Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Större makt med ny lag - gör din röst hörd

Skriv ut, skriv på och skicka in - gör din röst hörd. (se länk längre ner till höger)

GÖTEBORG. Den 1 januari gav den nya kommunallagen medborgarna utökad makt över sakfrågor.

Nu ska kommunalpolitikerna inte kunna hindra en folkomröstning från att hållas - om tio procent av de röstberättigade skriver på en namninsamling.

- Nu är det inte bara ett önskemål från folket, utan en beställning, säger Bruno Kaufmann, statsvetare som skrivit en bok om folkinitiativ.

FAKTA

Sedan den 1 januari 2011 måste två ­tredjedelar av kommunfullmäktige rösta emot ett förslag på folkinitiativ för att det ska stoppas, innan räckte det med majoritet.

Prövning i kommunfullmäktige är inte längre politisk, utan endast en lämplighetsprövning av frågan. Det innebär att kommunfullmäktige ska bedöma om folkomröstningen är legitim utifrån ­lagtext - inte om de håller med om den.

Nu krävs 10 procent av de röst­berättigade kommuninvånarnas ­underskrifter. Tidigare behövdes bara fem procent.

Kravet på antalet namnunderskrifter har höjts för att undvika okynnes­omröstningar.

Namninsamlandet får endast pågå under en sexmånadersperiod, så att de som skrivit under inte hinner ändra sig.

Förutom underskrift krävs namn­förtydligande, personnummer, adressuppgift och datum för underskriften.

Om kommunpolitikerna avslår folk­initiativet på felaktiga grunder kan detta överklagas till domstol.

'' Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser. Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.

Lag (2010:1414).

Vid ett folkinitiativ samlar medborgarna ihop namnunderskrifter och når de tio procent av de röstberättigade i en kommun ska kommunfullmäktige göra en lämplighetsbedömning - för att se om en folkomröstning bör hållas eller ej.

Tidigare har politikerna fått avgöra fritt om de tycker det är en bra idé, och det har räckt att en majoritet har röstat emot för att stoppa en omröstning.

- Då föll nio av tio folkinitiativ, säger Bruno Kaufmann.

"Det har varit för svårt"

Men i och med den nya lagen måste två tredjedelar av politikerna rösta emot och kommunfullmäktige får inte vara "godtycklig". Nu är lagstiftarnas avsikt och huvudregel att ett folkinitiativ ska leda till omröstning - om frågan inte ligger utanför det lokala beslutfattandets område eller är diskriminerande mot en folkgrupp.

- Riksdagen tycker att det har varit för svårt att få igenom ett folkinitiativ. Så nu har reglerna stramats upp, och det ger medborgarna en chans att ta tillbaka en fråga från kommunfullmäktige. Det är ett maktinstrument, säger Bruno Kaufmann.

Vid senaste valet (omvalet i regionen) fanns 408 541 röstberättigade invånare, vilket alltså innebär att nästan 41 000 personer behöver skriva under namninsamlingen för att få legitimitet - men initiativet som GT kampanjar för siktar nu på att få ihop 45 000 underskrifter - för att vara på den säkra sidan.

Kravet på antalet insamlade namn har höjts för att undvika ett orimligt stort antal omröstningar när kommunfullmäktige nu enligt lag fått svårare att säga nej.

En kontrollmekanism

Att folkinitiativ anses vara ett viktigt demokrativerktyg råder ingen tvekan om. Samtliga partier, utom Sverigedemokraterna, stod bakom det nya lagförslaget.

- Folket är uppdragsgivare till politikerna. Då måste man också ha någon form av kontrollmekanism över beslutsfattandet.

Enligt honom är varje kommun skyldig att informera medborgarna om vilken rätt de har till folkinitiativ, och att lagen har ändrats. Men när GT frågar Göteborgs kommun får vi svaret att sådan information ännu inte finns tillgänglig för medborgarna - men skickas till GT per mejl.

- Det är ett stort problem. Jag tror att kommunerna känner en tveksamhet inför riksdagens nya lag, och därför bromsar informationen, säger Bruno Kaufmann.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!