens sms: "Du kallas"

Den fjärde december fjol damp det ner ett sms i 200 olika mobiltelefoner. Deras ägare var hemmahörande i Ulricehamnsområdet, avsändare var polisen och innebörden var att mottagaren skulle bege sig till polisstationen för att topsas i den pågående mordutredningen.

"Du kallas till förhör", inleddes sms:et, som fortsatte med förtydligandet "DU ÄR INTE MISSTÄNKT".

GT tog av polisen del av texten i mass-sms:en i mejlform. Ovan är ett montage kring hur det skulle sett ut om det i stället skickats till en mobiltelefon.Foto: Montage

Totalt topsades omkring 1 300 personer – efter att experterna tagit fram en förmodad profil på gärningsmannen.

– Vi hade profilen från gärningsmannaprofilgruppen när vi tog beslutet att vi skulle topsa flera personer. Den hade vi som grund, säger Göran Arvidsson.

Misstänkt tog livet av sig

Alla som skulle topsas lydde inte order och hörde inte av sig på det sätt som de skulle. En av dem var en man i 20-årsåldern som polisen då åkte hem till på tisdagen förra veckan.

På onsdagen nåddes de av beskedet att han tagit livet av sig.

 

LÄS MER: Självmordet avslöjade misstänkte mördaren

 

Och på torsdagen kom svaret: Mannens DNA matchade DNA från brottsplatsen och polisen säger sig vara säkra på att det är han som är mördaren.

– Gärningsmannaprofilgruppen gav oss en profil att leta efter. När det gäller topsningarna var den jätteviktig för oss, för att vi ska kunna göra "filter" och inte ta alla. Vi jobbade utifrån profilen som kompletterades av en geografisk profilering av vilket område vi sökte i först och vilket område vi sökte i sedan, säger Göran Arvidsson.

"Min bedömning är att vi aldrig hade hittat den här personen om vi inte topsat dem inom den här gruppen", säger spaningsledaren.Foto: HENRIK JANSSON

Om inga topsningar gjorts hade mordet förblivit ouppklarat, tror han.

– Min bedömning är att vi aldrig hade hittat den här personen om vi inte topsat dem inom den här gruppen.

Så arbetar gruppen

Vad exakt som polisens expertgrupp gjorde i Ulricehamn vill Eva von Vogelsang hålla hemligt. Men på frågan hur de generellt sätt arbetar säger hon:

– Vi börjar med att läsa in oss på utredningsmaterialet som finns och sedan åker vi till regionen i fråga för ett möte med utredningsgruppen. Kriminalteknikern som gjort brottsplatsundersökningen brukar finnas med vid mötena, även åklagare. Också rättsläkaren som utfört obduktionen kan finnas med.

Vad händer sedan?

– Vi arbetar med beteenden och faktafynd. Vi får föredraget för oss vilka olika fynd som finns och får information kring vad brottsoffret var för person. Vi åker ut till fyndplatsen med teknikerna och utredarna. Det är jätteviktigt för oss att se platsen för att själva kunna bedöma vilka val offren gjort och om det som vittnen uppger är rimligt.

Polisen satte ihop en gärningsmannaprofil efter det misstänkta mordet.Foto: HENRIK JANSSON

Utifrån all information som finns sätts det samman en hypotes kring hur en förövare skulle kunna se ut, berättar Eva von Vogelsang.

– Det är självklart inte på individnivå, utan till exempel om gärningsmannen har en kriminell livsstil, ålder, demografi i övrigt, om man lever i en relation eller inte, arbete och en del andra saker. I det här sammanhanget arbetade vi tillsammans med våra operativa analytiker som gör geografiska analyser, säger hon.

Den avgörande DNA-träffen

Det var nästan tre månader efter dådet som polisen fick den avgörande DNA-träffen som fick dem att gå ut med att man var övertygade om vem som var mördare.

Just nu håller de på och kartlägga mannens sista tid i livet för att få ett grepp om hur han var och försöka ta reda på varför han gjort det som han är utpekad för att ha gjort.

 

LÄS MER: Misstänkte mördaren dolde sin hemlighet

 

Men utifrån det man vet nu så stämmer han in på den profil som togs fram, enligt Göran Arvidsson.

– En gärningsmannaprofil är hyfsad bred, men när man i efterhand följer upp det så stämmer han ganska bra överens med den, säger den biträdande spaningsledaren.

Relaterade ämnen
Jonathan Berntsson
Jonathan Berntsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER