Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fanny och Alexander kommer till Göteborg

Mia Höglund-Melin i rollen som Emelie i Eva Bergmans uppsättning av ”Fanny och Alexander”.Foto: Lina Ikse
Eva Bergman.Foto: ANNA BERGKVIST
Bild ur filmen "Fanny & Alexander".

”Fanny och Alexander” blir Göteborgs stadsteaters bidrag till 100-årsjubileet av Ingmar Bergmans födelse.

Och det är regissören Eva Bergman som sätter upp pappans Oscarbelönade film på teatern.

– Dramat är en hyllning till den fria människans kreativitet och fantasi. Det är roligt att få göra det på ett alldeles eget sätt, säger Eva Bergman som skapat en jazzig föreställning i 30-talskostym.

Efter succén med Karl Gerhard har regissören Eva Bergman nu tagit sig an sin pappas hyllade drama ”Fanny och Alexander”. 

– Det kommer att flöda av kärlek och magi men också osa av svartsjuka och gruvlig hämnd, förklarade Eva Bergman innan hon satte i gång att arbeta med mastodontverket.

Nu är hon och ensemblen mitt uppe i repetitionerna. Den 14 december är det premiär på Göteborgs stadsteaters stora scen.

”Kommer att bli en fest”

– Det är ett fantastiskt projekt och makalöst att få arbeta med en så otroligt fin ensemble. Stadsteatern har ställt upp med stora resurser. Det kommer att bli en fest, konstaterar Eva Bergman.

Mia Höglund-Melin spelar Emelie, Fannys och Alexanders mamma, som gifter om sig med biskopen, spelad av Jakob Eklund. I övriga roller syns bland andra Carina Boberg som farmor Helena och Ulla Skoog som Lydia. Sex barn alternerar i rollerna som Fanny och Alexander.

Filmen ”Fanny och Alexander” hade premiär 1982 och belönades med fyra Oscars. Verket har också satts upp på flera teaterscener, bland annat på Dramaten i Stockholm.

Jazz och 30-talskläder

I Eva Bergmans version är handlingen flyttad framåt i tiden. Borta är sekelskiftets långa kjolar, stora håruppsättningar och långa skägg förklarar hon. I stället är det 1930-talets stil och musik som fyller föreställningen.

– När jag gör teater vill jag alltid ha med de fantastiska musiker som jag arbetat med i många år. Så det blir en Fanny och Alexander med jazzmusik och otroligt vackra 30-talskläder, säger hon och fortsätter:

– Historien håller i alla tider. Samhällsstrukturerna är lika, kyrkans makt är lika stor och fascismen och nazismen marscherar i Europa. Vi tycker att den här maffiga 1930-talsidén kommer att bli väldigt häftig.

En hyllning till Ingmar Bergman

Den påkostade uppsättningen är Göteborgs stadsteaters bidrag till firandet av 100-årsjubileet av Ingmar Bergmans födelse. 

– Oavsett vilket år vi hade gjort detta är det en hyllning till Ingmar Bergman som skrivit det här mästerverket som är en hyllning till teaterns människor, till alla kreativa människor, till fantasin och magin. Det är det som är det fantastiska med den här texten. Särskilt i dessa tider när det fria ordet och fantasin på så många håll är hotad, säger Eva Bergman.

”Fanny och Alexander” kretsar kring den förmögna familjen Ekdahl. När en av sönerna, Oscar, dör gifter änkan Emelie om sig med stadens biskop. 

Hon flyttar hem till biskopen med de två barnen Fanny och Alexander vars liv förändras radikalt när de kommer till det nya hemmet som är spartanskt med stränga regler.

”Två världar som kolliderar”

Eva Bergman beskriver Tofte Lambergs scenografi där det Ekdahlska hemmets röda, varma rum med sammet och guld blir en skarp kontrast till den strikta miljön hos biskopen:

– Det vita rummet, kyrkans rum, är otroligt vackert och ljusgenomstrålat med sin renhet och stränghet. Det är två världar som kolliderar.

Budskapet i ”Fanny och Alexander” förklarar Eva Bergman så här:

– Om man försöker ta magin och fantasin från en människa, då blir det fruktansvärda följder. Biskopen försöker slå fantasierna ur Alexander, en pojke som lever i en magisk värld där allt är möjligt och levande. Detta ser biskopen som sin uppgift att korrigera.

Hon berättar att det var när hon såg Stefan Larssons teateruppsättning på Dramaten 2012 som hon tänkte att ”det här kan man ju faktiskt göra på scenen”.

– Så jag ringde honom och frågade om jag kunde använda hans bearbetning, och att jag i så fall tänkte ändra ganska mycket. Han sa ”Gör vad du vill”. Så nu blir det roligt att få göra den på ett alldeles eget sätt, konstaterar Eva Bergman.