Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Här är nya bisysslan på Landvetter

Tömning. Projektledare Andrés Amaya, 44, visar upp innehållet i en av de tio ramarna som en av kuporna töms på. Foto: Per Wissing
Nånstans i gyttret gömmer sig drottningen, som märkts med röd prick för att kunna identifieras. Foto: Per Wissing

LANDVETTER. Antalet starter och landningar på Landvetter flygplats har ökat dramatisk. Från nästan hundra per dag till många tusen varje timme.

Ökningen är en bieffekt av en helt ny verksamhet på flygplatsområdet. GT var med de när nya kuporna tömdes på sitt gyllene innehåll.

Fakta om Bin

Svårt

att överleva

Det råder i dag en global brist på bin. Till följd av förändringar i landskapet och en intensifiering av jordbruket har vilda bin fått det svårare att överleva. En orsak är att bristen på marker som bina trivs i.

Riskerar att försvinna

Mer än ett dussin olika arter av vilda bin har försvunnit och en tredjedel av Sveriges drygt 300 arter finns med på den svenska rödlistan, med arter som riskerar att försvinna från Sverige.

Det har blivit poppis med bikupor i stan. Bina gör miljönytta och ett företag som lånar ut sin tomt eller sitt tak får goodwill och miljöpoäng.

Swedavia är bara ett i raden av företag som hänger på trenden. Företaget har gott om plats för en kupa eller två på sina tio flygplatser i Sverige.

– Nere i Malmö har vi haft bikupor i många år, upplyser Monika Willner, miljörådgivare åt Swedavia på Landvetter.

Kuporna på Landvetter har varit på plats sedan i våras, är blåmålade och placerade i ett apiarium med glasrutor som nyfikna åskådare kan kika på verksamheten genom.

Finns på tolv olika ställen

För skötsel, underhåll och tömning av kuporna på Landvetter svarar Beepartners, som har kupor och apiarier lite varstans i och runt Göteborg.

– På tolv ställen, säger projektledare Andrés Amaya, och drar på sig dräkten som får honom att likna en rymdfarare.

Det har blivit dags att skörda. Eller skatta, som det heter på biodlarspråk. Men innan kuporna töms på sitt gyllene innehåll avslöjar Andrés Amaya att hans firma redan varit här en gång och smygtömt.

Bytet då, i början av augusti, blev mer än 15 kilo honung. Frågan är om det ska bli lika mycket nu, i den andra tömningen.

Rutinerat lyfter Andrés Amaya upp den ena ramen efter den andra. Åsyna vittne är hans assistent, Diana Vergara.

Och visst finns det honung att hämta. Men inga imponerande mängder. Av någon anledning är de sista veckornas produktion inte ens i närheten av facit från tidigare i sommar.

– Kanske ett kilo, summerar André Amaya efter avslutat arbete. Då har tio ramar lyfts ut och placerats i säkert förvar och bina fått kompensation för honungen de inte får kalasa på i vinter.

– Nio kilo socker som lösts i vatten. De ska få nio kilo till om ett tag.

De 18 kilona ska räcka för hela samhället med kanske 20 000 övervintrande bin. Viktigast av dem är drottningen som vi kan se är på plats i den nedre av kuporna.

– Det är hon där, med den röda pricken, visar Diana Vergara.

Vad det blir av honungen?

– Vi kanske skaffar snygga burkar och gör fina presenter, gissar Monika Willner.