Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Emmys dotter dog bara dagar innan födseln

Rekordåret från 1800-talet.
Alexandra Marina dog i mamma Emmys mage i slutet av graviditeten.Foto: Privat
Emmy Tegelström anade att något inte stod rätt till i slutet av graviditeten, men fick lugnande besked av läkare. Nu utbildar hon sig till barnmorska och hoppas kunna hjälpa andra med sina erfarenheter.Foto: Privat

Emmy och Marcus Tegelström skulle äntligen bli föräldrar för första gången och förlossningen närmade sig.

När Emmy började känna sig sjuk och upplevde minskade fosterrörelser sökte hon läkare – och ordinerades två Alvedon.

Efter några dagar dog barnet i magen.

– Jag gallskrek rakt ut. Hela världen rasade samman, säger Emmy Tegelström.

Nu ska hon bli barnmorska och använda den svåra erfarenheten till att hjälpa andra.

När Emmy Tegelström, nu 28 år, blev gravid hade hon och maken Marcus väntat länge. De hade just börjat söka hjälp mot barnlösheten när ett nytt litet liv blev till spontant.

Paret, som bor i Mellerud, gladdes åt att de äntligen skulle bli föräldrar till en flicka och graviditeten löpte på normalt.

Men i slutet av graviditetsvecka 38 märkte Emmy Tegelström att bebisen inte rörde sig i magen lika mycket som tidigare och barnmorskan skickade henne vidare till läkare, som tyckte att allt såg bra ut.

När hon sedan gick över tiden började hon få hon en oförklarlig sjukdomskänsla i kroppen.

– Redan första dagen kände jag mig svullen, hade hjärtklappning och svårt att andas. Jag bröt ihop när jag kom till mödravården. Jag var ledsen och kände att det var något som inte stämde även om jag inte riktig kunde sätta fingret på vad det var, berättar Emmy Tegelström som tidigare medverkat i ett stort reportage i Ttela.

Fick rådet att ta två Alvedon

Det blev ett nytt besök på förlossningen på Näl där det togs prover och gjordes en kontroll med CTG, en elektronisk övervakningsapparat som mäter barnets puls. 

– Kurvan var bra och jag blev hemskickad. Läkaren menade att jag hade en förkylning och rådde mig att ta två Alvedon. Jag är sjuksköterska i botten och vet ju vad en förkylning är. Jag kände att det här var något annat. Men i den situationen... ja, jag tänkte väl att jag överdrev eller hade fel. Jag litade på läkaren, säger Emmy Tegelström.

Sex dagar senare kom värkarna och Emmy och Marcus tänkte att ”nu äntligen ska vi in och ha barn”. 

– När jag kom in till förlossningen kopplade de in CTG-kurvan, men de hittade inga fosterljud. Den blicken som barnmorskan gav mig... jag kände i hela kroppen att något var fel. En läkare gjorde ultraljud och sa: ”Jag får beklaga men barnet har avlidit”, berättar Emmy Tegelström och fortsätter:

– Jag bara gallskrek rakt ut. Jag kunde inte säga något. Det kändes som hela världen rasade samman. 

”Jag bara gallskrek rakt ut”

Hon berättar om chocken och tankarna på det döda barnet i magen:

– Jag hade skapat en bild av att det var ett litet monster där inne. Vad händer med min kropp? Jag ville bara att de skulle ta bort det med kejsarsnitt, men de förklarade att det bästa var att jag skulle gå igenom en vaginal förlossning. Det skulle underlätta om vi ville ha barn i framtiden, men då förstod jag inte hur de kunde utsätta mig för det.

När flickan var född lades hon på Emmys bröst.

– Det var som om hoppet innerst inne fanns kvar. De kanske har fel. Hon kanske lever ändå. Hon var så fin, jättejättefin. En perfekt liten bebis som låg och sov. Men så såg jag de små mörka läpparna.

Alexandra Marina Tegelström dog i sin mamma Emmys mage i slutet av graviditeten. Foto: Privat

Emmy och Marcus hade sin lilla nyfödda dotter, Alexandra Marina, hos sig i tolv timmar. 

– Vi togs in i ett annat rum med henne i en kylbox. Dagen efter kom sjukhusprästen och kuratorn. De pratade om praktiska saker. Men jag ville inte prata om en kista. Jag ville inte ta in verkligheten. Jag hade fortfarande inte greppat vad som hänt.

Emmy blev gravid på nytt

I stället för att åka hem med sitt barn till bostaden, där barnrummet stod färdigt och kläder låg vikta i flickans skåp, blev de tvungna att planera för en begravning.

– Jag säger alltid att jag har två barn. Ett som är här och ett som är en liten ängel, konstaterar Emmy.

Den 26 januari är det tre år sedan det ofattbara hände. Ganska snart efteråt försökte Emma och Marcus bli med barn igen. Och i september samma år tändes hoppet – ett nytt liv var på väg.

– Jag var glad att jag lyckats bli gravid igen. Men jag fick dåligt samvete mot det barn som dött. Det var en jobbig graviditet eftersom jag var orolig hela tiden och inte vågade fästa mig vid barnet. 

Den här gången blev Emma igångsatt i vecka 38.

– Jag var väldigt nöjd med det beslutet, med att det fanns en plan. När det närmade sig blev jag nervös. Det var mycket känslor som kom ikapp mig när jag kom in i förlossningsrummet igen. Jag kunde inte förstå att det skulle kunna gå bra den här gången. Men vi fick en fin liten pojke, Joel, som nu är 20 månader.

Emmy Tegelström, här med maken Marcus och sonen Joel, berättar att hon oroade sig mycket under sin andra graviditet och att hon inte vågade se längre än fram till förlossningen.Foto: Privat

Vill bli barnmorska och hjälpa andra

Nu vidareutbildar sig Emmy Tegelström till barnmorska. Hon tror att den svåra erfarenhet hon har i bagaget kommer att vara till stor nytta. Hon vill särskilt arbeta med den grupp kvinnor som förlorat ett barn under graviditeten och sedan föder barn igen.

– Det är speciellt att gå igenom en ny graviditet. Med det jag varit med om kan jag hjälpa andra i samma situation och ha förståelse på ett annat plan. Man kan inte läsa sig till de känslor de här kvinnorna har. Jag vill inte slänga bort den erfarenheten. 

Just nu arbetar Emmy Tegelström och en kurskamrat med en vetenskaplig artikel, som bygger på en magisteruppsats hon skrev på distriktssköterskeprogrammet där hon gick tidigare. Den handlar om hur kvinnor vars barn avlidit i magen sent under graviditeten ser på bemötandet de får på BVC och förlossningen.

– Vi hoppas kunna sprida kunskap om den här gruppen av kvinnor. Vilken typ av stöd de önskar, att man inte ska vara så rädd att prata om det som hänt. Många mammor känner att personalen bara tar upp det som är här och nu. Att de inte vågar pratar om barnet som avlidit, säger Emma.



LÄS MER: För dig med premium – allt det senaste inom:

Reportage & Granskning