Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Här är bluffmejlen bankerna varnar för

Björn Falk i Vänersborg reagerade när han fick en uppmaning från både Swedbank och SEB att de ville uppdatera hans kontouppgifter. Foto: Privat
Så här ser de falska breven ut.

GÖTEBORG. Björn Falk i Vänersborg genomskådade bedragarnas bluffmejl – nu vill han varna andra.

– Jag blev genast misstänksam och ifrågasatte ifall mejlet verkligen kom direkt från banken, säger han.

4 tips som skyddar dig

1 Var skeptisk när du får en förfrågan från en bank eller myndighet om att du ska ange dina personliga uppgifter. En bank vänder sig aldrig till sina kunder på det viset.

2 Läs inte, öppna inte och framför allt gå inte vidare. Börja inte ens av ren nyfikenhet att klicka dig vidare i informationen.

3 Ring! Är du det minsta osäker, ring banken eller myndigheten och fråga varför de skickat mejlet.

4 Om du drabbats, kontakta banken omedelbart för att spärra dina kort och polisanmäl. Källa: Säkerhetsexperten Joakim von Braun

Det här är nätfiske

Webbplatser eller meddelanden med nätfiske försöker lura dig att avslöja personliga uppgifter. De ser ut att komma från en bank, ett företag, en myndighet eller ett socialt nätverk. Om du får ett misstänkt meddelande ska du inte ange de efterfrågade uppgifterna.

Andra kända bedrägerimetoder

Bedragarna på Facebook: I somras blev en person boende i Västra Götaland av med 12 000 kronor efter att ha lämnat ut kontouppgifter. Sedan dess har ett tiotal anmälningar gjorts.

Med hjälp av ett falskt Facebook-konto tar bedragaren kontakt med offren genom att utge sig för att vara en närstående i behov av hjälp, och ber om koden till bankdosan. Via ett bitcoin-konto förs pengarna vidare till gärningsmannen.

Låtsas vara Microsoft: En person utger sig för att ringa från Microsoft eller Windows och säger att offrets dator är utsatt för en virusattack. För att lösa det instrueras man att skriva in kommandon i datorn. Efter det kan bedragaren ta kontroll över datorn.

"Nigeriabrev": En person mejlar och påstår att man har en stor summa pengar som ska föras ut ur ett land. Hjälper man till utlovas en stor belöning. Efter att man lämnat ut sina kontouppgifter kan bedragarna tömma kontot eller få offret att begå bedrägerier mot andra, och tvingas betala mutor och avgifter.

Uppger sig vara banken: Ett mejl kommer från offrets bank där man skriver att det uppstått problem med kontot och att man för att lösa det ska skicka in kontouppgifter. Gör man det inte omgående hotas man med att frysa tillgångarna i väntan på utredning.

Bedragaren uppmanar offret att skicka uppgifterna via mejl eller klicka på en länk som går till en webbsida där man kan skriva in kontouppgifterna.

Bluffarna på Blocket: I Stockholm lurade en bedragare hundratals kunder med bluffannonser om friluftsutrustning på Tradera. I september handlade det om 700 falska annonser till ett värde på minst en halv miljon kronor.

En man i Tyringe, Hässleholm fick samtidigt sin identitet stulen av en bedragare som lade ut annonser på Blocket om grävmaskiner.

Mejlboxar i hela landet invaderas just nu av bluffmejl som handlar om att uppdatera sitt konto på banken till det nya SEPA-betalningssystemet. Det påstås att överföringssystemet är snabbare, tillförlitligt och framför allt säkrare.

Swedbank och SEB upptäckte bluffen redan för några dagar sedan och publicerade en varningstext på sina hemsidor.

Har gått ut med en varning

Dessutom får man en varning om man klickar sig vidare från mejlet – men det går också alldeles utmärkt att strunta i varningen.

– Helt klart är att bedragarna har flyttat ut på nätet. Det går inte att som på 20-talet sälja Eiffeltornet två gånger, utan nu handlar det om helt andra saker, säger Björn Falk.

På bedrägeriroteln hos polisen i Göteborg känner man väl till mejlen:

– Vi har ingen möjlighet att ingripa, eftersom det för det mesta rör sig om användare i utlandet som är nära på omöjliga att spåra. Den här länken går vidare till ett webbhotell. Och de har förstås redan fått uppmaningar från de berörda bankerna att spärra den som hyr plats hos dem, säger Magnus Lindegren på bedrägeriroteln i Göteborg.

Räcker att några nappar

Precis som med Nigeria-brev och andra bluffar går de här mejlen ut till oerhört många personer. Även om det bara är några få som nappar kan det ge mycket pengar.

– Visst, tänk dig själv så här i lönetider om bara tio personer, någon promille kanske, går på det. När de får sina löner kapade kan det lätt bli flera hundratusen i vinst, förklarar Magnus Lindegren.

Bankerna, som tvingats vänja sig vid den här sortens bedrägerimetoder reagerar numera snabbt.

– Vi upptäckte snabbt bluffmetoden och förstod att det var många som fått mejlen. Så vi gick ut direkt med en varning på vår hemsida och på Facebook. Numera känner de flesta till de här metoderna och larmar oss direkt, säger Anna Sundblad, presschef på Swedbank.

Får information

För den som ändå knappar vidare efter att ha läst mejlet kommer nu information i stället för att man hamnar hos bedragaren.

"Webbplatsen du besöker har rapporterats för nätfiske ("phishing"). Den typen av webbplats har designats med syftet att lura dig att ange personlig eller ekonomisk information."

– För den som klickat sig förbi och vidare är det viktigt att omedelbart kontakta sin bank. Fast i takt med att de här bluffmejlen blivit allt vanligare är det numera ytterst få som går på bluffarna, säger Anna Sundblad.

Hennes kollega Anna Helsén på SEB tillägger:

– Även vi har gått ut med en varning. Men trots att detta blivit så pass vanligt finns det fortfarande de som går på bluffen. Inte minst därför är det viktigt att varna varje gång det dyker upp något liknande.

Och som Magnus Lindegren konstaterar:

– Om ingen längre nappar på bluffarna skulle de ju upphöra.