Helena Holm vid Energimyndigheten. Foto: PRESSBILD ENERGIMYNDIGHETENHelena Holm vid Energimyndigheten. Foto: PRESSBILD ENERGIMYNDIGHETEN
Helena Holm vid Energimyndigheten. Foto: PRESSBILD ENERGIMYNDIGHETEN
En braskamin är bra för att producera tillskottsvärme till huset. Foto: STEPHAN BERGLUNDEn braskamin är bra för att producera tillskottsvärme till huset. Foto: STEPHAN BERGLUND
En braskamin är bra för att producera tillskottsvärme till huset. Foto: STEPHAN BERGLUND

Här är värmekällan för dig – experten tipsar

Publicerad

Det finns många sätt att värma upp sitt hus på, och valet är inte alltid självklart.

Funderar du själv på att byta värmekälla till huset?

Energiexperten Helena Holm guidar dig rätt.

Elvärme, fjärrvärme och bergvärme är bara några av alla uppvärmningsalternativ till huset.

Förutsättningarna för vilken värmekälla du kan ha är olika beroende på var du bor. I Göteborg finns det till exempel tillgång till biogas. För att kunna ha fjärrvärme krävs att boendet kan kopplas till ett fjärrvärmenät.

 

LÄS MER: Bergvärme – så fungerar det 

 

Enligt Helena Holm vid Energimyndigheten är värmepump trenden för villor och småhus.

– Det som många tänker på när man tänker uppvärmning är just värmepump. Det finns olika uppvärmningsalternativ – berg, mark, luft, vatten och frånluftsvärmepump.

Utgå från ditt boende

När man väljer värmekälla ska man utgå från sitt eget boendes förutsättningar, menar Helena Holm.

– Man måste utgå från huset och familjen. Vissa vill ha en så enkel anläggning som möjligt som inte kräver så mycket underhåll. För andra är det en livsstil att hugga sin ved och elda den, säger hon.

Pellets är ett bra komplement till huvudvärmekällan.Foto: ARONAZE

Först ska man undersöka hur man kan minska på energispillet.

– Det första man ska göra är att se över det vi kallar "klimatskalet". Alltså se över tätning och lister kring fönster och dörrar, tak och vind. Så att man inte gör av med massa energi i onödan.

Helena Holm rekommenderar en kompletterande värmekälla för att spara in energi.

– Om man har elvärme, och särskilt direktverkande el, är det vanligt att komplettera med en luftvärmepump. Den behöver också el, men fördelen är att man tar till vara på gratisvärmen från utomhusluften. Då minskar man sin elkonsumtion.

Kompletterande värmekälla

– Beroende på vilka regler som gäller för eldning, och om man har skorsten, kan man också komplettera med en bras- eller pelletskamin. Man ska dock ha ett bra reglersystem som gör att det grundläggande värmesystemet känner till tillskottsvärmen. Annars eldar man för kråkorna.

Byggandet av passivhus med solcellstak i Alingsås.Foto: LENNART REHNMAN

Installationen av uppvärmningssystemet är viktig.

– Det finns certifierade installatörer och rådet är att ta in tre olika offerter. Då kan man jämföra priset, om det ingår serviceavtal och avtal kring att forsla bort den gamla anläggningen.

Alla värmesystem påverkar miljön. Men i dag finns det fler miljövänliga alternativ jämfört med förr. Det finns miljömärkta pelletsbrännare och fjärrvärmeverk som använder förnybar energi. Solenergin är på uppgång. Och i Göteborg finns flera passivhus, en ny sorts energisnålt hus.

En ny värmekälla är en investering för framtiden.

– Det är alltid en långsiktig investering. De val vi gör i dag kommer påverka miljön och ekonomin i framtiden, säger Helena Holm.

Så kan du värma upp ditt hus

1. Elvärme

Man kan dels ha direktverkande el som går direkt in i elementen, dels vattenburen värme där en elpanna eller elpatron värmer upp vattnet.

Fördelar: Element är billiga att köpa. De ger inte heller farliga utsläpp.

Nackdelar: Elpriset varierar. Direktverkande el är förhållandevis dyrt.

Ungefärlig kostnad: Varierar beroende på leverantör och hur mycket el du använder.

2. Fjärrvärme

Om ens hus är kopplat till ett fjärrvärmenät får man värmen via rör under marken. Hela kvarter, eller en stad, kan vara kopplade till fjärrvärmeverket.

Fördelar: Du behöver inte fylla på eller elda som vid andra värmealternativ. Många fjärrvärmeverk använder förnybar energi. Ofta kommer du billigt undan jämfört med till exempel olja.

Nackdelar: Det är inte självklart att man kan välja mellan olika leverantörer.

Ungefärlig kostnad: Beror på vilken kommun du bor i. Inkoppling för fjärvärme kan kosta cirka 40 000-50 000 kronor och uppåt.

3. Gas

Det finns olika sorters gas som naturgas och biogas. I Göteborg, tillsammans med Stockholm och Malmö, finns biogassystem.

Fördelar: Gas är snällare mot naturen och miljön jämfört med olja. Det kan också vara billigare än både olja och el.

Nackdelar: Alla kan inte få gas hemma. Gas kan också, precis som olja, ta slut i framtiden.

Ungefärlig kostnad: Från cirka 70 kronor/kWH och uppåt för naturgas beroende på om du har fast- rörligt- eller tillsvidareavtal.

4. Golvvärme

Golvvärme är ett alternativ till element. Annars kan man ha det för att det helt enkelt är skönt med varma golv. Det finns både elektrisk och vattenburen golvvärme.

Fördelar: Det är gott för fötterna.

Nackdelar: Vid dålig isolering, och om golvvärmen är nära marken, finns det risk för att värmen läcker ut. Det kan också vara svårt att få rätt värme.

Ungefärlig kostnad: Driftkostnaden varierar beroende på huset storlek och skick.

5. Olja

Olja värmer såväl husets varmvatten som vattnet i värmesystemet.

Fördelar: En ny oljepanna ger mycket energi. Den är också enkelt att använda.

Nackdelar: Olja är farligt för miljön och ett fossilt bränsle som kan ta slut i framtiden. Äldre oljepannor ger inte heller lika mycket energi som nyare sådana.

Ungefärlig kostnad: Själva oljepannan kostar från cirka 20 000 kronor och uppåt. Installationskostnader tillkommer.

6. Pellets

Biobränslet pellets används framför allt på vintern. Under sommaren kan man ha en solfångare som i stället ger värme.

Fördelar: Ett billigare alternativ bränslemässigt jämfört med olja och el.

Nackdelar: Pelletsbrännaren avger farliga gifter och farliga metaller. Det finns dock miljömärkta varianter. Pelletssäckarna tar också stor plats.

Ungefärlig kostnad: En pelletspanna kostar cirka 30 000 kronor och uppåt. Förbrukningen varierar beroende på husets storlek och skick.

7. Solenergi

En solfångare på fyra–sex kvadratmeter kan koppas till varmvattenberedare med 300 liters volym.

Fördelar: Det är gratis, förutom kostnaden för solfångare. Det är dessutom bra för miljön.

Nackdelar: Att införskaffa solvärme är dyrt.

Ungefärlig kostnad: En fingervisning är 2 000–5 000 kronor per kvadratmeter. Ett komplett system kan kosta från 40 000–80 000 kronor beroende på storlek. Installationskostnad tillkommer.

8. Ved

För att elda med ved behövs en panna alternativt en kamin eller kakelugn. Eftersom man främst eldar på vintern kan man ha en solfångare som alternativ på sommaren.

Fördelar: Ett billigt alternativ om man hugger sin egen ved.

Nackdelar: Inte lika miljövänligt som pellets. Veden tar plats i hemmet. Ved kostar en del om du köper den.

Ungefärlig kostnad: Beroende på om du köper en panna, kamin eller kakelugn varierar den fasta inköpskostnaden. Mindre kaminer kostar från cirka 10 000 kronor och uppåt.

9. Värmepump

Med en värmepump kan man hämta värme från berggrunden, så kallad bergvärme. Man kan även hämta värme från vatten, mark, luft och luft-luftvärmepump.

Fördelar: Energin är billig.

Nackdelar: Installationen av bergvärme är dyrt. Man måste ha berg nära markytan för att det ska löna sig. Det krävs tillstånd av kommunen.

Ungefärlig kostnad: En fingervisning för installation, inklusive pump, arbetskostnad och material för bergvärme är cirka 150 000-200 000 kronor.

Källa: Energimyndigheten, Konsumenternas energimarknadsbyrå, Svensk solenergi

Erik Göthlin
Erik Göthlin

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER