Helena Kryssman, 28, föreläser på skolor om sin farmors berättelser. Foto: PrivatHelena Kryssman, 28, föreläser på skolor om sin farmors berättelser. Foto: Privat
Helena Kryssman, 28, föreläser på skolor om sin farmors berättelser. Foto: Privat
Nyfödda Helena tillsammans med farmor Manja och farfar Pinkus. Foto: PrivatNyfödda Helena tillsammans med farmor Manja och farfar Pinkus. Foto: Privat
Nyfödda Helena tillsammans med farmor Manja och farfar Pinkus. Foto: Privat

Helenas skoluppgift avslöjade sanningen

Publicerad

Helena Kryssman visste att hennes farmor hade överlevt Förintelsen. 

Men det var inte förrän under en skoluppgift i högstadiet som hon fick höra hela sin farmors historia. 

Nu vill Helena föra vidare sin farmors berättelse.

– Hon sa till mig att jag måste fortsätta att berätta när hon själv inte finns kvar i livet, för att det aldrig får ske igen, säger Helena.

När Helena Kryssman, 28, från Skene gick i högstadiet fick hon en skoluppgift att intervjua en äldre person om hur det var att leva förr. Helena visste att hennes farmor hade överlevt Förintelsen, men inte så mycket mer än så. 

Tillsammans med sin mamma och sin faster tillbringade hon en helg med sin farmor som efter flera år valde att berätta om sin historia, som Borås Tidning tidigare berättat. 

– Vi fick ta intervjun i omgångar. Det var blandat med gråt och upprördhet, berättar Helena.

När Helenas farmor Manja var 15 år hämtades hon och hennes syster Eva från hemmet i Polen och fördes till ett arbetsläger. Det var sista gången systrarna såg sin familj. 

Fick gå 50 mil

Under fem års tid satt  Manja och Eva i arbetsläger i Polen. När lägret stängdes i januari 1945 stängdes fick fångarna gå de 50 mil till Tyskland och koncentrationslägret Bergen-Belsen.

I april 1945 befriades fångarna från lägret och Eva och Manja fördes till sjukhus i Lübeck. Efter några månader anlände de med röda korsets vita bussar till Sverige och Helsingborg. 

Helena berättar att hennes farmor inte verkade se tillbaka på tiden i lägren med ilska.

– Det jag tycker var det mest fantastiska med min farmor var att hon aldrig var arg. Aldrig bitter. Jag kan bli förbannad å hennes vägnar och förstår inte att man inte kunde vara arg. På något sätt hade hon accepterat det som hände hade hänt, säger Helena.

Föreläser på skolor

Farmor Manja gick bort 2012, men hennes historia lever kvar. Tillsammans med andra tredje generationens överlevare medverkar barnbarnet Helena en ideell organisation som samlar överlevnadshistorier och föreläser på högstadie- och gymnasieskolor. 

– Vi får mycket förfrågningar, och känner alla att det här är jätteviktigt och hade velat göra ännu mer.

För Helena känns det viktigt att fortsätta berätta sin farmors historia, så att det aldrig ska glömmas bort. Hon upplever att antisemitismen och nazismen bara blir större. När det kastades brandbomber mot synagogan i Göteborg kom hotbilden närmre än vad den ha varit tidigare.

– Det finns uppenbarligen en hotbild och den har blivit större och större. Det skrämmer mig så klart, säger Helena.

Lovisa Waldeck
Lovisa Waldeck

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER