Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Gulli, då fem, hittade Bockstensmannen

Gulli Svensson som femåring, då hon hittade Bockstensmannen.
Foto: Privat

Det var en varm sommardag och Gulli Svensson sprang runt barfota i mossen.

I dag, åtta årtionden senare, har 85-åringen fortfarande klara minnesbilder av ögonblicket då hon och storebror Thure hittade Bockstensmannen.

– "Hämta pappa", sa han till mig och jag sprang till ladan, säger Gulli Svensson.

Den 22 juni 1936.

Gulli Johansson – som nu heter Svensson i efternamn – skulle snart fylla sex år. Hennes storebror Thure, 11, hade fått i uppdrag att harva i mossen.

Gulli ville också vara med.

– Jag tror att det var på eftermiddagen. Det var en fin dag, det var varmt och sommar. Min bror Thure körde Grålle, hästen hette så. Jag var barfota och det var så mjukt att springa, säger Gulli Svensson.

Harven fastnade i mossen

Plötsligt fastnade harven.

– Thure stannade hästen. "Hämta pappa", sa han till mig och jag sprang till ladan, säger Gulli Svensson.

Familjens gård hade plötsligt blivit en medeltida begravningsplats.

Dagarna efter fyndet av Bockstensmannen var uppmärksamheten stor, minns Gulli Svensson.

– Museichefen (Albert) Sandklef kom dit, och det var flera andra. Pappa sa till mig att jag inte fick komma dit. Han sa att det är så många som gräver med små gafflar, som såg ut som små påläggsgafflar, säger Gulli Svensson.

– Det var en sådan uppståndelse. De intervjuade ofta pappa och han fick stå i mossen för att visa var Bockstensmannen hittades. Jag vet att pappa sa att om han hade vetat att det skulle bli en sådan uppståndelse hade det vara bättre att gräva ner honom ännu längre ner.

Bockstensmannen finns på fästningen

Som 21-åring flyttade Gulli Svensson från familjens gård i Bocksten. I dag är hon 85 år och bor kvar utanför Varberg, men utställningen om Bockstensmannen på fästningen har hon inte besökt alltför frekvent.

– Det är inte så ofta det har blivit av, men en gång blev vi bjudna dit. Det hade varit intressant att veta vem han var, men det tror jag inte vi kommer få. Somliga säger si och somliga säger så. Det är ingen som riktigt kan veta, säger Gulli Svensson.

Till sommaren är det 80 år sedan den där varma dagen hon, Thure och Grålle gjorde det häpnadsväckande fyndet i mossen.

En dag hon aldrig kommer att glömma.

– Det som hände i går kommer jag inte ihåg. Men det här kommer jag ihåg som att det var i går, säger Gulli Svensson.