”Hela grunden till mitt liv i Sverige är falsk”

100 rupies, ungefär tolv kronor, kostade ID-handlingen.

I dag är samma uppgifter som stod på den billiga afghanska tazkiran grunden till hans svenska pass.

Mannen, som ursprungligen kommer från Pakistan och som bor i Borås sen många år, vänder sig direkt till den afghanska ambassadören i Stockholm när jag ger honom vår mikrofon.

– Salam aleikum ambassadören, jag är pashtun och har levt i Sverige i 28 år, jag har svenskt pass. När jag kom till Sverige hade jag ett afghanskt ID med mig. Många andra pakistanier kom också som afghaner, nu vill varken Pakistan eller Afghanistan ge dem dubbla medborgarskap. Snälla hjälp oss och visa nåd, säger mannen.

Kanske kan den afghanska ambassaden ge lögnen ett slut. Svenska myndigheter har inte kunnat lösa paradoxen att mannen i Borås efter 28 år i Sverige vill ta tillbaks en asyllögn.

Han saknar sin gamla identitet. Han vill inte gå i pension tio år för tidigt. Han vill inte kallas fel namn. Och han vill inte söka visum när han reser till sitt verkliga hemland.

Osäkerhet leder till problem

Identitetsproblematiken i Sverige har under året som gått uppmärksammats i en rad rättsfall. Om det inte längre är självklart att du är den folkbokföringen säger att du är, hur kan du då dömas rättvist?
Efter gruppvåldtäkten vid utsiktsplatsen Fåfängan i Stockholm 2015 hävdade en av gärningsmännen att han var 16 år. Efter att domen vunnit laga kraft hittade marockanska myndigheter bevis för att mannen var vuxen. Men ett nytt bevis om ålder ansågs inte tillräckligt för resning i målet. 

Åldersbedömning prövades däremot två gånger i andra mål i högsta instans under året.

– Var vi står nu är att man inte kan kroppsbesiktiga överhuvudtaget för att fastställa ålder. Tidigare har lagen tolkats som att åklagare har rätt att göra tandmognadsundersökningar. Nu har det prövats och då ser vi att nej, det finns inget lagstöd för kroppsbesiktningar i syfte att utreda ålder, säger Clea Sangborn, som företrädde brottsoffret i Fåfänganmålet.

Hon menar att rättegången efter våldtäkten på Fåfängan inte hade fått en annan utgång idag. En lagändring som tillåter tvångsmedel för åldersbedömningar i rätten måste i så fall till.

– I brottmål finns ett visst säkerhetskrav på ålder därför att ålder är så totalt avgörande för vilket straff de kommer att få, säger Clea Sangborn.

Också i skolan och vården orsakar osäkra identiteter förvirring. Enligt Svenska Dagbladet var så många som var tredje pojke i tvångsvården inom sluten ungdomsvård under 2016 ett ensamkommande flyktingbarn. Tvångsvården behandlar både unga som dömts för brott och unga som har ett stort psykiskt vårdbehov.

En ny lag som underlättar åldersbedömningar av brottsmisstänkta ligger nu ute på remiss och väntas träda i kraft i juli.

– Ett lagstöd för att kunna göra åldersbedömningar är viktigt för att man inte ska kunna missbruka en falsk ålder och också ge skydd för minderåriga gärningsmän så att de inte får ett annat straff än de skulle ha, säger inrikesminister Anders Ygeman till Sveriges Radio.

Greps med 50 ID-handlingar

En vecka in i 2017 grips en man på Göteborg centralstation med 50 ID-handlingar på sig.

Stora arabiskspråkiga Facebookgrupper har tvingats nåla fast inlägg där medlemmar uppmanas att anmäla poster som strider mot svensk lag därför att så många försöker sälja genvägar till ID-handlingar.

Att ändra identitetsuppgifter har de senaste åren varit ett återkommande ärende hos Skatteverket.

Ambassadens konsul: Inte tillförlitligt om det inte kombineras med pålitliga nationella dokument

I Stockholm är ambassadens konsul irriterad. Att asylsökande registreras som afghaner helt utan kontrollerade ID-handlingar, det som i Afghanistan kallas en tazkira, är ingen okänd företeelse på den afghanska ambassaden.

– Vi har upptäckt ett antal ickeafghaner som inte har några som helst falska eller riktiga tazkiras men som har ett uppehållstillstånd från Migrationsverket. Ambassadören har flera gånger tagit upp det här med våra kolleger på Migrationsverket. Är de intresserade kan vi visa dem vad vi hittat, säger ambassadens konsul Hazrat Shah Farkhari.

 För Migrationsverket är skillnaden i beviskrav inte något konstigt. En asylsökande ska göra sin identitet sannolik medan den som behöver hjälp vid en utländsk ambassad följer mycket striktare krav på att bevisa sin identitet.

Migrationsverket har tagit del av kritiken från afghanska ambassaden och även berättelsen från mannen i Borås, men tjänstemännen menar att det är en fråga för Skatteverket i de fall en person redan fått svenskt pass på den identitet de beviljades asyl i.

Men konsuln menar att personer som inte kan bevisa att de är afghaner här kan få uppehållstillstånd utfärdat – som de sedan försöker legitimera sig med också i afghanska sammanhang. Det är vanligt att personer som vill resa till Afghanistan försöker lämna fram papper på sina uppehållstillstånd där det står att de är afghaner. När den afghanska presidenten Ashraf Ghani besökte Sverige förra året tog också han upp problemet.

– För oss är ett uppehållstillstånd utfärdat av en annan stat inte tillförlitligt om det inte kombineras med pålitliga nationella dokument och vi vägrar sådana personer konsulär hjälp, säger Hazrat Shah Farkhari.

Störst problem skapas av att personer som inte visat ordentliga ID-handlingar när de sökte asyl senare kan få svenskt pass. I passet följer då med en notering om att de är födda i Afghanistan.

– Beklagligt nog kan den här kategorin ansöka om svenskt medborgarskap efter åtta år. Det betyder att det inte görs någon skillnad på en person med en pålitlig ID-handling, en person med en falsk ID-handling och en person utan ID-handling, för allihop kan ansöka om medborgarskap i Sverige, säger Hazrat Shah Farkhari.

”Grunden till mitt liv är falsk”

Mannen i Borås talar med en röst märkbart tyngd av dåligt samvete.

– På domedagen måste du redogöra för varje krona du tagit emot som inte var menade för dig, säger han.

Han är djupt religiös och beskriver hur hans vänner suckar varje gång han återigen tar upp frågan om han verkligen får komma till paradiset efter lögnen i Sverige.

– Jag försöker vara en bra man. Jag dricker inte, jag stjäl inte, jag ber. Men grunden till mitt liv här är falsk! Förstår du? Hela grunden är falsk!

Får inte ändra sina uppgifter

I Danmark har Högsta domstolen precis avgjort ett uppmärksammat fall där en dansk medborgare sedan 19 år förlorade sitt danska pass efter att det framkommit att han ljugit om sitt ursprungsland. Mannen hade låtsats vara irakier, som på den tiden var mer fördelaktigt i asylprocessen än att vara från hans verkliga hemland Syrien. Nu är det tvärtom. Mannen utvisas därför inte. Han får i stället stanna kvar i Danmark men börja om med att söka asyl i sin verkliga identitet och bli korrekt registrerad som syrier.

Men enligt det svenska regelverket kan ditt medborgarskap inte dras tillbaka om du haft det under flera år. Mannen i Borås har under flera år kämpat för att få ändra sina uppgifter i folkbokföringen. I den senaste domen, där kammarrätten går på Skatteverkets linje och vägrar skriva ner hans ålder samt ändra födelseland, börjar hans utsaga med en mening: Han har levt i en lögn hela sitt liv och vill få upprättelse.

Juridiskt kokas det ner till vilka handlingar folkbokföringen ska gå på. Den afghanska tazkiran – som det svenska uppehållstillståndet och senare passet har som grund – eller de pakistanska ID-handlingar och dokument han senare lämnat in för att korrigera identiteten.

Det är en stressig situation när du är ny i ett land

I Malmö sitter en 24-årig bagare som just nu funderar över samma sak. Han har permanent uppehållstillstånd men behöver nu skicka in sitt originalpass från Syrien för att ansöka om medborgarskap. Problemet är bara att födelsedatumet i det passet och det han angett vid sin asylansökan inte matchar.

Varför uppgav han fel födelsedatum? Bagaren själv ger väldigt vaga svar.

– Det kan finnas många anledningar att uppgifterna blivit fel. Det kan uppstå missförstånd. Det är en stressig situation när du är ny i ett land, säger bagarens advokat Björn Frost.

Björn Frost, som är hoppfull till att ändringen ska gå igenom, säger att det viktigaste är att kunna bevisa att den nya identiteten är mer trovärdig än den gamla. De samlar just nu ihop bagarens militärbok och andra syriska handlingar.

– Det kan vara svårare för en asylsökande att få ändra uppgifter än för en infödd eftersom dokumenten vi då använder är utländska staters dokument, säger han.

Går folkbokföringen inte med på att ändra kan bagaren från Malmö ändå ansöka om svenskt medborgarskap. Väntetiden är bara längre, 8 år i stället för 5, om han inte bifogar det syriska passet. Även utan ditt originalpass kan du alltså få ett svenskt pass. Så kan bagaren göra.

Men den falska födelsedagen kommer så klart då att stå fast.

Mannen i Borås berättar att varje gång ett nytt beslut offentliggörs i hans fall strömmar telefonsamtal in från hela landet. Människor har läst att han försöker få Skatteverket att ändra hans ålder och ursprungsland och tagit reda på hans nummer. Hoppfullt ringer de med frågan: Kommer du vinna ditt ärende? De vill nämligen själva försöka.

– Jag lovar att det finns många familjer i landet med samma problem. De vill kunna ge sina barn dubbla medborgarskap. De vill kunna resa tillbaka utan visum. Därför vill de veta om jag vinner mitt fall för då kan de också försöka.

Han följer noggrant fall i Sveriges grannländer som kan ha betydelse för hans eget och han är också kunnig i vilka politiska strömningar som kan påverka kommande ändringar i lagar som rör medborgarskap.

– Skatteverket är rädda att ge mig rätt för då ringer direkt alla som sagt att de är från Somalia men är från Djibouti, alla libaneser som sagt att de är palestinier, alla kurder från Turkiet som sagt att de är kurder från Syrien, säger mannen i Borås.

Politiska motsättningar ledde till bråk 

Just nu ser han tillbaka på det som ett misstag. Han var 19 år när han fick höra om ett sätt att resa till Europa. Han ansökte om ett turistvisum för en månads vistelsetid i Sverige i sin riktiga identitet.

Men sedan reste han till en by nära gränsen till Afghanistan och köpte en tazkira. Inget foto, inget fingeravtryck, 100 rupies på gatan.

Det beviljade turistvisumet från svenska Migrationsverket har han fortfarande kvar. Det är bland annat det dokumentet han visat när han försöker få Skatteverket att riva upp den påhittade identitet han haft i snart trettio år.

– Turistvisumet har min bild och allt! Det borde vara ett starkt bevis.

Väl i Sverige träffade han en trevlig tolk på Migrationsverket. Tolken, som inte lever i dag, var pashtun, precis som Boråsmannen själv. När de träffades sa han på pashto att han var van vid pakistanier som låtsades vara afghaner när de sökte asyl.

Tolken rådde honom att säga så lite som möjligt. Han skulle bara säga att han var afghan, resten av snacket skötte tolken. I dag önskar han att någon ifrågasatt honom.

Men på asylboendet knackade det på dörren. Tre afghaner hade fått höra att en kille misstänkt lik en pakistanier var i stan. Av politiska skäl gillade de inte pakistanier, menar Boråsmannen, dessutom ville de inte att asylplatserna skulle gå till andra nationaliteter. De knackade på hans dörr och frågade var han kom ifrån. När han sa Afghanistan hoppade de på honom.

– Du ljuger!

Efter slagsmålet flyttades Boråsmannen till ett nytt boende. Men först slängde han det pakistanska passet i Viskans vatten.

– Ingen svensk har sagt till mig att jag inte ska vara här. Men många afghaner säger att du har inget krig, varför kom du hit?

Han har många gånger funderat på att ge upp Sverige. Men i medelklassfamiljen i hemlandet menar alla han pratar med att det vore att kasta bort en chans. Istället stannar han till han får sitt svenska pass, och börjar resa tillbaka till Pakistan vartannat år. På sociala medier kommer majoriteten av hans inlägg från vistelser i Pakistan och det är tydligt att han har en stark relation till hemlandet.

– På botten av Viskan ligger mitt riktiga pakistanska pass. Jag åker tillbaks dit ibland och önskar att det gick att få tillbaka. Jag känner en man som dog för några år sedan. Vi ville skicka kroppen till Pakistan för att begravas, men hade sökt asyl som afghan och därför står Kabul som födelseort i hans svenska pass. Vi var många som fick samla ihop pengar till pakistanska myndigheter för att de skulle ta emot den kroppen.