Året var 2010. Två decennier hade gått sedan kalla krigets slut och i en rapport till regeringen föreslog Socialstyrelsen att större delen av de egna beredskapslagren, reservlagren, skulle avvecklas.
Medicinsk-teknisk utrustning, personlig skyddsutrustning, vård- och förbrukningsmateriel och elverk ska bort.
Kvar skulle bara delar av läkemedelslagren förbli, som beredskap mot ett hot: en pandemi.
– I svenska beredskapslager förr så fanns det mycket som var obrukbart. Det var det vi ville avveckla, säger Karl Öberg, då enhetschef med ansvar för Socialstyrelsens krisberedskap.
Men det var inte bara obrukbart material man ville avveckla. I lagren utplacerade runtom i landet fanns bland annat drygt 300, redan då äldre, respiratorer kvar.
De krävde bland annat för mycket utbildning för att kunna användas och reservdelar var svårt att få tag i, menade Socialstyrelsen och föreslog att man i stället kunde använda de respiratorer som fanns inom sjukvårdens dagliga verksamhet och samtidigt informera regionerna om deras ansvar för beredskapen.
Livsviktig utrustning
Just dessa 300 respiratorer har i dagens coronapandemi fått en central roll.
– De är jätteviktiga, de ökar vår förmåga att ta hand om ett utökat antal patienter i intensivvård, säger Karl Chevalley, regional beredskapsöverläkare i Västra Götaland och drar sig inte för att till och med kalla leveransen av 50 beredskapsrespiratorer till Västra Götaland häromveckan som ”livsviktig”.
Det rör sig i huvudsak om respiratorer byggda av tyska Siemens för ganska precis trettio år sedan. De fasades ut från svenska sjukhus för drygt två decennier sedan men har, enligt Socialstyrelsen, servats och fått smådelar utbytta liggande i lager sedan dess.
De har dock en nackdel. De är, enligt Socialstyrelsens egen beskrivning, byggda med en äldre teknik där patientens andning tas över helt. Det kräver att patienten sövs ner djupare medan moderna respiratorer beskrivs som mer följsamma mot patientens egen andning.
313 respiratorer har delats ut
– Det är äldre, men fullt fungerande och bra respiratorer från Socialstyrelsens beredskapslager som vi är väldigt glada att vi fått tilldelade. De ökar vår intensivvårdskapacitet, säger Karl Chevalley.
Samma besked har Karolinska sjukhuset också gett tidigare:
– Det har inte samma funktioner och prestanda som moderna respiratorer men bedöms vara tillräckligt bra för användning under rådande omständigheter, sa Björn Persson, verksamhetschef för intensivvård och thoraxoperation på Karolinska då Expressen nyligen granskade den förväntade bristen på just respiratorer.
Socialstyrelsens beredskapslager
■ Socialstyrelsens lagring av utrustning för beredskapssjukhus inleddes på 1930-talet och ökade successivt till landet hade utrustning för som mest cirka 150 000 patienter.
■ Det säkerhetspolitiska läget i början av 2000-talet ledde till beslut om stora minskningar av lagren. 2018 fanns utrustning för 5000 patienter i huvudsak med inriktning på traumapatienter.
■ Dagens beredskapslager omfattar 10 000 kvadratmeter fördelat på flera hemliga platser runtom i landet. En tiondel av den ytan upplåts åt Folkhälsomyndighetens lager av läkemedel. De delar även plats med Strålsäkerhetsmyndighetens lager av läkemedel, som jodtabletter.
■ Socialstyrelsens egen utrustning består av bland annat elverk som ska säkra strömförsörjningen för beredskapssjukhusen, kirurgiska instrument, flaggor och armbindlar med röda korsets symbol som är skyddad av Genèvekonventionen och äldre medicin-teknisk utrustning.
■ Den medicinsk-tekniska utrustningen består bland annat av ventilatorer/respiratorer (som upprätthåller andningen), kardioskop (som registrerar hjärtrytmen och pulsoximetrar (som mäter syremängden i blodet). Allt viktig utrustning inom intensivvården.
■ För att kunna använda den äldre utrustningen, som respiratorer, krävs en del ut utbildning. Först 2-3 timmars utbildning för de ansvariga och därefter 1-1,5 timmars utbildning för övrig personal.
■ I vart fall 2018 fanns skyddsutrustningen som hade köpts in fyra år tidigare under utbrottet av Ebola, får att stärka den svenska sjukvårdens beredskap och förmåga att vårda misstänkt Ebola-smittade. Det rörde sig om kroppsskydd och andningsskydd
(huva, fläkt och filter). Enligt Socialstyrelsens själva fick de uppdraget att köpa in utrustningen ”eftersom risken var stor att denna typ av utrustning skulle bli en
bristvara”.
■ I lagren finns också grundläggande vårdutrustning, enklare sängar, sängutrustning, patientkläder, handdukar
och annan utrustning som behövs för vård av patienter. Vårutrustningen togs i bruk under flyktingvågen hösten 2015 och används bland annat i fältsjukhuset i Älvsjö.
Källa: Översyn av Socialstyrelsens
beredskapslager, 2018.
Under förra veckan meddelade Socialstyrelsen att alla respiratorer i beredskapslagren delats ut till olika regioner, totalt 313 stycken. Enligt Socialstyrelsen finns där också ett mindre antal yngre, mer moderna, respiratorer utöver de 30 år gamla Siemens-respiratorerna.
Det är första gången sedan utbrottet av svininfluensan 2009 som respiratorerna i beredskapslagren lånas ut.
– Det var katastrofmedicinsk utrustning när vi planerade inför krig, säger Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall.
”Lagrat, servat och byggt ut”
– I samband med att man avvecklade delar av försvaret under början av 2000-talet reducerades lagren ganska mycket. Men inte allt. Det som funnits kvar finns kvar. Det har vi lagrat, servat och byggt ut och hållit fräscht.
Och det är inte bara respiratorerna som räddats undan hotet om skrotning.
– Det finns också en massa sängar som finns i Älvsjömässan. Och de användes till ganska stor del under migrationshösten 2015.
Förslaget från Socialstyrelsen 2010 om att helt avveckla större delen av beredskapslägren hamnade i statens utredningsmaskineri. I en statlig utredning 2013 om tillgången på läkemedel och sjukvårdsmateriel ”vid allvarliga krissituationer” görs ingen annan bedömning.
En nystartad nämnd föreslogs ta hand om avvecklingen.
Men utredningens förslag blev aldrig av och någon omfattande avveckling skedde aldrig.
När Socialstyrelsen 2018 fick regeringens uppdrag att gå igenom lagren på nytt är tonen en annan.
Nu ville Socialstyrelsen bevara det som fanns kvar. Man konstaterar att huvuddelen av de stora lagren av förbrukningsmateriel fått kasseras 2017, då utgångsdatum passerats. Men i övrigt fanns det mesta kvar och bedömdes användbart ”i fredstida beredskap och i det återupptagna arbetet med totalförsvar”. Ytterligare några år äldre, men det finns kvar: kirurgiska instrument, elverk – och respiratorer.
Finsk svenskinspirerad modell förebild
Nu, 2018, var respiratorer och annan medicinsk-teknisk utrustning ”användbar vid höjd beredskap när sjukvården planerar får att utrusta fler intensivvårdsplatser på vissa sjukhus men saknar egen utrustning”, enligt Socialstyrelsen som nu ville utreda om det inte går att utöka lagren.
Bland annat föreslogs en utredning om att, efter finsk modell, öka läkemedelsförsörjningen.
De enorma finska beredskapslagren består av sjukvårdsmateriel – andningsskydd och läkemedel – men också av spannmål, bensin, livsmedel och råvaror för industrin.
Och Karl Chevalley, regional beredskapsöverläkare i Västra Götaland, vill se att Sverige tar mer lärdomar av Finland – liksom Finland paradoxalt nog en gång tog mycket av sina lärdomar från oss.
– Vi var bäst i världen på detta och Finland byggde upp det efter svensk modell och till skillnad från oss har Finland kvar sina lager. Det är dessutom inte så dyrt. Du kan ju omsätta läkemedel och materiel, det gjorde vi förut, säger Karl Chevalley som också varit med och utrett bland annat läkemedelsberedskapen i landet.
– Som jag ser det är det jätteviktig att vi har beredskapslager, nationella beredskapslager med sådant förstärkningsmaterial som respiratorer och liknande. Vi får hoppas nu att statsmakterna förstår. Vi förstår det i regionerna, att vi måste ha beredskapslager.
