Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Flera ejdrar dog – i musselodlarnas nät

Åklagare: Det krav-märkta och miljöprofilerade bolaget är skyldiga till djurplågeri.
Ägarna till Bohus havsbruk har hela tiden nekat till anklagelser om djurplågeri.
På filmer och bilder syns hur fåglar fastnar i musselodlarnas nät.
Foto: Daniel Olsson
Foto: Polisen
Foto: Lovisa Waldeck
Foto: Polisen
Foto: Lovisa Waldeck
1 / 9

Ejdrarna dog i krav-märkta Bohus havsbruks musselodling – mitt i naturreservatet Stigfjorden på västkusten. 

Nu friar Uddevalla tingsrätt bolagets ägare för djurplågeri.

Tingsrätten konstaterar att många fåglar utsatts för lidande och åtminstone 13 dött.

Men menar samtidigt att ägarna inte utan godtagbara skäl utsatt fåglarna för detta lidande då de skyddade sina musselodlingar med näten.

– Vi är jätteglada för domen, säger advokaten Martin Bjurenlind som försvarat bolagets vd Katrin Persson.

Bohus havsbruk AB har beskrivits som en uppstickare inom musselodlarbranschen, och alltid med miljö och natur framför ögonen.

Bolaget och dess försäljningsbolag Bohusläns sjömat AB är båda Krav-certifierade och musslorna marknadsförs som både ekologiska och MSC-märkta.

Därför blev uppmärksamheten stor då bolagets ägare i november förra året åtalades för djurplågeri.

Filmer visade hur ejdrar fastnat, kämpade för sina liv och i vissa fall också dog i näten som ska skydda musselodlingen, mitt i Stigfjorden – ett av Västkustens mest skyddsvärda områden. 

Åklagaren: ”Svälter ihjäl och utsätts för lidande”

– Man har agerat på ett sätt där man är fullt medveten om att sjöfåglar fastnar i näten och svälter ihjäl och utsätts för lidande i det handlandet, sa åklagaren Patrik Stintzing då han väckte åtal mot ägarna i Uddevalla tingsrätt. 

Det var Kustbevakningen som kallades ut till musselodlingen efter att ett par öringfiskare hittade sju döda ejdrar vid stranden till Stigfjorden – inte långt från Bohus havsbruks anläggningar.

Tjänstemän på Orust kommun misstänkte att fåglarna kunde ha drabbats av en sjukdom, men när provsvaren kom tillbaka från Statens veterinärmedicinska anstalt fanns inga tecken på skadliga bakterier.

I stället verkade fåglarna ha dött av svält och drunkning.

Filmer visar hur sjöfåglar fastnar i näten hos Bohus havsbruks musselodling i Stigfjorden.Foto: Polisen

Döda och medtagna

När Kustbevakningen kom ut till musselodlingen fann de flera fåglar av samma art som de som flutit i land, fastkilade i de nät som ägarna spänt upp runt odlingarna.

En del var döda, en var medtagen men vid liv, rapporterar Kustbevakningen.

I förhör i utredningen har en av de anställda vittnat om att det kunde fastna 2-3 fåglar varje dag i näten och att de anställda fick order om att plocka bort dem snabbt så det inte skulle synas för allmänheten. 

Ägarna har hela tiden nekat till brott. 

Uddevalla tingsrätt uppskattar efter genomgång av loggar, vittnesuppgifter och filmer att ca 13 drunkningsdöda fåglar har hittats, men att det lidande de utsatts för inte sket utan godtagbara skäl.
Tingsrätten skriver:

”Mot bakgrund av att musselodlingsverksamheten, som ovan nämnts, är en miljömässigt önskvärd samhällsnyttig verksamhet och därtill en ekonomiskt premierad verksamhet genom offentlig bidragsfinansiering av skyddsnäten, kan det lidande för sjöfågel som är bevisad i målet – nyssnämnda ca 13 drunkningsdöda sjöfåglar och därtill eventuellt hithörande lidande för fåglar som härutöver under viss tid suttit fast i näten - inte anses utgöra sådant otillbörligt lidande som avses i straffstadgandet för djurplågeri”.

I domen ser inte tingsrätten det som bevisat att det finns någon koppling mellan de ilandflutna döda fåglarna och musselodlingen. 

När GT ett par veckor före åtalet spelade upp filmen där ejdrarna fastnar i näten, på Bohus havsbruks kontor i Göteborg, uppgav vd Katrin Persson att de var baktalade av konkurrenter och att det rörde sig om undantag. 

Musselodlingen i Stigfjorden marknadsförs som ekologisk och bolaget har både krav- och MSC-märkning.Foto: Lovisa Waldeck

Katrin Persson: ”Strävar mot noll interaktion”

– Vi strävar mot noll interaktion. Det här är ett undantag, sa Katrin Persson.

– Tanken är inte att någon ska dö. Någon fågel kanske kan dö, det sker i jordbruket då du skyddar dina grödor. Du kan lika gärna köra på någon med båten, säger Katrin Persson och menar att de under fyra år experimenterat med näten för att de ska skada så lite som möjligt.

Men det här är ju filmat nu, i våras. Efter fyra års utveckling. Om du menar att det blivit bättre och bättre då borde det ju ha dött ännu fler fåglar tidigare?

– Nej, det här är nog det värsta vi haft egentligen. Det var en kombination av att vikterna försvann och att det hade blåst mycket innan, säger Katrin Persson.

Bolaget uppgav också att problemen efter filmen spelats in åtgärdat problemen, att de nu spänt upp näten så att inga ejdrar eller annan sjöfågel skulle fastna. 

Men några dagar före åtalet väcktes fick GT del av en ny film som visade hur nya djur fastnade i näten.

Bolaget: Den mest miljövänliga metoden

– Jag känner till det klippet. Det kommer inte omfattas av åtalet så det kommer väl varken göra till eller från juridiskt. Men det visar väl bara att det fortgår, kommenterade åklagaren Patrik Stintzing det nya filmklippet.

Här fastnar fågeln i nätet trots ägarnas löften

Bolaget menar att deras metod är den mest miljövänliga och mest skonsamma för sjöfågeln. En alternativ metod, att skrämma bort fåglarna är mer arbetsintensiv och kostar också mer än näten. Men enligt bolaget är det tvärtom också mer skonsamt mot djuren med nät. Under rättegången har bolaget också sänt in dokument som ska visa på deras sak. Tingsrätten beskriver det ägarna fört fram om näten som ”väl underbyggda uppgifter” och att de försökt undvika att fåglar ska fastna. 

– Det som är extra glädjande är att man konstaterar i domen att den här formen, uppsättande av nät som skyddsordning, är det mest skonsamma för miljön totalt sätt och det är just nät man jobbat med i den här branschen, säger Katrin Perssons advokat Martin Bjurenlind efter domen.

Ulrik Smedberg företräder delägaren Per Persson och gjorde under rättegången en jämförelse med hur nät används för att hålla knubbsäl borta i samband med fiske, något som domstolen också tar upp. 

– Min sakframställan handlade just om detta. Det dör ungefär 450 knubbsälar i nät varje år och det får man ersättning från staten för skadorna på fiskeredskapen. Det är aldrig någon som säger att det är djurplågeri, jämfört med det är de här skadorna relativt begränsade, säger han. 

Enligt tingsrätten är ”ca 13 drunkningsdöda sjöfåglar och därtill eventuellt hithörande lidande för fåglar som härutöver under viss tid fastnat i näten ... ringa i förhållande till ejderpopulationen och därför inte utgör något hot mot populationen”.

Efter åtalet väckts tog Krav initiativ till en granskning av Bohus havsbruks miljöcertifiering. 

– Sjöfåglar och andra vilda djur ska naturligtvis inte komma till skada på detta sätt, sa Kjell Sjödahl Svensson, affärsområdeschef på Krav.

Under hela processen där bolaget stått åtalat för djurplågeri har både Krav och MSC-certifieringen fått vara kvar. Enligt ägarnas egna uppgifter under rättegången godkände både Krav och MSC deras anläggning efter inspektioner. 

GT söker Bohus havsbruks båda ägare. 

GT har varit i kontakt med åklagare Patrik Stintzing som meddelar att han ännu inte hunnit läsa domen.