Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

SD:s Ebba Hermansson, 22, är yngst i riksdagen

”Jag hade inga tankar på riksdagen förrän ett år sedan, då jag fick frågan från min förbundsordförande som ringde”, säger Ebba Hermansson, 22. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Riksdagshuset i Stockholm. Foto: OLLE SPORRONG

För lite mer än fyra år sedan var Ebba Hermansson, 22, egentligen inte särskilt intresserad av politik.

Än mindre av SD.

Nu sitter hon i riksdagen och är ansvarig över partiets jämställdhetspolitik – där bland annat den kritiserade linjen om aborten.

– Jag har inga problem att försvara partiets linje, även om det så klart är obekvämt, säger hon. 

2013 gick Ebba Hermansson från Mölndal, som med sina 22 år är riksdagens allra yngsta ledamot, med i Moderaternas ungdomsförbund, Muf. Egentligen var hon inte särskilt intresserad av politik då, varför hon heller inte gick på ett enda möte. Hon var medlem mest för att föräldrarna röstade på Moderaterna. 

Men sedan, i samband med en samhällslektion på gymnasiet, hände något. 

– I skolboken stod det att SD var ett främlingsfientligt parti. Jag tyckte det lät konstigt och gick in på hemsidan. Jag läste om vad partiet stod för, särskilt i frågor som kriminalpolitik och utbildningspolitik som jag är intresserad av. Men jag förstod aldrig vad det var folk tyckte var så konstigt. Jag tyckte snarare att det jag läste lät rimligt och gillade att SD var lite hårdare än vad Moderaterna var. 

Hade inga tankar på riksdagen

Kort efter valet 2014 gick Ebba Hermansson därför med i SD:s dåvarande ungdomsförbund SDU, som partiet bröt med ett år senare, i stället för Muf. Och nu, bara fyra år efter att hon egentligen överhuvudtaget började intressera sig för politik, sitter hon i riksdagen – yngst av alla. 

 

– Jag hade inga tankar på riksdagen förrän ett år sedan, då jag fick frågan från min förbundsordförande som ringde. Då började jag fundera på det seriöst. Sedan sattes bollen i rullning men utan att jag egentligen hade någon insyn, säger hon och fortsätter:

– Det var först två dagar innan vi hade presskonferens om riksdagslistan som jag verkligen fick veta att jag stod med och dessutom så högt upp att jag mer eller mindre var garanterad en plats. 

Hur ser du på de skandaler partiet tampats av? 

– När jag läser om skandaler som uppdagas i dag så blir jag väldigt ledsen och trött. Kanske mer trött än de som inte är med i partiet, eftersom det ju blir jag som på något plan kommer att få frågor om det.

”Jag kan bara påverka det som är framöver”

Och partiets historik? 

– Det är saker som hände i partiet innan jag föddes. Jag kan inte resa tillbaka och putsa till historien. När jag gick med i partiet var det inte samma parti som skapades 1988. Jag kan inte påverka det som varit, jag kan bara påverka det som är framöver. 

Du fick frågan om aborträtten i ditt knä när du tillträdde som ny jämställdhetspolitisk talesperson för SD. Hur ser du på det?

– Det har varit väldigt tufft. Det är en fråga jag tycker är svår att diskutera sakligt, för folk blir ju väldigt upprörda. Jag tycker att man gärna får ha åsikter och diskutera frågan, jag lyssnar gärna. Men det blir sällan så. Det blir mer påhopp om att jag skulle vara kvinnofientlig. Att vi vill inskränka kvinnors rättigheter. Det är inte vad det handlar om. Det handlar om att vi landat i olika slutsatser. 

Att den fria aborten bör sänkas från vecka 18 till vecka 12?

– Jag har inga problem att försvara partiets linje, även om det så klart är obekvämt eftersom man blir ogillad och bespottad av egentligen alla andra partier, även om vissa går på mer än andra. Men jag tycker inte att frågan i sig är fel. Jag tycker inte att partiet har landat fel. Jag tror bara att det är en fråga som är svår att diskutera i sak eftersom folk blir så upprörda. 

 

LÄS MER: Annie Lööf säger inte nej till SD-talman 

 

Så vad tycker du själv? 

– Det är ingen viktig fråga för mig personligen. Jag skulle inte gå i krig för att försvara nuvarande linje, men jag skulle inte gå i krig för att ändra den heller. För mig är inte det en hjärtefråga på något sätt, även om jag kommer att behöva hantera den.

”Bygga mitt eget varumärke”

Kallar du dig feminist? 

– Jag väljer att inte göra det. Men det är egentligen inget ställningstagande i sig. Jag kallar mig inte antifeminist heller. Jag försöker komma bort från det här att man hela tiden måste kalla sig saker. Jag tycker att det viktigaste är vad man gör och vad man vill åstadkomma. 

– Det finns saker inom feminismen som jag kan hålla med om, men jag ställer jag inte upp på grundproblematiken om att Sverige skulle vara ett fruktansvärt patriarkalt land där kvinnor inte har möjligeter, för så är det inte tycker jag. Det är bara att se på mig. Jag hade inte varit i riksdagen om vi haft ett patriarkalt samhälle. 

Vad är ditt mål dessa fyra år? 

– Dels att utveckla politiken på jämställdhetsområdet, men också att förändra bilden av vilka som företräder partiet. Och förhoppningsvis föra in nya perspektiv, så klart. Sedan att bygga mitt eget varumärke. 

 

Yngst och äldst i riksdagen

Yngst: 

Ebba Hermansson, SD: Född 1996

Tobias Andersson, SD: Född 1996

John Weinerhall, M: Född 1995 

Jonny Cato Hansson, C: Född 1994

Magnus Ek, C: Född 1994 

 

Äldst: 

Barbro Westerholm, L: 1933

Anne Oskarsson, SD: 1946

Ann-Britt Åsebol, M: 1947 

Roger Richtoff, SD: 1948

Katarina Brännström, M: 1950

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!