De senaste årens skenande elnätspriser har varit ett ämne för debatt. Foto: Johan AdelgrenDe senaste årens skenande elnätspriser har varit ett ämne för debatt. Foto: Johan Adelgren
De senaste årens skenande elnätspriser har varit ett ämne för debatt.  Foto: Johan Adelgren
I Lidköpings kommun kan man dock skratta sig lycklig – där kostar elen 9 000 kronor mindre om året än den dyraste i landet. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBLI Lidköpings kommun kan man dock skratta sig lycklig – där kostar elen 9 000 kronor mindre om året än den dyraste i landet. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL
I Lidköpings kommun kan man dock skratta sig lycklig – där kostar elen 9 000 kronor mindre om året än den dyraste i landet. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL

Här finns Sveriges billigaste elektricitet

Publicerad

De senaste årens skenande elnätspriser har varit ett ämne för debatt. 

I Lidköpings kommun kan man dock skatta sig lycklig – där kostar elen 9 000 kronor mindre om året än den dyraste i landet.

– Det finns de som mer ser det som en monopolmarknad som man ska mjölka så hårt som möjligt, säger Jacob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarna till SVT Nyheter Väst. 

Elpriserna i Sverige är rekordlåga, men det är kostnaden för att transportera elen genom näten som gör att det totala priset stigit kraftigt – uppemot 60 procent under de senaste sju åren. Detta samtidigt som prisökningar i resten av samhället närmast går att beskriva som obefintliga, något som SVT Nyheter Väst var först att skriva om.  

Största elbolagen bakom prishöjningen

De som ligger bakom prishöjningen är främst de tre största nätägarna – Vattenfall, Eon och Ellevio (före detta Fortum). De hävdar att de ökade elnätspriserna beror på att näten måste förberedas för att ge möjlighet att transportera förnybar el.

 

LÄS MER: Elpriset är på väg upp – tio tips för att spara el 

 

I Lidköping kommun är man dock förskonad från de rusande priser som drabbat resten av landet. Här kostar elen 9 000 kronor mindre per år, än den kommun i landet som har dyrast el. Det visar Villaägarnas förenings senaste statistik.

– De finns de som är intresserade av att ge kunderna bästa möjliga service till lägsta pris och det finns de som mer ser det som en monopolmarknad som man ska mjölka så hårt som möjligt, säger Jacob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarna till SVT Nyheter Väst. 

Lagstiftningen är otydlig

Regeringen ska se över regelverket för att det ska bli tydligare och för att domstolsprocesserna ska gå snabbare. Energiminister Ibrahim Baylan, S, gav i december i fjol Energimarknadsinspektionen (EI) uppdraget att se över reglerna. Tidigare har elbolagen nämligen överklagat myndigheternas beslut när de försökt förhindra höjningar av elnätspriserna, myndigheterna har haft svårt att reglera en rimlig avkastning för elbolagen utan att kunderna drabbas.

–  Det som är problemet är att lagstiftningen har varit ganska svag och otydlig när det gäller avkastningsnivån för de här elföretagen. Och de företagen har ju en begränsad risk, säger Tony Rosten på Energimarknadsinspektionen till SVT Nyheter Väst. 

Fakta

Dyrast 2016 var Ellevios nät i västra Sverige med kommunerna Eda, Forshaga, Grums, Gullspång, Hagfors, Hammarö, Hällefors, Kil, Laxå, Lekeberg, Ljusnarsberg, Munkfors, Storfors, Sunne och Torsby. Där låg elnätsavgiften för 20 000 kilowattimmar i typhushållet på 13.796 kronor per år.

 

Billigast var Lidköpings kommunala nät där samma förbrukning kostade 4.833 kronor per år. Skillnaden mellan dyrast och billigast var därmed 185 procent.

 

Vattenfall, Ellevio och Eon är dominerande elnätbolag i nära hälften av landets 290 kommuner.

 

Källa: Villaägarnas förening

Relaterade ämnen
Alfred Dikalow
Alfred Dikalow

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER