Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vithetsnormen i svensk media kan exkludera

Lili Assefa, Vd Assefa Communication.
Lisa Bjurwald, opinionschef Teskedsorden.
Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare Teskedsorden.

Sverige är i dag ett mångkulturellt land. Ändå speglas det inte i medierna, skriver Lili Assefa, Lisa Bjurwald och Lovisa Fhager Havdelin vid Teskedsorden inför ett seminarium på Bokmässan i Göteborg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sverige är i dag ett mångkulturellt land. Ändå speglas det inte i medierna. Minoriteter är ofta osynliga eller bjuds in att representera sin etnicitet. Sällan får en muslimsk man medverka som vanlig pappa, eller en romsk kvinna tillfrågas om inrikespolitik. På samma sätt är tongivande redaktioner som ledare och kultur ofta lika vita som det perspektiv de anlägger, eller de kulturutövare som uppmärksammas. Det skrivs mycket om minoriteter i medier, men ofta ur en negativ vinkel – vilket spär på bilden av ett positivt vi och ett negativt dem.

 

På fredag anordnar den ideella och politiskt oberoende stiftelsen Teskedsorden ett seminarium på Bokmässan i Göteborg, där vi frågar en panel bestående av bland andra kolumnisten Patrik Lundberg och representanter från GT: Är det redaktionernas egen homogenitet som spökar i spalterna? Hur kan mediebranschen bli bättre på mångfald, såväl i interna bemanningsfrågor som i sin rapportering?

 

Det finns många anledningar till varför detta är önskvärda mål. För det första riskerar medierna att missa en rad intressanta och informativa nyheter, kulturfenomen, individer med mera som undermedvetet eller ej upplevs som alltför främmande – eller överhuvudtaget inte registreras på radarn. Det förlorar alla mediekonsumenter på, oavsett deras egna etniska och kulturella bakgrunder.

 

För det andra känner sig människor med utomsvensk bakgrund exkluderade både i bevakningen och inom journalistkåren. Det riskerar att föda en misstro. Kan den stora och diversifierade gruppen i fråga verkligen lita på att journalistkåren speglar dem rättvist? För det tredje blir det ytterst ett demokratiproblem om Sveriges medier främst speglar en elit eller en viss grupp, exempelvis vit kulturkonsumerande medelklass i storstäderna.

 

Vi på Teskedsorden vill därför uppmana både till öppen diskussion och till egen rannsakan. Många redaktioner räknar i dag antalet kvinnliga kontra manliga medverkande, särskilt som inkallade experter, för att inte balansen ska tippa alltför mycket åt det ena eller det andra hållet. 

 

Det är tydligt att förfarandet har fått effekt; skulle en likvärdig, aktiv räkning av ”vithetsfaktorn” kunna bidra till mer rättvis representation? Nu nedlagda Rättviseförmedlingen har tidigare tillhandahållit en förenklad sådan modell, baserad på namn. Modellen stärkte misstankarna om en skev etnisk balans på redaktionerna.

 

Enligt förmedlingens sista så kallade Rättvisare (för år 2018) uppfattas endast 13 procent av de som får uttala sig i svenska nyhetsmedier ha utomnordisk bakgrund. Eftersom 21 procent av alla svenskar har utomnordisk bakgrund innebär detta en tydlig underrepresentation i landets nyhetsmedier. Den kategori med sämst resultat är nyheter om ekonomi och näringsliv. Där har endast 10 procent av de som får komma till tals utomnordisk bakgrund

 

Hur ser rekryteringsprocesserna ut – kan man misstänka en tendens till att anställa kolleger enligt sitt medieföretags existerande norm, i stället för att ta tillvara på de fördelar som andra språk, erfarenheter och bakgrunder kan ge? Ofta kan det också finnas en benägenhet att rekrytera utifrån sitt eget medienätverk snarare än från branschen i sin helhet.

 

Det här är frågor som mediebranschen måste ta ställning till mer aktivt för att kunna vara trovärdiga aktörer i dagens och morgondagens Sverige. Journalister på plats under den årliga Bokmässan: Kom gärna till vårt samtal och låt er inspireras

 

Lili Assefa

Vd Assefa Communication

 

Lisa Bjurwald

Opinionschef Teskedsorden

 

Lovisa Fhager Havdelin

Generalsekreterare Teskedsorden