Vård och omsorg kostar - inte minst om privata företag tvingas stänga ner. Foto: SHUTTERSTOCKVård och omsorg kostar - inte minst om privata företag tvingas stänga ner. Foto: SHUTTERSTOCK
Vård och omsorg kostar - inte minst om privata företag tvingas stänga ner. Foto: SHUTTERSTOCK
Lars Brune, vd Nötkärnan Vård och Omsorg. Foto: PRESSBILDLars Brune, vd Nötkärnan Vård och Omsorg. Foto: PRESSBILD
Lars Brune, vd Nötkärnan Vård och Omsorg. Foto: PRESSBILD
Jörgen Carlsson, vd Fröken Fridas Assistans. Foto: PRESSBILDJörgen Carlsson, vd Fröken Fridas Assistans. Foto: PRESSBILD
Jörgen Carlsson, vd Fröken Fridas Assistans. Foto: PRESSBILD
Andreas Åström, näringspolitisk chef vid Almega. Foto: PRESSBILDAndreas Åström, näringspolitisk chef vid Almega. Foto: PRESSBILD
Andreas Åström, näringspolitisk chef vid Almega. Foto: PRESSBILD
Anders Lenhoff, regionchef vid Almega Väst. Foto: JENNY CHRISTENSONAnders Lenhoff, regionchef vid Almega Väst. Foto: JENNY CHRISTENSON
Anders Lenhoff, regionchef vid Almega Väst. Foto: JENNY CHRISTENSON
Håkan Eriksson, näringspolitisk expert vid Almega. Foto: PRESSBILDHåkan Eriksson, näringspolitisk expert vid Almega. Foto: PRESSBILD
Håkan Eriksson, näringspolitisk expert vid Almega. Foto: PRESSBILD

Vinstförbud blir dyrt för skattebetalarna

Publicerad

Att Göteborgs stad ska utreda konsekvenserna av Vänsterpartiets och regeringens vinstförbud i välfärden är bra. Men då måste det också utredas hur detta ska gå till. Om kommunen ska köpa de privata utförarna eller om de ska bygga upp nya, egna verksamheter. Oavsett vilket, kommer det att bli dyrt för skattebetalarna, skriver två välfärdsföretagare och representanter från Almega.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Stadsledningskontoret i Göteborgs stad ska nu utreda hur göteborgarna kommer att drabbas av Vänsterpartiets och regeringens vinstförbud. Det är bra att det utreds, eftersom staden och landstinget i Västra Götaland bör ha en beredskap för vad som kommer att hända. 

 

På en övergripande nivå blir konsekvenserna tydliga. Två revisionsbyråer har, oberoende av varandra, kommit fram till att 80 procent av de privata välfärdsleverantörerna kommer att slås ut om vinstförbudet blir verklighet. Både PWC och Grant Thornton bedömer att det inte går att bedriva en hållbar verksamhet med de förutsättningar som regeringens förslag ger.

 

Att det är många som berörs i Göteborg och Västra Götaland står helt klart. Enligt SCB, Skolverket och Socialstyrelsen arbetar det i dag 15 000 personer i Västra Götaland i företag som skulle påverkas av ett vinstförbud. Över 45 000 elever inom för-, grund – och gymnasieskola i länet har valt friskolor som kan tvingas lägga ned sina verksamheter. Även de drygt 3 000 äldre som har sitt boende eller hemtjänst från välfärdsföretag kan tvingas bort från den omsorg de valt. Detsamma gäller de 861 personer som får sin personliga assistans från välfärdsföretag. Och många av länets invånare behöver byta bort den vårdcentral de från början har valt. Antal läkarbesök samt övriga sjukvårdsbesök inom den privata vården i Västra Götaland uppgår till nästan 3 miljoner.

 

Därför behövs en konsekvensanalys av vinstförbudet. Den måste självklart svara på hur många som drabbas i Göteborg. Men den måste också svara på hur allt detta rent konkret ska gå till.

 

Att leta i utredningen om vinstförbud är ingen idé. Ilmar Reepalus utredning, som presenterades för drygt ett år sedan, innehåller ingen konsekvensutredning. Detta är något som alltid varit självklart för det svenska utredningsväsendet. I god, svensk utredningstradition brukar man kartlägga problematiken, för att sedan lägga sitt förslag och avsluta med vilka konsekvenser det får. Reepalu-utredningen kan i detta avseende inte beskrivas som annat än ett haveri. Och möjligen som ett tecken på att det förr så stolta, svenska utredningsväsendet numera befinner sig i en utförsbacke.

 

Hur skulle då vinstförbudet genomföras i Göteborg? Ett möjligt alternativ är att kommun och landsting köper välfärdsföretagens verksamheter. Då följer sådant som lokaler, personal, IT-system och kunder med. Men då måste man hitta en modell där man ger företaget ett marknadsvärdigt pris som säljaren är villig att acceptera. Dessutom måste man se över vad detta innebär av administrativt arbete då man ska passa in ett antal nya verksamheter i den kommunala organisationen. Det gäller till exempel sådant som budgetsystem, hyresavtal, inköp, personal och styrsystem.

 

Ett annat alternativ är att välfärdsföretagen tvingas till nedläggning. I detta fall kommer inte ägarna vilja dra ut på processen, utan snabbt realisera sina tillgångar. Med det här alternativet upphör alla avtal. Det finns inget att ta över och kommunen och landstinget måste bygga upp verksamheten från grunden igen. De behöver skaffa lokalkontrakt, rekrytera personal, bygga upp IT-system, köpa inventarier och lista kunder. Var i budgeten finns medel avsatta för detta, och vill personalen verkligen gå tillbaka till en arbetsgivare som de tidigare har lämnat? Jobbhälsobarometern visar faktiskt att anställda inom privata vårdföretag är betydlig mer nöjda med sin arbetssituation än dem i offentligt styrd vård. 

 

Att detta kommer att bli dyrt är en kraftig underdrift. Och det blir skattebetalarna i Göteborg som får stå för notan.

 

Lars Brune, vd Nötkärnan Vård och Omsorg

Jörgen Carlsson, vd Fröken Fridas Assistans

Andreas Åström, näringspolitisk chef, Almega

Anders Lenhoff, regionchef, Almega Väst  

Håkan Eriksson, näringspolitisk expert, Almega

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag