Vem var Bockstensmannen?
Enligt Pablo Wiking-Faria på Hallands kulturhistoriska museum visar forskning och olika undersökningar att Bockstensmannen ...
# ... dog någon gång mellan år 1350 och 1370. Det har man kommit fram till bland annat genom att använda sig av kol 14-metoden och studier av kläderna.
# ... blev 30-35 år gammal.
# ... var 172 centimeter, plus/minus några centimeter.
# ... klädde sig moderiktigt för den tiden.
# ... var välmående. Han hade inte så stora muskler, vilket tyder på att han inte var bonde eller hade något annat arbete som krävde fysisk styrka.
# ... troligen var högerhänt.
# ... hade vällevnadssjukdomen "Dish" och antydan till en kulmage.
# ... spenderade sitt sista år i livet i trakterna kring Varberg.
Hur dog Bockstensmannen?
Exakt varför Bockstensmannen dog är det ingen som vet och teorierna är många.
År 2006 genomfördes en undersökning av en plastmodell som var en kopia av Bockstensmannens kranium. Den gjordes av professor Claes Lauritzen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som är säker på att skadorna uppkommit genom yttre våld.
Enligt Lauritzen fick Bockstensmannen först ett slag mot underkäken, sedan ett slag vid höger öra och sedan ett slag längre bak. Det slaget var direkt dödande. Vid den tidpunkten kan Bockstensmannen redan ha legat ner och en påle eller slägga kan ha använts som tillhygge. Osteologerna som undersökt fyndet menar dock att skadorna uppkommit efter döden och att den teorin därför inte stämmer.
Vem han var är alltså oklart. Enligt Pablo Wiking-Faria kan Bockstensmannen ha varit en tjänsteman som var utsänd till bönderna från exempelvis borgen i Varberg.
En annan teori kommer från amatörforskaren Owe Wennerholm som menar att Bockstensmannen är en präst från 1400-talet. Det motsägs av forskarnas datering av fyndet, enligt vilken Bockstensmannen är från 1300-talet.
Hur hittades Bockstensmannen?
# Den 22 juni 1936, dagen före midsommarafton., var Thure Johansson, 11, tillsammans med lillasyster Gulli, 5, och hästen Grålle och harvade torv i mossen. Plötsligt fastnade harven i tyg. Gulli sprang och hämtade pappa Albert – och tillsammans upptäckte man att det var ett lik i mossen.
# Dagen därpå, på midsommarafton, cyklade äldre brodern Harry till Åkulla för att informera landsfiskalen om fyndet. Tillsammans med stadsläkaren Lars Sörman kom han på eftermiddagen till Bockstens mosse för att inspektera liket, som genom kroppen hade tre pålar.
# På midsommaraftons kväll träffades stadsläkare Sörman och museichefen Albert Sandklef på midsommarfirandet i Socitetsparken i Varberg. På midsommardagen åkte flera män ut till mossen och museichefen konstaterade att det rörde sig om ett medeltida lik. Man tillverkade en bår, på vilken man lade upp delarna av Bockstensmannen för transportering till Varbergs fästning och museet där. Efter bara några månader ställdes Bockstensmannen ut för allmän beskådan.
Vad vet vi om pålarna?
Förutom att liket är så bevarat är det som är unikt med Bockstensmannen att han blev pålad med tre pålar. Två av pålarna var av björk – den tredje, som satt genom hjärtat, var av ek. Den var 89 centimeter lång och 4 centimeter bred och finns bevarad än i dag.
– Sägnen säger att om du är väldigt rädd för att den döde ska gå upp igen och ingenting annat hjälper, då måste du slå en ekpåle genom hjärtat på honom. Det binder personen till jorden, säger Christina Andersson-Wiking, ansvarig för utställningen av Bockstensmannen på Varbergs fästning.
Dateringar av ekpålen säger att den är fälld år 1299, plus/minus sju år. Den har borrhål i sig – och användes tidigare som takryttare på ett halmtak. Teorin är att pålen sparades när man bytte tak och förvarades i en lada eller liknande, för att sedan användas till att påla Bockstensmannen med.
Vilka svar om Bockstensmannen förväntas nu?
Just nu väntar man på Hallands kulturhistoriska museum på svar från DNA-analysen som genomförs. Svaren förväntades komma redan i fjol, men svårigheter att få fram ett fullständigt DNA gör att det drar ut på tiden.
DNA-resultaten kommer att säga Bockstensmannens ögon- och hårfärg.
Resultaten kommer också visa var Bockstensmannen är född.
Enligt Pablo Wiking-Faria kommer forskarna kunna placera in Bockstensmannens födelseplats till en bygd av en kommuns storlek, med hjälp av DNA-svaren.
Tack vare Bockstensmannens DNA och födelseplats skulle det kunna gå att spåra nu levande släktingar till Bockstensmannen.
Källor:
# Hallands kulturhistoriska museum.
# Boken "Bockstensmannen och hans tid", utgiven av Länsmuseet Varberg 2008.
# Christina Andersson-Wiking och Pablo Wiking-Faria, förste antikvarier vid Hallands kulturhistoriska museum.
