Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vinstförbud blir dyrt för skattebetalarna

Vård och omsorg kostar - inte minst om privata företag tvingas stänga ner. Foto: SHUTTERSTOCK
Lars Brune, vd Nötkärnan Vård och Omsorg. Foto: PRESSBILD
Jörgen Carlsson, vd Fröken Fridas Assistans. Foto: PRESSBILD
Andreas Åström, näringspolitisk chef vid Almega. Foto: PRESSBILD
Anders Lenhoff, regionchef vid Almega Väst. Foto: JENNY CHRISTENSON
Håkan Eriksson, näringspolitisk expert vid Almega. Foto: PRESSBILD

Att Göteborgs stad ska utreda konsekvenserna av Vänsterpartiets och regeringens vinstförbud i välfärden är bra. Men då måste det också utredas hur detta ska gå till. Om kommunen ska köpa de privata utförarna eller om de ska bygga upp nya, egna verksamheter. Oavsett vilket, kommer det att bli dyrt för skattebetalarna, skriver två välfärdsföretagare och representanter från Almega.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Stadsledningskontoret i Göteborgs stad ska nu utreda hur göteborgarna kommer att drabbas av Vänsterpartiets och regeringens vinstförbud. Det är bra att det utreds, eftersom staden och landstinget i Västra Götaland bör ha en beredskap för vad som kommer att hända. 

 

På en övergripande nivå blir konsekvenserna tydliga. Två revisionsbyråer har, oberoende av varandra, kommit fram till att 80 procent av de privata välfärdsleverantörerna kommer att slås ut om vinstförbudet blir verklighet. Både PWC och Grant Thornton bedömer att det inte går att bedriva en hållbar verksamhet med de förutsättningar som regeringens förslag ger.

 

Att det är många som berörs i Göteborg och Västra Götaland står helt klart. Enligt SCB, Skolverket och Socialstyrelsen arbetar det i dag 15 000 personer i Västra Götaland i företag som skulle påverkas av ett vinstförbud. Över 45 000 elever inom för-, grund – och gymnasieskola i länet har valt friskolor som kan tvingas lägga ned sina verksamheter. Även de drygt 3 000 äldre som har sitt boende eller hemtjänst från välfärdsföretag kan tvingas bort från den omsorg de valt. Detsamma gäller de 861 personer som får sin personliga assistans från välfärdsföretag. Och många av länets invånare behöver byta bort den vårdcentral de från början har valt. Antal läkarbesök samt övriga sjukvårdsbesök inom den privata vården i Västra Götaland uppgår till nästan 3 miljoner.

 

Därför behövs en konsekvensanalys av vinstförbudet. Den måste självklart svara på hur många som drabbas i Göteborg. Men den måste också svara på hur allt detta rent konkret ska gå till.

 

Att leta i utredningen om vinstförbud är ingen idé. Ilmar Reepalus utredning, som presenterades för drygt ett år sedan, innehåller ingen konsekvensutredning. Detta är något som alltid varit självklart för det svenska utredningsväsendet. I god, svensk utredningstradition brukar man kartlägga problematiken, för att sedan lägga sitt förslag och avsluta med vilka konsekvenser det får. Reepalu-utredningen kan i detta avseende inte beskrivas som annat än ett haveri. Och möjligen som ett tecken på att det förr så stolta, svenska utredningsväsendet numera befinner sig i en utförsbacke.

 

Hur skulle då vinstförbudet genomföras i Göteborg? Ett möjligt alternativ är att kommun och landsting köper välfärdsföretagens verksamheter. Då följer sådant som lokaler, personal, IT-system och kunder med. Men då måste man hitta en modell där man ger företaget ett marknadsvärdigt pris som säljaren är villig att acceptera. Dessutom måste man se över vad detta innebär av administrativt arbete då man ska passa in ett antal nya verksamheter i den kommunala organisationen. Det gäller till exempel sådant som budgetsystem, hyresavtal, inköp, personal och styrsystem.

 

Ett annat alternativ är att välfärdsföretagen tvingas till nedläggning. I detta fall kommer inte ägarna vilja dra ut på processen, utan snabbt realisera sina tillgångar. Med det här alternativet upphör alla avtal. Det finns inget att ta över och kommunen och landstinget måste bygga upp verksamheten från grunden igen. De behöver skaffa lokalkontrakt, rekrytera personal, bygga upp IT-system, köpa inventarier och lista kunder. Var i budgeten finns medel avsatta för detta, och vill personalen verkligen gå tillbaka till en arbetsgivare som de tidigare har lämnat? Jobbhälsobarometern visar faktiskt att anställda inom privata vårdföretag är betydlig mer nöjda med sin arbetssituation än dem i offentligt styrd vård. 

 

Att detta kommer att bli dyrt är en kraftig underdrift. Och det blir skattebetalarna i Göteborg som får stå för notan.

 

Lars Brune, vd Nötkärnan Vård och Omsorg

Jörgen Carlsson, vd Fröken Fridas Assistans

Andreas Åström, näringspolitisk chef, Almega

Anders Lenhoff, regionchef, Almega Väst  

Håkan Eriksson, näringspolitisk expert, Almega

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!