Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Han lär kommuner att nobba handikappade

SÄNDS I KVÄLL. Jonas Reinholdsson (i mitten) filmad med dold kamera under föreläsningen för kommunernas handläggare.
Foto: Kalla Fakta

GÖTEBORG. CP-skadade Jack, 7, blev av med sin stödfamilj.

Camilla får inte längre åka på läger.

Kalla Fakta avslöjar att kommunen anlitar konsulter för att komma runt lagen om stöd och service till funktionshindrade.

- De drabbade får hela tiden kämpa i hård motvind mot kommunen, säger Kalla Faktas reporter Jonas Alsgren till GT.

Kalla Fakta berättar i kvällens program om sjuårige Jack från Lundby. För att hans familj fysiskt och mentalt skulle klara av vardagen hade han länge en stödfamilj, där barnen blev hans bästa vänner. Nu har stödet till Jack dragits in.

Ett annat exempel är gravt utvecklingsstörda Camilla Olofsson från Lerum, som inte längre får åka på läger.

- Det är inte det samhället som jag har trott på, ett solidariskt samhälle där man tar hand om dem som behöver det. Det är borta, säger Jacks mamma Sara Gustin i programmet.

Har betytt mycket

För Jack och Camilla gäller LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade. Lagen ska garantera goda levnadsvillkor och en möjlighet att leva som ha delaktighet i samhällslivet. Fokus ska vara på inflytande och medbestämmande, ekonomin får inte påverka.

- Det betyder jättemycket för Jack att ha den här stödfamiljen, och så rycker man undan den. Det är grymt faktiskt, säger Kalla Faktas reporter Jonas Alsgren.

Får hjälp att säga nej

Programmet målar upp en bild av hur fler än hälften av landets hundra största kommuner anlitar konsulter som lär ut hur de ska ge avslag till personer med svåra funktionsnedsättningar. Jonas Alsgren tar med sig en dold kamera till ett möte där konsulten får kommunchefer att skratta åt funktionshindrades vanor och livsstilar. Det argumenteras för att en person inte ska få använda önskad mängd tvål, en annan får inte åka till Åland på semester.

- Nu sätter jag ner foten som assistanschef. Jag säger till dig: Take it or leave it. Det här är den genomförandeplan vi erbjuder om du vill ha oss som assistanssamordnare fortsatt. Och sen är diskussionen färdig, säger Jonas Reinholdsson, på konsultfirman Kommunlex, på mötet.

Jonas Reinholdsson vill inte intervjuas i programmet.

Jonas Alsgren berättar för GT att det är tydligt att de kommunala tjänstemännen älskar att höra Jonas Reinholdsson prata.

- Eftersom de är pressade att hålla budgetar. De får argument att kunna säga nej till insatser, säger Jonas Alsgren.

"Förskräckligt"

Funktionshinderforskare Barbro Lewin, får se reporterns inspelning av mötet.

- Det här var fullständigt förskräckligt. De raljerar över stödanvändarna och de assistansberättigade. Om syftet är att begränsa kostnaderna så är det klart att det är ett jätteproblem, för man tittar bara på hur långt kan vi gå när det gäller att ge avslag utan att vi bryter mot lagen, säger hon i programmet.

- Jag är inte förvånad. Jag har fått den känslan att det inte spelar någon roll vad jag säger, de hittar nya argument hela tiden för att ge avslag, säger Sara Gustin till Kalla Fakta.

GT har sökt Jonas Reinholdsson.

Granskningen

Kalla Faktas reporter Jonas Alsgren besökte med dold kamera en utbildningsdag för ett 30-tal handläggare och chefer från svenska kommuner.

Föreläsare var juristen och konsulten Jonas Reinholdsson på företaget Kommunlex. Reinholdsson anlitas bland annat av kommuner när tvister med enskilda brukare gått till domstol.

Reinholdsson vägrar att ställa upp på en intervju i Kalla Fakta.

Lagen om stöd och service

Lagen trädde i kraft den 1 januari 1994.

Den ger brukarna rätt till bland annat personlig assistans, ledsagarservice, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, boende i familjehem eller bostad med särskild service.

Ansvaret för LSS vilar till största delen på kommunerna.

Sett till den totala budgeten för den samlade omsorgen om funktionshindrade uppgår kostnaden för reformen till 66 miljarder kronor årligen.

Sverige lägger 2,3 procent av bnp på omsorgen om funktionshindrade. EU-snittet ligger på 0,5 procent.

Konsultens ord inför dold kamera

Tittar man riktigt noggrant på förarbetena till LSS så ser man att den var inte tänkt att tillämpas så extensivt som det har gjorts. Man skulle varit betydligt mer restriktiva.

En handläggare berättar om ett fall där en handikappad begärde dubbel bemanning då han duschade, av den anledningen att han ville ha väldigt mycket tvål så att han blev mycket hal.

Reinholdsson svarar:

Jag skulle säga till brukaren nu är det så att du tycker om mycket tvål och det blir väldigt halkigt, och du både ramlar och personalen riskerar att slå sig.

Men nu är det faktiskt så att när vi duschar dig så erbjuder vi dig en dusch med lite mindre tvål. Du får vara missnöjd med det men vi tänker inte hälla på mer schampo här.

(Åhörarna skrattar).

En annan handläggare ber om råd i ett ärende där en handikappad man vill ha resurser till en semesterresa.

Reinholdsson svarar:

Man kan känna att det är lite ogint. Men låt mig då ta en ung vuxen person och så jämför du med befolkningen i allmänhet. Unga vuxna dom är arbetslösa och har svårt att få jobb. Har dom råd? Åker dom på semesterresa?

Reinholdsson om de funktionshindrades rätt till medbestämmande om vården:

Skulle det vara så att brukaren då tycker att: Nej man jag kräver att få diktera för personalen. Nej, men se det kan du inte göra.

Vi tycker att om vi gör så här med de grejerna så blir det nog goda levnadsvillkor ändå, ser du. Det erbjuder vi.