Familjens vädjan efter Alexanders dödskrasch

Alexander, 16, dog i mopedolyckan – hedrades med karavan
Minnesplatsen, där olyckan inträffade i maj förra året.
Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL
Alexander Storåker dog i den svåra olyckan i maj förra året.
Foto: Privat

Alexander Storåker blev 16 år – han dog i samband med att polisen följde efter mopeden han och hans kompis åkte på.

Alexanders vänner och familj vill att platsen där den svåra olyckan inträffade, en gångväg i Lerum, ska bli en permanent minnesplats, vilket de hittills nekats av kommunen.

– Vi är många som engagerat oss i frågan och som kräver att kommunens praxis ses över för att representera dagens samhälle, säger Alexanders föräldrar Anna och Frode. 

Alexander Storåker från Lerum omkom efter att en polispatrull valt att följa efter dem när han var ute och åkte moped med sin bästa vän i mitten på maj förra året.

Han blev 16 år. 

Polispatrullen fick syn på pojkarna och följde efter dem med bilen in på en gångstig i ett bostadsområde. Snart var katastrofen ett faktum – Alexander som körde tappade av okänd anledning kontrollen över mopeden. 

Två utredningar tillsattes redan samma vecka. Dels av polisens trafiksektion, men också en intern polisutredning som skulle granska om poliserna i patrullen begått tjänstefel.

Inom kort väntas Anders Jakobsson vid särskilda åklagarkammaren ta beslut om han ska väcka åtal mot en av poliserna, för vållande till annans död och tjänstefel.

Vill ha kvar minnesplatsen 

Under de närmare nio månader som gått sedan olyckan har platsen där den skedde varit en minnesplats. Vilket är samma plats där hundratals ungdomar samlades efter mopedmanifestationen #ride4alex.

Efter olyckan körde Alexanders vänner till hans minne.
Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL

En minnesplats Alexanders familj, vänner och många andra vill ha kvar, vilket GP skrivit om tidigare.

I augusti tog föräldrarna kontakt med Lerums kommun för att få tillstånd för en skylt med Alexanders namn och anledningen till att skylten finns. Kommunen svarade då via en tjänsteman att allt på platsen behövde tas bort. Anna och Frode Storåker, Alexanders föräldrar, ville då få ett beslut för att kunna överklaga, men inget sådant gavs.

Föräldrarna berättar att det senare gavs ett ”inofficiellt godkännande” för att göra en neutral plantering – så länge den inte påminde om Alexander eller olyckan. Familjen planterade då några mindre rosenbuskar vid platsen, men under hösten kom det in två klagomål vilket fick kommunen att återigen begära att allt personligt skulle bort från platsen. 

”Vi är många som engagerat oss i frågan” 

Att minnesplatsen skulle tas bort rörde upp känslor bland ungdomarna i kommunen och en av dem startade en namninsamling som fick drygt 1 400 underskrifter innan den överlämnades till kommunstyrelsen. 

– Vi är många som engagerat oss i frågan och som kräver att kommunens praxis ses över för att representera dagens samhälle. I andra delar av Sverige upprättas minnesplatser och minnesmärken i det offentliga rummet, säger Alexanders föräldrar Anna och Frode Storåker. 

Alexanders föräldrar Anna och Frode Storåker.
Foto: Privat

Familjen berättar att kommunen hänvisar till en praxis gällande minnesplatser där alla måste behandlas lika.  De ifrågasätter då varför kommunstyrelsen tidigare fattat beslut om att godkänna ett minnesmärke efter tågolyckan i kommunen, som inträffade 1987, där nio personer dog.

”Det hade betytt så mycket för oss” 

I förra veckan hade Alexanders föräldrar ett möte med kommunens politiker och tjänstemän för att diskutera frågan. Men ingenting blev bestämt på mötet.

– Vi har föreslagit olika alternativ, till exempel en picknickbänk, en skylt eller en sten med Alexanders namn på. Vi är flexibla och har försökt få kommunen att se möjligheterna. Det går att få till en lösning som känns bra för alla involverade. Kommunen behöver inte ens stå för kostnaden. Det hade betytt så mycket för oss, säger Alexanders föräldrar.

Polisen valde att följa efter Alexander och hans vän när olyckan inträffade.
Foto: Privat

Däremot kommer frågan nu att tas upp av kommunstyrelsen i mars eller, då ett e-förslag fått över 60 röster vilket krävs för att kommen skall lyfta frågan. I skrivande stund har över 120 personer röstat på förslaget. 

Däremot kommer frågan nu att tas upp på kommunfullmäktige i mars, då ett medborgarförslag fått över 60 röster. 

”Vi har ingen praxis” 

Alexander Abenius (M) är kommunstyrelsens ordförande i Lerums kommun och säger att ärendet nu kommer att behandlas som alla medborgarförslag som kommer in och får tillräckligt med röster och att man från kommunens sida inte har nekat någon att ha en tillfällig minnesplats men att kommunens hållning är att tillfälliga minnesplatser inte kan bli permanenta.  

– Vi har ingen praxis där man gör tillfälliga minnesplatser permanenta. Det har varit en tillfällig minnesplats sedan i maj när olyckan inträffade. Vi har inte den praxisen att ha det på allmän mark, det är begravningsplatser som blir minnesplatser, säger han.

Alexander Abenius (M) är kommunstyrelsens ordförande i Lerums kommun.
Foto: PRESSBILD

Abenius säger att frågan kommer ligga uppe till mars, där medborgarna kommer kunna rösta. 

– Vi kommer behandla det på det sättet som vi gör med alla e-förslag och det kommer tas upp i partigrupperna innan kommunstyrelsen fattar ett beslut. Familjen har varit pragmatisk med förslag på en annorlunda minnesplats. 

När det gäller minnesmärket om tågolyckan säger Abenius:

– Det var efter ett medborgarförslag, och det som var bedömningen då var ett par saker som framfördes, dels är det en historiskt viktig händelse, det är så klart ett minnesmärke för de som omkom men också alla personer som ställde upp runtomkring,