Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Här är väderkatastroferna som lamslog Västsverige

Orkanen Per 2007. Här vid Bua, mellan Varberg och Kungsbacka, blåste det cirka 38 meter per sekund.Foto: BOBBO LAUHAGE/KAMERAPRESS/TT
Snöstormen i november 1995 lamslog Göteborg och är omtalad än i dag. Foto: LEIF JACOBSSON

Flera dödsfall, strömlösa hem, miljoner fallna träd och kaos i trafiken.

Sedan 1900-talet har flera stora väderkatastrofer skakat Västsverige, från julorkanen 1902 till Stormen Knud 2018.

– Riktigt extrema fall sker bara en eller två gånger per årtionde, säger Sverker Hellström, klimatolog vid SMHI.

Genom åren har Västsverige drabbats av en rad katastrofer som inte inte helt obefogat gör sig påminda under vintermånaderna. Apokalyptiska snömängder, tusentals strömlösa hem och total förödelse följde i kölvattnet efter vad som skulle komma att bli de mest uppmärksammade väderkatastroferna i Västsverige.

Sverker Hellström är klimatolog vid SMHI och menar att Sverige i regel är förskonat från extremt väder överlag. Västsverige kan däremot ligga i farozonen för så väl stormar som – inte helt otippat – extrema skyfall.

– I alla fall i Västsverige är det stormar som är en påtaglig del av klimatbilden. Sen är det ju välkänt att den kusten utmärker sig med rik nederbörd, vindarna kommer vanligtvis från väst och då tömmer regnet ut sig när det kommer över sluttningarna på det västsvenska höglandet, säger Sverker Hellström. 

Sverker Hellström är klimatolog vid SMHI. Foto: Niclas Kindahl / Fotofabriken

En lugn väderhöst

Han menar att det just nu råder en ganska lugn period på väderfronten, utan en enda storm under hösten.

– 2019 började lite besvärligt med stormar i januari och februari, med Alfrida redan i början av året. Men de riktigt svåra stormarna har vi ju inte sett exempel på sedan Gudrun och Per, 2005 och 2007. Man kan nog säga att så extrema fall bara syns en eller två gånger per årtionde, säger han.

Maria Fast är chef för enheten för säkerhet och beredskap på Västra Götalandsregionen.Foto: Västra Götalandsregionen

Flera åtgärder vid katastrofer

Maria Fast är chef över enheten för säkerhet och beredskap på Västra Götalandsregionen. Hon menar att just klimatvariationer och väderpåverkan är en del av risk- och sårbarhetsanalysen som man arbetar utifrån.

– Regn, stormar, översvämningar, ras och skred, värmebölja och skogsbränder är en del i scenarion vid planering, övning och utbildning. Det är för att skapa en god beredskap och en bred flexibel förmåga som alla de här scenarierna kräver, säger hon. 

Det finns beredskapsplaner i det fall exempelvis en kraftigare storm skulle inträffa. Mängder av verksamheter och samhällsfunktioner kan påverkas. Personskador, att människor har svårt att ta sig till arbetet, att fastigheter drabbas, att vägar blir svårframkomliga för både utryckningsfordon och kollektivtrafik är bara några av flera möjliga konsekvenser.

– Målet är att skapa robusthet för att alltid i så stor utsträckning som möjligt kunna upprätthålla exempelvis hälso- och sjukvård. I flera verksamheter finns reservkraft och olika typer av redundanta system. Vid varje händelse är det karaktären, omfattningen och konsekvenser som avgör vilka aktörer som blir involverade, säger Maria Fast.

7 väderkatastrofer som slog mot Västsverige

Julorkanen 1902

I Halmstad hamnade ett segelfartyg på stranden efter julorkanen 1902.Foto: HISTORISK BILDBYRÅ

Julen 1902 drog två kraftiga oväder in över Sverige. Ett av dem drabbade framför allt södra Sverige och inte minst södra Västergötland. På land var personskadorna få, men till havs dog omkring 50 fiskare till följd av stormen. 

Det var på natten mellan juldagen och annandag jul som en stormcyklon rasade in över Sydsverige och orsakade stor skada. Spiran på Örgryte kyrka blåste av och flera byggnader i södra Sverige totalförstördes. I Öxabäck antecknade en väderobservatör bland annat: ”En myckenhet skog kullvräktes och stora träd blåste av på midten. Hade marken ej varit så djupt tjälad, hade ändå större skada åstadkommits. En så våldsam storm säger sig ingen av de här boende upplefat”. 

Orkanen Ada 1969

Orkanen Ada slet av taket på Kronhuset på Kronhusgatan i Götborg i september 1969.Foto: - -

Ett oväder vid namn Ada drog utan tidigare förvarning in över södra Sverige den 22 september 1969. Ada skulle komma att drabba både byggnader, skog och trafik. 10 personer omkom och omkring 200 personer fick uppsöka sjukvård. Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg fick stundtals arbeta utan varken el eller vatten. Som mest blåste det 44 meter per sekund.

Skadorna som Ada orsakade beräknades ha ett värde av 500 miljoner kronor i 1969 års penningvärde. Bara några veckor senare följdes Ada av Allhelgonaorkanen.

Novemberstormen 1995

Göteborg var lamslaget i november 1995Foto: ÅKE THIM / GT

Den 17 november 1995 är ett datum som skulle komma att gå till historien som Göteborgs kanske värsta snöstorm någonsin. 

Att kalla det för att Västsverige är oförberett för den typen av snömängder vore en underdrift. Och mycket riktigt paralyserades hela Göteborg i en sorts snöapokalyps sällan skådad. Till vissa platser kallades militärens bandvagnar in och och på Volvo lyckades endast 7 av 2000 ta sig till jobbet på morgonen. Vinden blåste i 30 meter per sekund och för 40 000 hushåll slogs strömmen ut. 

 

Orkanen Gudrun 2005

Universeums glasfasad blåstes sönder av orkanen Gudrun. Foto: PER WISSING

Den 8–9 januari 2005 lamslogs stora delar av norra Europa av orkanen Gudrun, eller januaristormen. Den har senare kallats för den största naturkatastrofen i södra Sverige i modern tid.

I Göteborg ställdes all kollektivtrafik in på kvällen den 8 januari. I Varberg blåste mindre båtar upp i luften. Totalt föll 250 miljoner (!) svenska träd till följd av vindbyarna, vars styrka som högst mättes upp till 42 meter per sekund innan väderstationerna slogs ut.

Natten mot den 9 januari var 415 000 svenska hushåll utan ström. Orkanen Gudrun krävde totalt omkring tjugo dödsoffer – vissa i direkt följd av stormen och andra under uppröjningsarbetet efteråt. 

Orkanen Per 2007

Havets vågor piskade under stormen Per. Foto: LASSE SVENSSON
Fällda träd över vägen. Foto: LASSE SVENSSON

Den 14 januari 2007 svepte stormen Per in över Götaland och Svealand. Längs Skagerraks och Kattegatts kuster uppmättes orkanbyar, som högst i 40 meter per sekund, och vinden fällde totalt tolv miljoner kubikmeter skog. Tre personer dog till följd av fallande träd. En av dem var en åttaårig pojke som åkte moped med sin pappa när ett träd föll över dem. En 24-årig man i Källsjö utanför Ullared avled när ett träd föll över hans lastbil. 

Ser man till mängden fälld skog uppger SMHI att Per är den fjärde värsta stormen som drabbat Sverige sedan 1930-talet. Tiotusentals hem blev utan ström och på Hönö utanför Göteborg slog tio meter höga vågor upp mot land.

Stormen Sven 2013

Fällt träd över spårvagn i Biskopsgården.Foto: ANDERS YLANDER

Stormen Sven blåste in över Syd- och Västkusten den 5 december 2013. Den skulle inte avta förrän två dagar senare och innan dess hann den orsaka såväl översvämningar som en mängd nedfallna träd. Sven drabbade Malmö och Helsingborg värst, men slog även mot Halland. Efter stormen avtagit drog ett stort snöoväder in vilket bland annat drabbade samtliga av Göteborgs spårvagns- och busslinjer som blev försenade eller inställda. 

Stormen Sven krävde flera liv på flera håll i Sverige. En kvinna frös ihjäl utanför ett serviceboende i Dalarna, då hon inte kunde ta sig tillbaka till boendet och endast var iklädd morgonrock. Två män omkom efter att de fallit överbord från ett fartyg utanför Ystad. 

 

Stormen Knud 2018

Människor ute i stormen Knud i Malmö.Foto: JOHAN NILSSON/TT

2018 blåste det upp till storm i Väst- och Sydsverige och ovädret fick namnet Knud. Stormen hade anlänt från Norge men den 21 september nådde den Västkusten och Skåne. Då utfärdade SMHI klass 2-varningar över hela södra Sverige och på Väderöarna i Skagerrak uppmättes vindar på 32,8 meter per sekund – strax över orkanstyrka.

Flera vägar i Västsverige blev helt avstängda till följd av nedfallna träd. Den 22 september kunde konstateras att stormen hade passerat, då hade den redan tagit livet av en elreparatör i Fjärås. Han fick ett fallande träd över sig under röjningsarbetet.

Extrema väderhändelser i världen 2019

Här är en genomgång av några extremväder runtom i världen under året som gått.