Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson. Foto: ANNA-KARIN NILSSONElisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Lars Hjälmered (M), riksdagsledamot från Göteborg och näringspolitisk talesperson. Foto: PRESSBILDLars Hjälmered (M), riksdagsledamot från Göteborg och näringspolitisk talesperson. Foto: PRESSBILD
Lars Hjälmered (M), riksdagsledamot från Göteborg och näringspolitisk talesperson. Foto: PRESSBILD

Vi vill fortsatt ha en stark konflikträtt

Publicerad

Inskränkningar i konflikträtten ska endast gälla fackförbund som har som affärsidé att bryta mot den svenska modellen, replikerar moderaternas Elisabeth Svantesson och Lars Hjälmered.

De moderata förslagen på GT Debatt om balanserade konfliktåtgärder har skapat debatt. Bland annat har Vänsterpartiets Ali Esbati replikerat, men även LO har svarat samt TCO. Det välkomnar vi. För oss moderater är det viktigt att konfliktreglerna inte undergräver den svenska modellen och äventyrar jobb och konkurrenskraft så som skett i och med konflikten i Göteborgs Hamn. När så sker är det hög tid att den debatten förs.

 

Vi moderater vill fortsatt ha en stark konflikträtt. Rätten att vidta stridsåtgärder är central. Hot om att vidta stridsåtgärder i förhandlingar om kollektivavtal är det yttersta påtryckningsmedlet för att driva igenom krav om exempelvis bättre arbetsvillkor.

 

Men vi ser att det finns fall då rätten att vidta konfliktåtgärder är för vidlyftig. En bärande tanke i den svenska modellen är att arbetsfred ska råda när parterna kommer överens om kollektivavtal. Att det finns fackförbund som har som affärsidé att inte bli bundna av kollektivavtal för att alltid kunna vidta stridsåtgärder bryter mot den tanken. Likaså kan sympatiåtgärder vara oskäliga när parter som inte alls har med huvudkonflikten att göra drabbas. Vi menar att det finns anledning att ändra i reglerna i de fallen.

 

TCO skriver att själva grunden i den svenska modellen och det som också gör den så framgångsrik är att parterna själva löser de problem som dyker upp. Och det är lätt att instämma i. Men vad händer när parterna, eller en part, uppenbarligen inte tar detta ansvar? När Sveriges konkurrenskraft och svenska jobb sätts på spel måste vi som politiker agera. Vi välkomnar därför att även regeringen insett att det är oacceptabelt när ansvarstagande arbetsgivare med kollektivavtal drabbas av denna typ av konflikter, men vi menar att den utredning som tillsats kan och behöver snabbas på för att, om möjligt, bidra till att rädda jobb och slå vakt om svensk konkurrenskraft.

 

För detta handlar om en konflikt som medför stora skador för Sverige. Hamnens förtroende och anseende är skadat för en lång tid framöver. Detta påverkar företag och anställda inte bara i Västsverige utan i hela landet. Att som LO vifta bord den genom att påstå att konflikten är en engångsföreteelse är inte rimligt. Dessutom finns andra exempel på när stridsåtgärder används i liknande situationer. Om det var en helt unik händelse – varför skulle regeringen i så fall behöva ge Medlingsinstitutet i uppdrag att kartlägga förekomsten av konflikter på den svenska arbetsmarknaden i situationer där en arbetstagarorganisation vidtar stridsåtgärder mot en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal med en annan arbetstagarorganisation?

 

Att som LO antyda att vi vill förbjuda sympatiåtgärder är att grovt vilseleda. Det vi föreslår är en begränsning som finns i en rad andra länder. Ur ett europeiskt perspektiv är de svenska reglerna gällande sympatiåtgärder särskilt tillåtande, eftersom det inte ställs något krav på att åtgärden ska avse en part som kan påverka huvudkonflikten eller är kopplad till den på något sätt. Både i Danmark och i Norge finns det exempelvis krav på ett visst samband eller viss intressegemenskap. Att säga att vårt förslag innebär en risk för godtycke är därför också det ett slag i luften.

 

Arbetsmarknaden förändras – lagstiftningen och den svenska modellen, som vi alla vill slå vakt om, behöver hänga med. Moderaterna har inför arbetsstämman i oktober tagit fram en rad förslag för tryggare omställning och en modernare arbetsrätt. Det handlar bland annat om större möjligheter att bygga på sin kompetens och yrkesväxla – det som var relevanta yrkeskunskaper i går behöver inte nödvändigtvis vara det i morgon. Vi vill ge högskolan ett särskilt omställningsuppdrag och införa utbildningsavdrag för yrkesverksamma. Kompetens är den nya anställningstryggheten, därför vill vi också införa att det ska gå att få studiemedel längre upp i åren och att en nationell studie- och jobbrådgivning, som ger yrkesverksamma stöd att byta jobb eller yrke, införs.

 

Det finns inte någon motsättning mellan att värna den svenska modellen och att samtidigt värna svenska jobb och företagande. Den som hävdar det bör landa i insikten att den svenska modellen behöver utvecklas.

 

Elisabeth Svantesson (M)

Arbetsmarknadspolitisk talesperson

 

Lars Hjälmered (M)

Näringspolitisk talesperson och riksdagsledamot från Göteborg

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag