Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Fyra resor för en miljon – ändå är Mohaned kvar

I ett år försökte myndigheterna utvisa Mohaned tillbaka till Sudan.

Fyra gånger försökte de med chartrade privatflyg och vanligt reguljärflyg.

Lika många gånger misslyckades man.

Kostnad: nästan en miljon kronor.

Och Mohaned är kvar.

Med chartrat privatflyg och ökad utvisningstakt ska 80 000 asylsökande visas tillbaka till sina hemländer enligt inrikesminister Anders Ygeman (S).

Men det kan vara enklare sagt än gjort.

KVAR I SVERIGE. Mohaned utanför grindarna vid Landvetter flygplats där han flera gånger körts in och satts på olika flyg.
Foto: Alex Ljungdahl
I ett år försökte myndigheterna utvisa Mohaned till Sudan.
Fyra gånger försökte man. Lika många gånger misslyckades man.
Kostnad för de misslyckade utvisningsförsöken: nästan en miljon kronor.

Bara avbokningsavgiften för ett av de inställda privatplan som chartrades för att föra Mohaned ensam ut ur landet gick på 149 700 kronor. Den gången uppger Kriminalvårdens transportenhet, som sköter resorna för Migrationsverkets räkning, att det var krångel med landningstillståndet i Istanbul som fick resan att ställas in.

En annan gång bokades privatflyget av för 63000 kronor. Då skrev Migrationsverkets personal i Mohaneds journal att det var "problem med transiteringen" - ingen ville ta ansvar för att Mohaned verkligen skulle släppas in i Sudan.

– De tog mig från förvaret i Mölndal fyra på morgonen för att ta mig till flygplatsen. Vi var där klockan sju för att vänta på piloten. Men sedan fick vi åka tillbaka till Mölndal igen, berättar Mohaned om en av de misslyckade resorna.

Fjärde gången, i oktober, lyfte han faktiskt från Landvetters flygplats och åkte med fyra av Kriminalvårdens anställda ner till Sudan. Men de fick vända tillbaka igen då de sudanesiska myndigheterna inte godkände hans identitetshandlingar.

Kostnad för den resan tur och retur: 629 869 kronor. Bara privatflyget som tog honom första sträckan ut ur landet till Frankfurt gick på 384 000 kronor.

Totalt har de misslyckade resorna för bara Mohaneds del, med löner och traktamenten, kostat minst 925000 kronor. Och då är inte kostnader för resor till och från flygplatsen, en resa fram och tillbaka till Kastrups flygplats i Danmark, administration och andra kringkostnader inräknade.

Mohaned, som själv berättar att han arbetat i livsmedelsbutik och betalat skatt under stora delar av sin tid i Sverige, är kluven.

– Jag vill ju stanna i Sverige, men det här är galet mycket pengar, galet, säger han.

Och det gäller inte bara Mohaned i Göteborg. Med en reglerad invandring kommer också att de som får avslag på asylansökan måste kunna lämna landet.

Enligt Kriminalvårdens statistik blir nästan var femte planerad resa med en person som ska utvisas aldrig av. När vi begär ut fall under 2015 där just chartrade privatflyg ställts in är det påfallande ofta olika former av myndighetskrångel eller besked från andra myndigheter som anges som orsak.

Och det blir ofta dyrt. Väldigt dyrt.


■■ I juni avbokades en resa med en trebarnsfamilj till Moskva av formella skäl. "Förvaltningsprocessen hinner inte fatta beslut", skriver Kriminalvården. Bara avbokningskostnaden blev 293 700 kronor.

■■ I januari kom beskedet om att en familjemedlem från Armenien fått ny prövning av sitt ärende så sent att avbokningskostnaden för det chartrade privatplanet blev 226 000 kronor.

■■ En kvinna skulle i mars utvisas till Sri Lanka med privatflyg till första anhalten Frankrike och avbokades då nödvändiga handlingar inte hunnit komma in i tid. Kostnad: 66 100 kronor.

■■ En familj från Marocko med ett barn har fått tre resor avbokade till en kostnad av 122 300 kronor. Två av avbokningarna skedde eftersom man missat att kontrollera om en nödvändig medicinsk utrustning kunde få plats på planet.

I andra fall kan det röra sig om att den som ska utvisas gör motstånd, håller sig borta eller av medicinska skäl inte kan resa just då.

I fallet med Mohaned sticker inte han under stol med att han kan ha upplevts som besvärlig. Han berättar, och det bekräftas av journalanteckningar, hur han vid den första planerade resan med vanligt reguljärflyg kördes i minibuss ner till Skåne och sedan till Danmark. Men när han precis skulle gå på planet lade han sig ner på marken, han spretade emot, och vägrade gå på. Därmed avbröts resan av piloten. Därefter fattades beslut om att nya försök skulle göras med privatchartrat plan.

– Det främsta skälet för att använda chartrat flyg är säkerhetsaspekter. Det är ofta att vi tidigare har försökt verkställa reguljärt och att det inte gått av olika skäl, säger Hans Lagerlöf, utrikestransportchef på Kriminalvårdens nationella transportenhet.

Anders Ygeman
Foto: Pelle T Nilsson

Angående fallet med Mohaned säger Hans Lagerlöf:

– Det är ju mycket pengar. Men det här inträffar ibland. Det är inte så att vi inte har respekt för kostnader eller så. Men ibland måste vi verkställa med charterplan och då kan konsekvensen uppstå att vi kan få betala en del av kostnaden vid avbokning. Att chartra plan är inte billigt.

Det är Kriminalvården centralt som upphandlat Kronflyg, som ingår i Försvarsmaktens verksamhet. Enligt kontraktet ska Kronflyg få ersättning för de kostnader de haft vid en avbokning, och kostnaderna blir större ju kortare inpå resdatumet som avbokningen görs.

Under 2015 transporterade Kriminalvården 2810 klienter som fått avslag från sin asylansökan. Utöver det planerades för ytterligare 700 klientresor som antingen avbokades eller avbröts. Den totala kostnaden för resorna var förra året 188 miljoner kronor. Hur stor del av den summan som gått till misslyckade resor har vi begärt ut från Kriminalvården men fått svaret att det är uppgifter som inte finns.


Häromveckan meddelade inrikesministern Anders Ygeman att så många som 80 000 asylsökande kan komma tvingas lämna landet den närmaste tiden. Han öppnade för fler chartrade privatflygplan där utvisade i större grupper kan tvingas lämna landet.

– Jag utesluter inte några åtgärder, sa Anders Ygeman till Dagens industri under torsdagen.

Johan Mellbring är chef för Nationella transportenheten vid Kriminalvården. Han säger att det måste komma till förändringar för att hantera situationen och undvika fler fall likt det med till exempel Mohaned när trycket ökar. Enligt honom kan man av tidigare erfarenheter räkna med att drygt hälften av de 80 000 kommer vända hem självmant. Resten kan komma att hamna på Kriminalvårdens bord.

– Om vi pratar om Ygemans siffror så är det klart att om vi ska komma i närheten av dem krävs det mycket som inte är på plats i dag.

Utvisningsprocessen

■■ Kriminalvårdens transportenhet har hand om det sista ledet i av- och utvisningsprocessen. De kopplas in i ärenden där Migrationsverket fattat ett beslut som innebär att en person ska visas ut från landet.

■■ Drygt hälften återvänder frivilligt, enligt Kriminalvården själva.

■■ Återvänder inte personen självmant är det polisen som övertar ärendet. De förbereder utvisningen, gör personen "verkställbar", genomför själva hämtningen och överlämnar sedan till Kriminalvården som organiserar själva resan och utvisningen.

Han nämner särskilt att det behövs skrivas avtal med mottagarländerna som skulle underlätta när de ska ta emot utvisade medborgare, något som ligger utanför Kriminalvårdens uppgifter. Hur lång tid det tar för att sådana avtal eventuell ska bli klara kan ingen svara på i dagsläget.

– Det skulle göra att vi har möjlighet att verkställa till vissa länder i den omfattning som vi har beslut på, säger Johan Mellbring.

Ni har uppenbarligen problem redan i dag med att verkställa resor. Är din bedömning att ni kommer kunna hantera den här situationen med ökat tryck?

– Allt beror på när ökningen sker och i vilken takt. Det är klart att om det i morgon skulle utvisas 40000 personer så klarar vi inte det på en dag men detta kommer byggas upp successivt för det är så pass trögrörliga system.

Johan Mellbring säger att Kriminalvården nu för diskussioner med Migrationsverket och polisen om att öka samordningen för att förhindra en del av de sena avbokningar som sker i dag.

Efter ett år på Förvaret i väntan på utvisning har Mohaned nu släppts fri. Han säger att han söker arbete, kanske på restaurang eller i snabbköp där han tidigare arbetat och han har efter året på Förvaret fått möjlighet att skicka in en förnyad ansökan om asyl.

– Jag kan jobba med vad som helst, säger han.