Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Forskaren: Krisen kan göra oss mer sociala

Margareta Bohlin är docent i psykologi och forskar om sociala medier vid Göteborgs universitet.Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet
När vårt sociala liv mer och mer flyttar ut i sociala medier hittar vi både nya sätt att umgås och nya människor att umgås med, menar Margaretha Bohlin.Foto: NTB SCANPIX/TT NYHETSBYRÅN
”Det verkar även som att man utökar sin bekantskapskrets genom att man deltar i nya sammanhang och i nya grupper”, säger Margareta Bohlin om vårt sociala beteende under coronakrisen.Foto: isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN

Fler vänner och större sociala nätverk. 

Det finns positiva effekter av att tvingas umgås på distans.

Men det finns också de som vill utnyttja isoleringen och rädslan vi känner, menar Margareta Bohlin som forskar om sociala medier:

– Det krävs försiktighet med falsk information och falska nyheter.

Karantän och social distansering. 

Helt plötsligt har vi tvingats in i en ny vardag där många av våra sociala kontakter upprätthålls via webbkameror, mobiler och sociala medier. Men vad har denna nya verklighet för påverkan på oss?

Margareta Bohlin är docent i psykologi och forskar om sociala medier vid Göteborgs universitet. 

Hon poängterar att det faktiskt inte handlar om ”social distansering” utan ”fysisk distansering”. Och det verkar som att vi vill agera mer socialt nu.

– Det kan vara så. Inte för alla, men för vissa. Man tar kontakt med äldre i sin omgivning och funderar mer på att höra av sig en extra gång till mormor och morfar. Men det verkar även som att man utökar sin bekantskapskrets genom att man deltar i nya sammanhang och i nya grupper, säger hon.

Sänker barriärer för relationer

På Facebook finns numera flera stora grupper för till exempel handlingshjälp och grupper för att stötta varandra under coronakrisen.

När vårt sociala liv mer och mer flyttar ut i sociala medier hittar vi både nya sätt att umgås och nya människor att umgås med.

Det verkar som att vi sänker barriären för våra relationer, något Margareta Bohlin tycker att man även har kunnat se under andra krissituationer.

– Det som kanske bara hade varit bekanta tidigare blir riktiga vänner. Så det är väl en väldigt bra effekt av det som händer. 

Snabbheten överraskar

Även om vårt beteende i sociala medier generellt sätt följer samma mönster finns det en aspekt som sticker ut, enligt Margareta Bohlin.

– Det jag tänker på som sociala medieforskare är att det går väldigt fort att skapa nya former av grupperingar. Att man organiserar sig väldigt snabbt på olika sätt. Dels för social gemenskap, men också för att hjälpa andra, stödja andra. Sättet som skiljer sig är snabbheten och att man når ut till många fler människor än vad man vanligtvis brukar göra. 

Men hur mår vi av att sitta i karantän, minska ner på antalet platser vi besöker och kanske tvingas att jobba hemifrån? 

Många är väl rustade, menar Margareta Bohlin.

– De flesta av oss människor har ett gott psykologiskt mående och bra strukturer omkring sig för att behålla ett gott mående. Men med det sagt är det tufft för många att känna sig instängda och isolerade i hemmet eller på andra platser. En del känner rädsla för att utveckla sjukdom och att redan befintliga sjukdomar kan förvärras. En del som upplever hälsoångest har det förstås ännu mer besvärligt under hot av att bli smittad.

Det är viktigt att hitta en struktur och rutiner som fungerar. Det kan vara svårare att följa arbetstiderna hemifrån, och det kan vara bra att se till att markera för sig själv när arbetsdagen är över.

– Om man har ett 8-17-jobb kanske man skiftar över till att ringa farmor, eller hjälpa andra handla. Att man het enkelt skiftar fokus. Och det är inte helt enkelt.

Större risk för brott

Margareta Bohlin påpekar också den ökade potentiella risken att bli utsatt för brott via nätet och sociala medier.

– Människor måste vara medvetna om att det finns en del nya kommersiella vinstintressen från aktörer som inte drivs av demokratiska ideal och som nyttjar den isolering vi befinner oss i och den rädsla vi känner. Vi ser nya former av marknadsföring på platser vi inte sett den förut. Det krävs försiktighet med falsk information och falska nyheter. 

Vad är den största lärdomen som vi kan ta med oss av det här nya sättet att leva?

– Jag tror det största lärdomarna kommer handla om att vi behöver ställa om samhället överlag. Det kommer bli andra kriser framöver. Vi måste bli medvetna om att vi är så länkade med varandra. Att vi inte står enskilda i de här frågorna utan vi måste samarbeta betydlig mycket mer med varandra, vara solidariska med varandra men också vara uppfinningsrika. Tänka om. Det handlar ju om hållbarhet, både ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet som vi behöver tänka på framöver. Och det kan nog bli såna effekter av det så småningom.

TV: Hela familjen jobbar hemma

Hela familjen Kullenberg jobbar hemma