Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Dubbla stolar i linbaneprojektet – skulle lösas ”i korridoren”

138 miljoner kronor – för en linbana som aldrig byggdes
Jeanette van Zalingen.Foto: GÖTEBORGS STAD
Foto: THOMAS HARRYSSON / VÄSTTRAFIK
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: MICHAEL ERICHSEN / BILDBYRÅN

Politikerna informerades om huvudprojektledaren Jeanette van Zalingens kopplingar till linbanans huvudentreprenör redan i september 2018. 

En av de som informerades var nuvarande kommunstyrelseordföranden Axel Josefson, M.

Men frågan nådde aldrig de formella kanalerna utan togs upp i en kaffepaus, ”i korridoren”.

Och huvudprojektledaren blev kvar i koncernen som gör miljonaffärer med linbanans huvudentreprenör.

– Man öppnar ju upp sig för ifrågasättande och man gör sig också sårbar, säger juridikprofessorn Olle Lundin om de dubbla stolarna.

Trafikkontorets direktör och den högsta politiska ledningen i Trafiknämnden informerades om kopplingen mellan huvudprojektledaren i linbaneprojektet och linbanans huvudentreprenör NCC redan i september 2018. 

En av dem som fick informationen var Axel Josefson, M, då andre vice ordförande i Trafiknämnden, i dag kommunstyrelsens ordförande i Göteborg. 

Det var den då politiska vilden Henrik Munck, men med partibok för Demokraterna, som slog larm om det olämpliga i att huvudprojektledaren via sitt bolag gjorde affärer privat med huvudentreprenören. 

Det skedde i ett mejl som GT tagit del av och som skickades den 25 september 2018. 

”Fick en information i korridoren”

Men någon formell diskussion i formella kanaler blev det aldrig. I stället togs frågan upp som en ”avstämning”, ”i en kaffepaus”, som det heter i mejlkonversationerna, i samband med ett av Trafiknämndens möten. 

– Jag väckte frågan och fick en information i korridoren, säger Henrik Munck, D. 

– Det tyckte jag var otillräckligt för min bedömning var att detta var en mycket allvarlig fråga. Därför begärde jag att få upp detta på ett presidiemöte för att gå igenom det. 

Men några fler fullständiga presidiemöten blev det aldrig. Arbetsmiljön i Trafiknämndens presidium bedömdes vara så dålig att man inte höll några fler möten under 2018. Något GT rapporterat om tidigare.

Och efter nyåret 2019 satt en ny nämnd på plats. Och projektet gick också vidare.

Axel Josefson, M, i dag kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, minns diskussionen.

– Det var mer en information, att det här var en fråga som hade kommit upp och jag hade väl egentligen inte någon anledning att ifrågasätta den bedömning som förvaltningen gjort, säger han.

Nu säger juridikprofessorn Olle Lundin att det här är problematiskt, att man öppnar upp sig för ifrågasättande och gör sig sårbar. Tog ni för lätt på det här?

– Jag fattade det som att förvaltningen hade jobbat med frågan och vänt ut och in på den problemställningen, så det vill jag inte säga att förvaltningen tog lätt på frågan. 

Att politikerna diskuterat frågan fick huvudprojektledaren Jeanette van Zalingen information om.

Lämnade en styrelse - satt kvar i annan

Två dagar efter att frågan väckts av Henrik Munck, den 27 september, kallade Technology for Infrastructure projects Sweden AB, TFIP, till extra bolagsstämma där huvudentreprenören ersattes på sin post. 

Protokollet skickades in till Bolagsverket där förändringen registrerades två dagar senare.

Men att skälet till huvudprojektledarens avgång från styrelsen skulle ha någon koppling till att hennes roller ifrågasatts, förnekar Jeanette van Zalingen. 

– Vi såg att min roll i bolaget som suppleant hade spelat ut sin roll i bolaget, säger Jeanette van Zalingen och beskriver hennes avgång som ”en fullt naturlig förändring”. 

– När bolaget bildades 2012, då var det jag och min man i bolaget. Sedan dess har bolaget vuxit och jag har haft en passiv roll hela tiden. Där såg styrelsen att de ville sätta in andra personer helt enkelt. Det var en fullt naturlig förändring när frågan kom upp.

”En bolagsteknisk lösning”

Men, som GT kunnat avslöja, så sitter huvudprojektledaren fortfarande kvar i koncernens moderbolag van Zalingen consulting AB, huvudägaren i bolaget som gör miljonaffärer med NCC.

Skälet till att hon inte lämnade också sin roll i koncernens moderbolag, det bolag som är TFIP:s huvudägare, beskriver hon som bolagsmässiga teknikaliteter.

– Det är en bolagsteknisk lösning. Om det skulle hända min man något allvarligt kommer bolaget finnas kvar inom familjen.

Professorn i förvaltningsrätt på juridiska institutionen vid Umeå Universitet Olle Lundin beskriver det som olyckligt om en hög chef inom kommunen har affärskontakter med samma bolag åt två håll, både privat och i sin roll som hög tjänsteman.

– Jag skulle nog säga att det är på gränsen till förtroendeskadlig bisyssla. Man öppnar ju upp sig för ifrågasättande och man gör sig också sårbar som högre chef i kommunen när man har privata intressen med NCC samtidigt som kommunen också har affärer med samma bolag, säger Olle Lundin. 

Olle Lundin: ”Skyldighet att agera”

Att huvudprojektledaren varit ersättare i styrelsen menar han inte har någon egentlig betydelse. Hon är som suppleant underställd samma lojalitetsplikt som övrig styrelse.

– Nej, det spelar ingen roll. Du är i alla fall styrelseledamot, om än ersättare. Du har en skyldighet att agera för bolagets intressen.

Enligt avdelningschefen för stora projekt vid Trafikkontoret, Christer Niland, togs frågan upp till muntlig diskussion inom förvaltningen där bland annat en av förvaltningens jurister ingick.

Och man kom fram till att det inte fanns några hinder för huvudprojektledaren att sitta kvar i styrelsen för bolag som samtidigt gjorde affärer med huvudentreprenören i projektet. 

Något avtryck i handlingar, i någon rapport, protokoll eller pm, har inte de diskussionerna gett, enligt Christer Niland, som också beskriver det som en brist att man inte följde reglerna för bisyssla som staden och Trafikkontoret har: att alla bisysslor måste ansökas och godkännas skriftligen. 

Henrik Munck, D: ”Allvarligt”

– Rent principiellt och med den historik som finns i Göteborg så är min bild att man inte kan ha den här typen av privata kopplingar när man sitter som ansvarig för ett projekt, säger Henrik Munck, D, och ser allvarligt på professorn Olle Lundins uttalanden:

– Det gör ju det än mer allvarligt att man då från förvaltningens sida inte ville gå vidare och redovisa de faktiska omständigheterna.

För två veckor sedan beslutade trafiknämnden att pausa linbaneprojektet i Göteborg i väntan på kommunfullmäktiges slutgiltiga beslut om projektets framtid. 

Göteborgs stadslinbana

2016 fick Trafiknämnden i Göteborg och Västtrafik i uppdrag att undersöka möjligheterna att bygga en stadslinbana mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen.

 

Våren 2019 stod det klart att projektet skulle ta betydligt längre tid och kosta betydligt mer än vad tidigare var tänkt. Den budgeterade kostnaden hade växt från 1,1 miljarder till fyra miljarder, men då ingick också nya delar i projektet.

 

I oktober 2019 kom trafikkontoret med nya bud. Det gick att få en linbana för drygt två miljarder kronor, men samhällsnyttan bedömdes som negativ. 

 

Den 28 november beslutade Trafiknämnden i Göteborg att pausa projektet. Beslutet fattades efter att politikerna i Västtrafiks styrelse beslutat att de inte skulle gå vidare med ett bygge. 

 

Enligt DN har kommunens totala kostnad för bara utredningar kring projektet uppgått till 138 miljoner kronor.