Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Det okända priset för att bygga Västlänken

De sammanlagda schaktmassorna från Marieholmstunneln och Västlänken blir 3,2 miljoner kubikmeter jord, sten och lera. Tippar man dem på Heden når de en höjd på 24 meter. Högen når då samma höjd som taknockarna på de kringliggande husen. Foto: Lennart Rehnman

GÖTEBORG. GT kan i dag avslöja att byggandet av Västlänken och Marieholmstunneln generar 3, 2 miljoner kubikmeter schaktmassor.

Skulle allt tippas på Heden i Göteborg når högen av lera, jord och sten upp till taken på de omkringliggande hyreshusen.

Men ännu finns inget besked om vart massorna ska ta vägen. Eller hur de ska transporteras bort.

Schaktningen av Marieholmstunneln under Göta älv innebär att 500 000 kubikmeter schaktmassor måste tas upp.

Det berättar Stein Kleiven som är projektansvarig.

– 80 procent är ren lera. Sedan finns det förorenade massor också och för dem har vi upphandlat mottagning och destruktion.

Vad ska ni göra med alla schaktmassor?

– Vi håller på att jobba med olika alternativ. De här rena lermassorna på botten av älven ser vi som en ren resurs för samhället. Bland annat diskuterar vi med Göteborgs stad om man kan använda en del av leran till skyddstäckning av nedlagda deponier.

Stein Kleiven berättar också att projektledningen för en diskussion med Göteborgs hamn om att lägga lermassor som skyddstäckning i en del av hamnområdet.

Är tystlåten

Projektledningen för Västlänken är mer tystlåten. Av det åtta kilometer långa järnvägsbygget ska sex kilometer gå under jord.

Enligt projektledningen genererar bygget cirka 2, 7 miljoner kubikmeter schaktmassor bestående av berg, jord och lera.

Kerstin Olsson Repo som är kommunikationsansvarig för Västlänkenprojektet säger:

– Massorna är en resurs i samhällsutvecklingen och en del av dem räknar vi med kan komma att återanvändas direkt i projektet och alltså inte belasta omgivningen med till exempel transporter ut ur staden.

Men hur mycket som kan återanvändas vill inte projektledningen svara på utan hänvisar till att besked kommer till hösten.

– Vi har nu dialog med länsstyrelsen om en masshanteringsplan för projektet och i projekteringen jobbar vi med transportfrågan i stort för att se vilka olika möjligheter som finns. All planering vi gör sker i samverkan med och i enlighet med de krav som stadens klimat- och miljöförvaltning samt länsstyrelsen ställer, säger Kerstin Olsson Repo.

20-30 000 transporter

Enligt projektledare Stein Kleiven kommer mellan 20-30 000 transporter, bland annat lastbilar, att krävas för att få undan schaktmassorna från bygget av Marieholmstunneln.

Det innebär mellan 2-3 000 transporter årligen under de sex år som bygget pågår.

Om man översätter det transportbehovet till Västlänken skulle det betyda cirka 170 000 transporter under tio år, alltså 17 000 årligen.

Det innebär en hel del lastbilstrafik på Göteborgs gator under de närmsta femton åren.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!