Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Här vårdas coronasjuka barn – se bilderna inifrån

I salarna på avdelning 328 vårdas de allra svårast sjuka barnen. Barnintensiven har hittills tagit hand om tre barn med covid-19 som fått vård i respirator.
Agnes Levinsson är intensivvårdssköterska och arbetar på barn-iva på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL
Agnes Levinsson, intensivvårdssköterska: ”Barn behöver också stimuli. Ibland lyssnar de på musik som de tycker om eller ljudböcker. De behöver också ha saker att titta på”.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL
Här får en liten docka ”behandling” i övningssalen på barn-iva. Det ser ut som på en vanlig sal för två patienter.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL
Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL / GT/EXPRESSEN

Färgglada påslakan och gulliga nallelampor lyser upp mitt bland all teknisk apparatur.

I salarna på avdelning 328, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, vårdas de allra svårast sjuka barnen.

Barnintensiven har hittills tagit hand om tre barn med covid-19 som fått vård i respirator.

– Det är en lömsk sjukdom som även drabbar barn och några av dem kan bli allvarligt sjuka. Det är klokt att ha respekt för den, säger Helena Winberg, överläkare på barnintensiven.

Det är mycket ovanligt att coronasmittade barn blir svårt sjuka, både i Sverige och internationellt. 

En procent av alla inrapporterade fall av covid-19 i världen gäller barn yngre än tio år. I Sverige är det 1,7 procent av alla covid-19-fall som gäller barn, 0-19 år, enligt Folkhälsomyndighetens siffror från 28 maj.

Bara ett fåtal barn i landet har behövt intensivvård, totalt nio barn i åldrarna 0–9 år och tolv barn 10–19 år enligt svenska intensivvårdsregistrets siffror 28 juni.

Tre barn har fått respiratorvård på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. 

Här på sjätte våningen ligger Intensivvårdsavdelning Barn, avdelning 328. I den strikta, tekniska sjukhusmiljön med övervakningsskärmar, apparater och slangar finns också mer lekfulla inslag. 

Mönstrade gardiner och påslakan i starka färger lyser upp rummen. Glada figurer har hängts upp för att fånga ett barns blick. En knallgrön drake är målad på ett fönster och i ett hörn står två vita nallelampor. 

En färgglad mobil och glasmålning på fönstret kan bli ett fint blickfång för svårt sjuka barn.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

”Har behövt full intensivvård”

I skrivande stund finns inga barn med covid-19 på avdelningen. 

– Vi har haft tre svårt sjuka barn som har behövt full intensivvård. Fulla åtgärder innebär respirator och ibland att även ytterligare organsystem behöver understöd, som exempelvis dialys, säger Helena Winberg, överläkare på barnintensiven.

Ett par av barnen har haft underliggande sjukdom, någon har varit i övrigt frisk.

– Det är väl känt att andra virussjukdomar kan orsaka ett inflammatoriskt pådrag som påverkar olika organ. Men de senaste månaderna har det klarnat att det troligen finns ett eget allvarligt tillstånd som covid-19 ger hos barn och ungdomar, kallat MIS-C, multi system inflammatory syndrom in children, förklarar Helena Winberg.

– Barnet har då svikt i ett eller flera organ. De har också väldigt höga inflammationsvärden.

Helena Winberg, barnanestesiolog och överläkare på barnintensiven på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.Foto: Privat

Läkaren: ”Allt större respekt för covid-19”

Helena Winberg säger att hon inte vill skrämma föräldrar men tycker samtidigt att det är viktigt att ta sjukdomen på största allvar:

– Ja, det är klokt. Jag har fått en allt större respekt för covid-19. Det är en lömsk sjukdom.

Agnes Levinsson är intensivvårdssjuksköterska och har stor vana vid att ta hand om svårt sjuka barn, och även vuxna.

Hon säger att det ändå var en stor anspänning att ta emot den första patienten med covid-19 på barnintensiven.

– Men vi hade förberett oss väl och övat på att vårda dem på ett säkert och tryggt sätt. Jag har mött patienter som varit sjukare, men här kommer tidsaspekten in på ett annat sätt. Att det tar lång tid är oroande. Intensivvård tar ut sin rätt efter ett tag, säger hon.

En stor skillnad mot att ta hand om vuxna coronapatienter är att här på barnintensiven finns anhöriga med.

– Vi har restriktioner som innebär att bara en förälder eller anhörig åt gången får vistas inne på avdelningen. De får byta av varandra utanför huset i friska luften, säger Agnes Levinsson.

En vikig del av jobbet är att hjälpa föräldrar att hantera sin oro, förklarar Agnes Levinsson.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL
Agnes Levinsson, intensivvårdssjuksköterska, och undersköterskan Barbro Östman visar i avdelningens övningssal hur det kan gå till att vårda ett litet barn på intensiven.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

”Föräldrar är en jätteresurs”

Att ha stöd från barnens föräldrar tillhör vardagen på avdelningen även annars. 

– Vi är vana vid att vårda barnen tillsammans med anhöriga, som kan berätta hur barnet vill ha det när vi inte förstår. Föräldrarna är en jätteresurs som hjälper till att barnet känner sig tryggt.

Agnes Levinsson berättar att i vissa fall har barnets föräldrar också varit sjuka i covid-19 eller haft förkylningssymtom som gjort att de inte kunnat vara med på sjukhuset.

– Då har vi haft möjlighet att ha kontakt via Skype. De har kunnat följa sitt barns sjukdomsförlopp via en Ipad. När barnet har varit vaket har de kunnat prata med varandra.

– Det är inte många människor som befunnit sig i en intensivvårdsmiljö och det är svårt att förklara för anhöriga hur det ligger till om de inte kan se med egna ögon. Utan den här möjligheten hade det varit ett jätteproblem för mig att informera anhöriga, säger hon.

Tack vare hjälp från Insamlingsstiftelsen för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har barnintensiven kunnat köpa in flera Ipads som också lånats ut till vuxen-iva.

Mitt bland teknisk apparatur och personal i full skyddsmundering lyser färgglada gardiner och gulliga nallelampor upp.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

Lyssnar på musik och ljudböcker

Covid-19-patienternas långa vårdtid gör att tillvaron inne på salen till slut blir vardag för barnet.

– Det skapas rutiner efter hand, ett schema. Kanske är det fysioterapi på förmiddagarna. Det är viktigt för att kroppen inte ska försvagas mer än nödvändigt. Barn behöver också stimuli, som att lyssna på musik eller titta på saker, berättar Agnes Levinsson och tillägger:

– Vi har ett bra samarbete med lekterapin på sjukhuset. De hjälper och stöttar oss även med utsmyckning av rummen. Till exempel kan vi sätta upp ljusslingor för att skapa en mysig miljö, något vi vanligtvis gör. Allt för att intensivvården ska bli så dräglig det bara går. Det kan också handla om fina påslakan och örngott.

Även om barnet är nedsövt kan det ha glädje av att lyssna på musik förklarar Agnes Levinsson.

– Man är mer eller mindre nersövd, allt från att vara lite slumrig till att inte kunna lyfta ett finger. Man ska sova så mycket att man accepterar att ha slangen i halsen och andra slangar man kan behöva ha.

En liten patient undrade hur personalen egentligen såg ut bakom all skyddsutrustning. Då satte sig sköterskorna vid datorn och skrev ut bilder på sig själva.

Sjuksköterskan Malin Larsson, vårdenhetschef, med kollegan Barbro Östman, undersköterska, i övningssalen på barn-iva.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

Hjälper föräldrar att hantera oron

En viktig del av Agnes Levinssons arbete är att informera föräldrarna om barnets sjukdom och att hjälpa dem att hantera oron:

– Föräldrar behöver ibland information flera gånger om dagen, att vi gör avstämningar för att de ska förstå hur barnet mår. Det bästa sättet att dämpa oro är att se vad som händer med egna ögon, att vi kan ge en bild av läget. Även om situationen är förfärlig är fantasin alltid värre. 

Det är även viktigt för barnets syskon att få se hur det ser ut när en bror eller syster ligger på intensiven, förklarar hon. 

Ibland är också syskonen till hjälp för föräldrarna. Det händer att en mamma eller pappa inte riktigt vågar gå fram bland slangar och apparater. Då kan syskonet ta föräldern i hand och närma sig det sjuka barnet.

– Barn är fantastiska. De ser inte alla apparater som plingar, de ser ofta bara sitt syskon, säger vårdenhetschefen Malin Larsson.

En typisk situation på barnintensiven är enligt Agnes Levinsson när föräldrar vill skydda syskon mot det hemska som händer. 

Agnes Levinsson får hjälp med skyddskläderna.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL / GT/EXPRESSEN

”Syskon har rätt att vara delaktiga”

– Det är aldrig bra. Jag har aldrig varit med om en händelse som jag tyckt att syskonet inte ska ta del av. Syskon är ju en del av familjen. Vi kan stå i situationen där helvetet redan har hänt, och syskonen kommer att vara delaktiga i resten av resan. De har rätt att vara det, säger hon.

Att få anhöriga att kämpa vidare när barnets sjukdom försämras är en annan viktig uppgift för personalen.

– Det typiska med covid är att man tror att det håller på att bli bättre, och så går det ner i en svacka igen. Då kan det vara svårt för familjen att få ny kraft. Där har vi ett viktigt jobb att få dem att orka lite till, säger Agnes Levinsson.

Samtliga covid-19-smittade barn som fått vård på avdelningen har det gått bra för.

– Barn är osannolikt bra på att återhämta sig. Dels beror det förstås på de fysiska förutsättningarna, men även barnasinnet är till stor hjälp. Barn är mer här och nu och fantiserar inte så mycket om framtiden, säger Agnes Levinsson.

Att se hur svårt sjuka barn tillfrisknar och får åka hem med sina anhöriga är lycka för personalen.

– Det är väldigt betydelsefullt. Det är en stor del av den arbetsglädje vi känner här.

TV: ”Löfven borde bestämma för en gångs skull”

Björn Olsens uppmaning till statsministern.